Läskunnighetsfrämjande arbete och språkmedveten undervisning främjar bättre inlärningsresultat och en höjning av kompetensnivån

De färska rapporterna har diskuterats omfattande i nyheterna och varit föremål för samhällsdebatt i januari. Man har sökt olika förklaringar på situationen, men det står klart att varken enskilda samhälleliga eller kulturella förändringar eller förändringar i befolkningsstrukturen ligger bakom utvecklingen. Orsakerna till förändringen är flera och arbete för att åtgärda situationen måste utföras inom samhällets olika sektorer.

Utbildningsstyrelsen publicerade den nationella läskunnighetsstrategin år 2021 och nu tar arbetet med läskunnighetsprogrammet som är baserat på strategin vid. I det här arbetet kommer man även att beakta resultat och åtgärdsförslag från rapporterna. Det är säkert på sin plats att även påminna om att språklig medvetenhet ingår i grunderna för läroplanen som en princip som styr utvecklingen av skolans verksamhetskultur. Språklig medvetenhet stöder utvecklingen av läskunnighet och samtidigt allt lärande.

Elever med flera riskfaktorer är mest utsatta

Enligt Bildningsöversikten har inlärningsresultaten i Finland sjunkit i över 20 års tid. Nedgången har internationellt sett varit snabb. En gemensam observation i båda rapporterna är att det finns ett tydligt samband mellan socioekonomiska faktorer och skillnader i lärandet. Vårdnadshavarnas utbildning har en inverkan på elevernas lärande och kunnande och senare på deras utbildningsnivå: barn till föräldrar med hög utbildning har även själva högre utbildning än andra. Vid NCU:s uppföljning noterades även att läsintresse bland elever inom nybörjarundervisningen har ett samband med vårdnadshavarnas utbildningsnivå. Läsande på fritiden har för sin del en tydligen korrelation med lärande.

En gemensam observation i båda rapporterna är att det finns ett tydligt samband mellan socioekonomiska faktorer och skillnader i lärandet. 

Skillnader i familjernas socioekonomiska ställning bidrar sannolikt även till att det kan finnas betydande skillnader i elevernas kunnande. Enligt NCU:s rapport ser man skillnader i elevernas kunnande i matematik och modersmål redan i årskurs 1 och 2. Skillnaderna är stora såväl när det gäller utgångsnivån som utvecklingen: en del av barnen som började i årskurs 1 hade en kunskapsnivå som andra barn uppnådde först i årskurs 3. 

Bland elever med finska som andraspråk låg kunnandet och utvecklingen av kunnandet i genomsnitt på en lägre nivå än bland elever med finska eller svenska som modersmål. Det fanns även stora variationer i kompetensnivån bland eleverna som deltog i S2-undervisning. 

Inlärningssvårigheter påverkar utvecklingen av kunnandet oberoende av elevens förstaspråk. I NCU:s rapport konstateras att även inlärningssvårigheter hos nära släktingar har ett samband med svagare inlärningsresultat. På det stora hela verkar de mest utsatta eleverna vara elever med flera olika riskfaktorer. 

Språkmedveten undervisning och det nationella läskunnighetsprogrammet utgör stöd för läskunnigheten

Av NCU:s uppföljning framgår att elever i årskurs 1 som regelbundet läser på fritiden har en högre kompetensnivå. Elever som läste varje dag hade upp till ett års försprång jämfört med de andra eleverna, sett till deras helhetsmässiga kunnande. De fördelar som läsningen medförde fortsatte fram till årskurs 3 och hade även inverkan på kunskaperna i matematik. Läsning som hobby främjade även utvecklingen av lärandet.

I enlighet med grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen ska man i skolorna beakta språkmedveten undervisning och arbetssätt som är centrala för inlärningen av läs- och skrivfärdigheter. Språklig medvetenhet och språkmedveten undervisning är viktiga i synnerhet idag, när elevernas läsande och inställning till läsande befinner sig i ett brytningsskede. Att läsa flytande vållar svårigheter för många, oberoende av deras förstaspråk. Det är svårt för många elever att koncentrera sig på längre texter samt att förstå och tolka texterna. Att läsa digitala texter kräver multilitteracitet, en färdighet som det är möjligt att lära ut och tillägna sig.

Den nödvändiga motivationen för läsning kan stimuleras med arbetssätt inom språkmedveten undervisning, såsom att läsa tillsammans och titta närmare på texter. Att läsa främjar lärande och har en positiv inverkan på tillägnandet av textkompetens i olika läroämnen.

Eftersom det finns ett samband mellan å ena sidan att läsa på fritiden och god läskunnighet och å andra sidan inlärningsresultaten och utvecklingen av dessa är det nödvändigt att ta fasta på betydelsen av läskunnighetsarbete och språkmedveten undervisning för att förbättra inlärningsresultaten och höja kompetensnivån. Målet för läskunnighetsstrategin är att främja multilitteracitet, läskunnighetsarbete och läsning i Finland. Det nationella läskunnighetsprogrammet som genomförs utgående från strategin stärker läskunnigheten med hjälp av lokal och regional verksamhet samt verksamhet på riksnivå. Särskilda fokusområden är stöd för kunnande och lärande hos eleverna med svagast läskunnighet och beaktande av elever som deltar i S2-undervisning. 

Ansvaret för att främja läskunnigheten och inlärningsresultaten kan inte enbart ligga hos enskilda lärare, utan effektiva åtgärder som överskrider gränserna för förvaltnings- och verksamhetsområdena krävs. Därför kommer resultaten och förslagen från de färska rapporterna att tas i beaktande vid planeringen av åtgärderna inom läskunnighetsprogrammet. 

Genast i början av året beviljar Läsrörelsen vid Utbildningsstyrelsen statsunderstöd för utveckling av verktyg för utvärdering av läskunnighet. Vid samma tidpunkt publiceras även ett materialpaket till stöd för språkmedveten undervisning och undervisning i multilitteracitet. Under våren pilottestas även modellen En läsande småbarnspedagogik, som stöder tidig utveckling av multilitteracitet samt möten med texter och litteratur för barn som deltar i småbarnspedagogik. Pilotprojektet bygger på Läsande skola-modellen som tidigare utvecklats.