Lärande i osäkra tider – delad förståelse och ökad kunskap genom dialog

Blogg
Yrkesutbildning Gymnasieutbildning Grundläggande utbildning
Osäkerhet inför framtiden påverkar vardagen. Utbildningsstyrelsens dialoger år 2023 gav en bild av hur yrkesverksamma och unga upplever lärande idag och hur de ser på framtiden. Av dialogerna framkom ett behov av kommunikation och av att skapa en delad förståelse av den verklighet som vi lever i, de saker som vi upplever och det som vi behöver och önskar oss.

Anne Kolehmainen

Anne Kolehmainen

”Unga vill leva, inte överleva.”
”Jag upplever att jag behöver utomstående hjälp för att klara mig.”

Att föra en dialog är ett sätt att nå delad förståelse i komplexa frågor. Genom dialog skapas en gemensam förståelse hos individer, samfund och myndigheter av olika samhällsfenomen, utmaningar och möjligheter. Den dialog som Utbildningsstyrelsen ordnade för yrkesverksamma inom utbildningssektorn förra våren var en del av helheten med nationella dialoger. Dialogen för studerande på andra stadiet som ordnades under hösten var en del av diskussionsfestivalen Bra sagt i Tavastehus. 

Lärmiljön och välbefinnande har inverkan på lärandet

Under dialogerna reflekterade man i synnerhet över trivseln i skolor och läroanstalter samt såväl elevernas och de studerandes som personalens välbefinnande. I de yrkesverksammas erfarenheter betonades oro för den egna och kollegornas ork i arbetet samt elevernas och de studerandes välbefinnande och förekomsten av långvarig frånvaro. Lärarna uttryckte även oro för välbefinnandet hos barn och unga som kommit till Finland som flyktingar. Trots att deras anpassning till den nya miljön är en lång process, smittar deras entusiasm och framtidstro av sig på andra. 

Enligt lärarna är det viktigt att skapa en trygg vardag med mer tid och möjligheter att göra saker tillsammans med de unga. De unga framhävde att deras välbefinnande påverkades av hur de upplevde att de lärde sig och trivdes i skolan eller läroanstalten. Lärarens undervisningsstil och stöd samt hur hen bemöter eleverna har stor inverkan. Även om man hade svårt att klara sig i skolan, upplevde de unga utbildning som nödvändigt med tanke på framtiden. 

”Man klarar av vardagen när man sätter upp små mål för sig själv.”
”Behovet av en vuxen är påtagligt.”

De ungas liv och familj påverkar lärandet

Enligt de unga påverkas deras liv till exempel av vänner, hobbyer, ensamhet och upplevelsen av att höra till en gemenskap. Utöver möjligheter att påverka och fatta beslut som gäller det egna livet önskade de unga stöd för hur de bör använda denna frihet och ta ansvar för sina egna val. Att bli självständig upplevdes som svårt. I synnerhet förmågan att trygga den egna ekonomin gav upphov till oro. 

De unga funderade mycket på hur olika familjers ekonomiska situation påverkar möjligheterna till exempel att studera. I synnerhet familjens ekonomiska ställning och föräldrarnas utbildning ansågs ha stor betydelse. De yrkesverksamma reflekterade över samma saker i sin egen dialog. Familjens stöd för den ungas skolgång uppfattades som viktigt. 

Även om man lyfte fram oro och osäkerhet i dialogerna, fokuserade man under båda dialogerna på att skapa en positiv bild av framtiden. De yrkesverksamma upplevde sektorsövergripande samarbete som viktigt, särskilt när det gäller att hitta lösningar på besvärliga samhällsproblem såsom marginalisering och ensamhet. Att få stöd av andra och kommunikation över lag ansågs vara betydelsefullt. Man upplevde att det skapar hopp att göra saker tillsammans.

”Det är fint att märka att man kunnat agera trots kriser och osäkerhet och inte låtit sig nedslås.”

Delad förståelse och ökad kunskap genom dialog

Tankar och erfarenheter från dialogerna, som genomfördes med metoden Dialogpaus, används även i Utbildningsstyrelsens arbete. Dialogerna resulterade i erfarenheter av lärande i osäkra tider ur flera olika perspektiv. Det finns ett samband mellan upplevelser av ensamhet och marginalisering, utmaningar och möjligheter inom lärande och vårdnadshavarnas stöd. Det innebär en utmaning att systematiskt utveckla småbarnspedagogiken och utbildningen på så vis, att vi kan beakta de sammanlagda effekterna av dessa fenomen på de ungas och yrkesverksammas välbefinnande och möjligheter att lära sig. Sektorsövergripande samarbete behövs i större omfattning. När utmaningarna i samhället ökar, behövs även stöd för hemmen och satsningar på samarbetet mellan hemmet och skolan. För att uppnå dessa mål finns ett behov av konstruktiv och handledd dialog även i fortsättningen. 

Det är särskilt viktigt att vi fortsätter föra en dialog med unga, för att få en sanningsenlig bild av deras verklighet. Vi behöver omfattande information om hur de unga mår och om hur situationen kan förbättras. I synnerhet i de övre årskurserna inom den grundläggande utbildningen kan differentiering förekomma och skolengagemanget försvagas. Det är viktigt att satsa på ungas tro på framtiden, för att de ska ha möjligheter och nödvändiga färdigheter för att göra kloka val med tanke på den egna framtiden. 

Det var fint att se hur deltagarna levde sig in i samtalet under dialogerna och koncentrerade sig på att verkligen lyssna på varandra. Deltagarna upplevde samtalen och att man lyssnade på varandra som särskilt viktigt. De upplevde att dialogen förde dem närmare varandra och bidrog till att de kunde se sig själva som en del av en större helhet. I synnerhet under de ungas dialog var koncentrationen och närvaron påtaglig. 

”Det skulle vara viktigt att ställa frågor och lyssna på de ungas åsikter, på samma sätt som under det här tillfället.”

Citaten kommer från inläggen under dialogen mellan unga och dialogen mellan yrkesverksamma inom utbildning och småbarnspedagogik.


Skribent

Anne Kolehmainen
Anne Kolehmainen
Specialsakkunnig, Utbildningsstyrelsen