Internationell verksamhet är en lärmiljö som skänker arbetslivsfärdigheter

För att alla ska ha förutsättningar att lyckas i de snabbt föränderliga verksamhetsmiljöerna inom utbildningen och arbetslivet krävs kontinuerligt lärande och kompetensutveckling. Det måste också finnas kompetent arbetskraft för att svara på helt nya utmaningar i samhället. Europeiska unionen arbetar för att stärka Europas konkurrenskraft genom utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande. Därför antog EU-ländernas undervisningsministrar i september en deklaration om yrkesutbildningen som betonar kontinuerligt lärande och kompetensutveckling. Målet är att skapa ett flexibelt, proaktivt och hållbart yrkesutbildningssystem som stöder en grön och digital omställning. 

Kompetent arbetskraft är en nödvändighet även för Finland. Genom en attraktiv och inkluderande yrkesutbildning skapas ett hållbart och handlingskraftigt samhälle och konkurrenskraften främjas både på nationell nivå och på EU-nivå. Varje ungdom och vuxen bör ha färdigheter att fatta medvetna utbildnings- och karriärbeslut i en föränderlig arbetsvärld. Med hjälp av en strategi för livslång handledning säkerställer vi att alla har möjlighet att få det stöd de behöver. Genom handledning som tar hänsyn till individernas olika utgångspunkter och behov främjar vi välbefinnande och jämlikhet samt rättvisa och mångfald för individer och i samhället som helhet.

Är kulturell kompetens en hård färdighet idag?

I takt med att samhället, arbetslivet och världen blir allt mer komplexa blir det svårare att förstå dem. Desinformation sprids ofta snabbare än fakta och den offentliga debatten polariseras. Kompetens i anslutning till samhällelig verksamhet, sociala och interkulturella färdigheter, kritiskt tänkande och medieläskunnighet har ofta definierats som ”mjuka färdigheter”. Är det ändå så att de idag bör betraktas som hårda färdigheter? 

Kompetens som förvärvats i en internationell miljö innefattar språkkunskaper och kulturell kompetens, men också till exempel nyfikenhet och resiliens. Förra året deltog över 4 000 yrkesstuderande i internationell mobilitet som en del av sina studier. De fick inte bara nya yrkeskunskaper: de lärde sig också att ta reda på saker, klarade sig i den nya miljön och löste utmaningar. De stärkte sin förståelse av olikheter hos samhällen och ökade sin förståelse för både andras och sitt eget sätt att agera. De breddade sin uppfattning om sina egna färdigheter och förmågor. 

Erasmus+-programmet och internationell verksamhet i vidare bemärkelse erbjuder anordnare av yrkesutbildning, undervisningspersonal och studerande oberoende av ålder möjligheter att bredda sina kunskaper och stärka sin kompetens. Vid yrkesläroanstalterna finns även möjligheter till internationalisering på hemmaplan. Olika samarbetsprojekt och aktiviteter, mentorskap för anländande utbytesstuderande samt till exempel eTwinning-samarbete på nätet med utländska läroanstalter erbjuder samma möjligheter. 

En grundläggande princip för Erasmus+-programmet är att erbjuda lika möjligheter för alla. Till exempel inom mobiliteten är stöd till personer med begränsade möjligheter en integrerad del av verksamheten. Handledningens betydelse när det gäller att informera om möjligheter till internationalisering, planera och personanpassa lärandet samt att identifiera och erkänna kompetens är betydande. Utan kunniga lärare och handledare inom internationalisering är de studerande inte medvetna om alla möjligheter som erbjuds. Det är viktigt för oss som samhälle att sträva efter att alla ska vara med och att alla ska ha möjlighet att delta i samhället och stärka sin kompetens.