Kortvarig mobilitet – en ny möjlighet att stärka internationaliseringskompetensen hos högskoleutbildade?

Ett centralt sätt att tillägna sig kompetens i internationalisering har traditionellt varit perioder av internationell mobilitet – i synnerhet långvariga studerandeutbyten eller praktikperioder som ger de studerande autentiska erfarenheter av en ny kultur och lärmiljö.

Under de senaste åren har dock skett en minskning när det kommer till den långvariga studerandemobiliteten från Finland. Redan före coronapandemin, efter 2016, började de finländska studerandenas utbytesperioder utomlands minska. Under pandemin minskade de dramatiskt. Trots att mobilitetssiffrorna sedan dess har återhämtat sig är vi fortfarande långt ifrån tidigare toppår. 

I denna situation har kortvariga mobilitetsperioder blivit ett nytt alternativ. 

År 2024 genomförde högskolestuderande totalt 10 599 perioder utomlands som en del av sina studier. Av dessa var hela 38 procent kortvarig mobilitet, det vill säga kortare än tre månader. Av de korta perioderna är cirka två tredjedelar endast en till två veckor långa. Särskilt vid yrkeshögskolorna har korta mobilitetsperioder på under tre månader klart ökat i popularitet. År 2024 genomfördes redan 76 procent av perioderna utomlands med längden under tre månader vid yrkeshögskolorna. Denna trend väcker viktiga frågor: hurdan internationaliseringskompetens ger de kortvariga mobilitetsperioderna? Kan till exempel en period på en vecka eller några veckor ge liknande nytta som ett traditionellt utbyte under en hel termin?

Effekterna av långvarig mobilitet har studerats ingående, men effekterna av kortvariga mobilitetsperioder och deras verkliga genomslagskraft är ännu oklar till stor del. Man kan även reflektera över om målen och effekterna av den kortvariga mobiliteten nödvändigtvis måste vara desamma som för långvarig mobilitet. Kanske stöder korta mobilitetsperioder olika delområden inom internationaliseringskompetensen eller fungerar som en inkörsport för längre utbyten. 

Kortvarig mobilitet genomförs dessutom allt oftare som flerformsmobilitet, det vill säga en kombination av fysisk närvaro i mållandet och virtuella studier eller samarbete. År 2024 innehöll redan tolv procent av mobilitetsperioderna från Finland till utlandet en virtuell andel; av de kortvariga perioderna så många som 32 procent. Flerformsmobilitet medför nya möjligheter och frågeställningar: ger kombinationen av virtuell och fysisk mobilitet särskilda effekter som skiljer korta mobilitetsperioder från till exempel mobilitet med enbart fysisk närvaro i mållandet?

Ur ett delaktighetsperspektiv är kortvarig mobilitet ett viktigt alternativ, eftersom det sänker tröskeln för att åka utomlands för att studera. Många studerande kan eller vill inte förbinda sig till ett långvarigt utbyte av till exempel ekonomiska skäl eller familjeskäl. Kortvarig mobilitet kan ge dessa studerande möjlighet att utöka sin kompetens inom internationalisering och uppleva internationellt lärande utan långa perioder av frånvaro. 

Ur ett miljöansvarsperspektiv är det å andra sidan svårare att motivera att åka på en kort, till exempel en vecka lång mobilitetsperiod, än att åka utomlands för till exempel ett år.

Internationell kompetens är inte enbart en resurs för individen, utan också grunden för Finlands konkurrenskraft och internationella framgång. 

På Utbildningsstyrelsen har vi under den senaste tiden funderat på specialfrågorna kring kortvarig mobilitet och fattat beslut om att inleda en utredning om dess genomslagskraft. Vi vill tillsammans med högskolor och andra intressegrupper fundera på hurdana mätare och frågor det lönar sig att använda för att utvärdera effekterna av kortvarig mobilitet. Har högskolorna redan gjort egna utredningar om detta? Vilka är de viktigaste forskningsfrågorna och med vilka mätare kan man utvärdera utvecklingen av den studerandes internationaliseringskompetens efter korta mobilitetsperioder? Vilka slags material lönar det sig att använda för utredningen? 

Kortvarig mobilitet innebär nya möjligheter, men också utmaningar. Högskolornas uppgift är att säkerställa att varje studerande får en genuint internationell inlärningsupplevelse som stöder den yrkesmässiga och personliga utvecklingen. Internationell kompetens är inte enbart en resurs för individen, utan också grunden för Finlands konkurrenskraft och internationella framgång. I detta arbete är mobilitet – såväl långvarig som kortvarig – ett viktigt verktyg.

Vi fortsätter gärna diskussionen och bjuder in alla aktörer inom högskolesektorn att reflektera över hur man bäst kan utvärdera och stärka den kortvariga mobilitetens genomslagskraft.