Konspirationsteorier är inte oskyldiga skämt

En konspirationsteori handlar om en tro på att starka krafter manipulerar olika händelser eller situationer, bakom kulisserna och med onda avsikter. Ofta kan konspirationsteorin verka vara en logisk förklaring till sådant som är svårt att förstå och de skapar en illusion av att man har kontroll. Behoven av att få svar på svåra frågor ökar under tider av ovisshet och osäkerhet, såsom nu under coronaviruspandemin.

Med undervisningens hjälp vägleder vi barnen och de unga att söka och tolka information samt att kritiskt utvärdera information. I skolorna lär man sig fråga och ifrågasätta. Man lär sig också tolerera osäkerhet

Konspirationsteorier har många konsekvenser för samhället

Det finns många typer av konspirationsteorier, och de är inte alla betydelsefulla eller farliga. Konspirationsteorierna är ändå under inga omständigheter harmlösa fenomen: de bidrar till polarisering i samhället och uppmuntrar våldsamma extrema rörelser.

Konspirationsteorierna riktar sig ofta mot hela grupper av människor, som beskrivs som en fiende som står bakom ett verkligt eller fantiserat hot. Konspirationsteorierna bygger på teorin om en komplott som utgör ett hot mot människornas liv eller övertygelser. De kan ge upphov till en försvarsmekanism, som kan underblåsa diskriminering, hatbrott eller handlingar som genomförs av våldsbejakande extrema rörelser.

De sprider misstro gentemot offentliga institutioner, vilket kan leda till politisk ignorans eller till radikalisering. Därtill undergräver de tron på vetenskapen, vilket kan ha allvarliga följder.

Minoritetsgrupper är särskilt utsatta för att bli föremål för konspirationsteorier, hatretorik och desinformationskampanjer. Till dessa grupper hör personer som representerar olika ursprung, religioner eller sexuell läggning. Under coronaviruspandemin har till exempel företrädare för olika minoritetsgrupper anklagats för att de skulle ha spridit viruset i Europa.

Konspirationsteorins anatomi

Föreställningar som präglar en konspirationsteori

• Inget händer av misstag
• Inget är egentligen som det ter sig vara
• Allt hänger samman på något sätt

Kännetecknande för en konspirationsteori är en svartvit indelning i gott och ont, syndabockar pekas ut och det finns en tro på en hemlig komplott och på att de som tror på konspirationsteorin blir utsatta för förföljelse.

Konspirationsteorierna får ofta sin början i misstankar: man undrar vem som gagnas av en specifik händelse eller situation. På det här sättet definierar man vem som utgör konspirationsteorins kärngrupp. Alla ”bevis” formuleras och omformas så att de passar in i teorin. När en konspirationsteori har fått fotfäste är det svårt att kullkasta den, eftersom alla som försöker det anses vara medlemmar i och en del av konspirationsteorin.

De som tror på en konspirationsteori är ofta anhängare av många olika konspirationsteorier och är även ivriga med att försvara dem. Målet kan till exempel vara att av politiska eller ekonomiska skäl provocera, manipulera eller förfölja enskilda personer.

Särskilt farlig kan en konspirationsteori bli om den samtidigt präglas av följande tankeställningar:

• Vi mot dem: ”Vi är överlägsna, vi vet sanningen”
• De mot oss: ”Vi är offer, vi blir hotade av onda krafter”
• Apokalyptiska proportioner: ”Vår existens är hotad, därför är det tillåtet med våld”

Hur kan man förebygga och motarbeta konspirationsteorier?

I undervisningen utvecklar man färdigheter för att på många olika sätt behandla och möta konspirationsteorier, till exempel enligt följande:

• De kognitiva färdigheterna och multilitteraciteten utvecklas; varför tror jag på något, vad tror jag på
• Man för en sokratisk dialog, där man med hjälp av frågor försöker göra det lättare för barnet eller den unga att tänka och iaktta problematiken i sitt eget tänkande
• Förmågan att klara av osäkerhet utvecklas
• Man granskar manipulationsmekanismer och fenomenet kring konspirationsteorier
• Man förklarar och bevisar att en konspirationsteori är felaktig

Hur pratar man om konspirationsteorier som fenomen i klassen?

• Skapa en atmosfär där det är tillåtet att ha fel och ändra sin åsikt då man får ny information.
• Bekräfta inte en konspirationsteori genom att upprepa vad den går ut på. Berätta istället om vad det är som gör att man tror på konspirationsteorier.
• Uppmuntra till en öppen diskussion och möjligheten att ifrågasätta.
• Förlöjliga inte och se inte ned på någons synpunkter. Försök förstå varför personen har bildats sig en sådan uppfattning.
• Var empatisk mot en person som tror på en konspirationsteori. I bakgrunden finns ofta rädsla och ångest.
• Gå varsamt fram. Fokusera på enkla fakta och logiska helheter, inte på alla detaljer.
• Pressa inte personen.

Källor:

• EU-guide om att motarbeta konspirationsteorier
• RAN (Radicalisation Awareness Network): konspirationsteoriernas roll i att främja våldsbejakande extremism (pdf)