Läskunnighet skapar jämlikhet och välbefinnande

Blogg
Läsrörelsen Småbarnspedagogik Förskoleundervisning Grundläggande utbildning
Var och en har rätt till mångsidiga läsfärdigheter och till läsning som livsstil. För att uppnå goda läsfärdigheter förutsätts en fungerande struktur i samhället som stöder läsning och att individen har motivation att öva sina läsfärdigheter under hela livet.

Pia Lumme

Lapsia lukemassa kirjaa yhdessä.

Läsfärdigheter är ett tema som debatterats flitigt i offentligheten den senaste tiden. I en internationell jämförelse ligger läsfärdigheterna bland finländska barn, unga och vuxna på en god nivå. Enligt PISA-resultaten 2018 är de finländska ungdomarnas läsfärdigheter fortfarande på toppnivå inom OECD-länderna. 

Oroväckande är att i synnerhet de ungas läsfärdigheter har försämrats tydligt sedan årtusendets början. Utvecklingen är densamma i de övriga OECD-länderna. 

Oron över läskunnighetens utveckling är helt befogad eftersom läsfärdigheterna är nödvändiga för att man ska klara sig i samhället. De utgör grunden för hela vårt demokratiska samhälle. På FN-förbundets webbplats anges till exempel följande (översättning från finska):

– Läskunnighet är en mänsklig rättighet, som gör det möjligt för varje individ att utvecklas, utbilda sig och utnyttja sin fulla potential. Läskunnighet är en nyckel till bättre hälsa och välbefinnande. Läskunnigheten har också betydelse för hur jämställdheten mellan könen, fred, utveckling och demokrati förverkligas.

Läskunnighet är grunden för allt lärande

I Finland är i synnerhet familjernas socioekonomiska ställning en orsak till de svagare läsfärdigheterna och läskunnighetens polarisering regionalt och mellan könen. Föräldrarna och hemmen har en stor roll i att utveckla barnets läsiver och -färdigheter.

De unga läser allt mindre och allt kortare texter, och läsivern fördelas inte jämnt. En del läser mycket, men de som tycker att det är svårt eller tungt att läsa läser allt mindre. Mångsidiga läsfärdigheter skapar ändå grunden för allt lärande, alltså kan ingen undvika läsningen.

Det finns mycket som konkurrerar om barnens och de ungas fritid: läsning som hobby var vanligare tidigare, då det inte fanns ett lika stort utbud av andra sätt att spendera sin fritid på.

Samtidigt kräver läskunnigheten allt mer idag: vi talar om multilitteracitet. Förutom att läsa och tolka olika typer av texter omfattar multilitteraciteten också färdigheter att producera och utvärdera texter.

Att stärka läskunnigheten hör inte bara till skolåldern. De första stegen i att öva upp läskunnigheten tas redan i den tidiga barndomen och utvecklingen av läsfärdigheterna fortsätter i bästa fall under hela livet. Dagens arbetsliv och studier förutsätter på samma sätt allt mångsidigare läsfärdigheter.

Samarbete för att stärka läskunnigheten

Man har reagerat på de försvagade läsfärdigheterna bland annat genom att grunda Läsrörelsen år 2019. För undervisningspersonalen har det under de senaste åren ordnats fortbildning för att utveckla läskunnigheten och läsivern. Därtill har man med statsunderstöd understött nätverksprojekt som fokuserar på barns, ungas och vuxnas läskunnighet.

En utgångspunkt för arbetet med att utarbeta en nationell läskunnighetsstrategi som inleddes vid årsskiftet har varit att arbeta i nätverk och genom samarbete. Målet är att man med omfattande samarbete mellan olika aktörer ska stärka läsfärdigheterna bland personer i alla åldrar i Finland. Arbetet koordineras av Läsrörelsen vid Utbildningsstyrelsen och strategin färdigställs i slutet av året.

Oron över de svagare läsfärdigheterna har tagits i beaktande på många olika sätt också i läroplansgrunderna. Läskunnighet och multilitteracitet ses i allt högre grad som en del av allt lärande. 

Långsiktigt engagemang för att främja läskunnigheten

Som utgångspunkt för arbetet behövs ett starkt och konsekvent läskunnighetsfrämjande arbete på nationell, regional och lokal nivå. Strukturerna och samarbetet för att främja läskunnighet behöver stärkas inom statsförvaltningen, kommunerna och regionerna till exempel genom att man riktar resurser för att främja läskunnighet och utvecklar utbildningen och kunnandet inom olika yrkesgrupper utifrån forskning om läskunnighet. Det läskunnighetsfrämjande arbetet och läsfärdigheterna hos personer i olika åldrar bör också utvärderas systematiskt genom att man erbjuder avgiftsfria verktyg.

För att stärka jämlikheten i utbildningen ska arbetet för att främja läskunnigheten utgöra en del av stödet för familjerna både inom rådgivningen och med hjälp av andra gemenskaper som familjerna möter. Det behövs också effektfull information om läskunnighetens betydelse som tilltalar de unga.

Läsning ska bli en del av barnens och de ungas vardag, småbarnspedagogiken, skolan och fritiden genom olika slags texter och sammanhang som uppmuntrar till läsning.

Det är hela samhällets uppgift att stärka läskunnigheten och läsivern. Man behöver på en övergripande nivå ta i beaktande vilken betydelse läskunnigheten har för att öka jämlikheten. Ett lyckat arbete för att främja läskunnigheten syns i samhällets välbefinnande och det stärker Finlands internationella konkurrenskraft. Det läskunnighetsfrämjande arbetet ska vara långsiktigt, yrkesövergripande och systematiskt.

Genom att uppmuntra till läsning stärker vi hållbara och mångsidiga läsfärdigheter och ett demokratiskt samhälle.

Internationella läskunnighetsdagen firas 8.9

Läsrörelsen vid Utbildningsstyrelsen är samarbetspartner i kampanjen Read Hour, vars beskyddare är president Sauli Niinistö. Mera information på Barn- och ungdomsstiftelsens webbplats.

 

10 fakta om läsning

1. 60 procent av finländarna tycker att de läser för lite

2. Kunskap om den tidiga läsningens betydelse har effekt på familjernas läsvanor

3. Högläsning med barn kan ge ett års försprång för skolgången

4. Läskunnigheten polariserar kunskapsklyftan upp till två år

5. Skolorna har varierande möjligheter till jämlikt arbete med läskunnigheten

6. Man får unga att läsa med individuella lösningar

7. Samhället bör identifiera svaga läsare i alla åldersgrupper

8. Stöd till flerspråkighet stöder all inlärning

9. Samhället kräver en allt mer mångsidig läskunnighet av oss

10. Var fjärde finländare läste mer under undantagsvåren

 

Källa: Läscentrum, 10 fakta om läsning. Uppgifterna har uppdaterats 5/2021.


Statistiken har hämtats från: Finlands FN-förbund, 2021.


Skribent

Pia Lumme
Kansallisen lukutaitostrategiatyön koordinaattori, Lukuliike, Opetushallitus