Lärande i matematik stöds bäst med konkret och praktisk undervisning
Leo Pahkin

I Finland är ett viktigt mål för undervisningen i matematik att eleverna ska stärka sina färdigheter i logiskt, exakt och kreativt tänkande. Undervisningens innehåll har valts med tanke på detta. Om vi prutar på målen, måste vi även pruta på innehållet. Även om elevernas kunnande i förhållande till målen skenbart skulle öka, skulle det absoluta kunnandet i matematik inte öka utan snarare minska.
Om vi verkligen vill förbättra elevernas kunskaper i matematik, måste fokus ligga på undervisningen.
En lösning på utmaningarna med anknytning till undervisningen och lärandet av matematik kunde vara ett mer konkret och praktiskt tillvägagångssätt. Detta skulle kunna stärka elevernas förståelse av matematiska begrepp och strukturer samt utveckla deras förmåga att hantera information och lösa problem. Praktiska verktyg, ritningar och konkreta exempel som stöder lärandet är användbara när man lär sig matematik. Man måste lära sig att använda dem på ett systematiskt och planmässigt sätt, annars kan de leda till förvirring i stället för att fungera som stöd.
Den bästa utgångspunkten för undervisningen att utgå från ett problem och låta eleverna undersöka problemet på egen hand. Ett bra problem är intressant, överraskande och ofta även roligt. Eleverna tycker bland annat om berättelser som introducerar ett problem. Efter att problemet presenterats ställer läraren upp ett intressant och uppnåeligt mål för eleverna, varefter eleverna börjar jobba. Lösningen av ett problem följs av nya problem på högre nivå. De härleds alltid från ett tidigare problem som eleverna redan löst, och på så sätt uppstår en samling problem med en tydlig struktur. Viktigt när det kommer till att lära sig matematik är att kunskaperna alltid bygger på det som man tidigare lärt sig. För att lösa problem kan eleverna använda projektarbete och teknik. Som lärare måste man komma ihåg att låta eleverna lösa problemet själva, även om det skulle vara naturligt att berätta om sina iakttagelser, göra uppgiften lättare eller delvis lösa uppgiften själv.
Välformulerade problem med lösningar introducerar eleverna till centrala idéer i matematiken samt betonar betydelsen av slutledning och bevisföring. De bidrar även till att eleverna värdesätter processerna för skapandet av matematiska modeller och matematiskt tänkande samt stärker deras logiska tänkande och förmåga att använda verktyg. Genom att jobba tillsammans kan eleverna även stärka sin förmåga att kommunicera, interagera och samarbeta. Respons hjälper eleverna känna igen sin egen inlärningsstil.
Vem som helst kan lära sig att bli en bra problemlösare när problemlösningsprocesserna synliggörs och elevens tillit till de egna färdigheterna stärks.
Genom synliga processer är det lättare att stöda uppkomsten av insikter hos eleverna och hjälpa dem kommunicera matematiskt. Elevernas självförtroende stärks när matematikkunskaperna bygger på förståelse i stället för på att man lär sig utantill och när de klarar av att uppnå uppställda mål. När självförtroendet stärks tar eleverna risker på ett ansvarsfullt sätt och prövar nya strategier eller metoder för att lösa problem. Samtidigt ökar deras uthållighet.
Jag tror att det är möjligt att främja elevernas lärande genom att stärka deras intresse för att lösa problem med hjälp av matematik. Man behöver skapa ett naturligt behov av kunskaper i matematik. När eleverna förstår matematikens koppling till den verkliga världen och lär sig att tillämpa sina färdigheter på ett kreativt och kritiskt sätt är de bättre förberedda och mindre fördomsfulla inför framtidens utmaningar. Lärarnas roll är ovärderlig när det kommer till detta.