Löften om kvalitet till gymnasiestuderande

”Kvalitet innebär att man håller det man lovat. Läroplanen är en sammanställning av löften som ges de studerande i gymnasiet.”

De här visa orden har uttalats av Risto Väyrynen, rektor emeritus vid Tikkurilan lukio. De är ett bra rättesnöre för läsåret som inletts, under vilket nästan 110 000 gymnasiestuderande ägnar sig åt flitiga studier. Läsåret är historiskt så till vida att nästan alla nu studerar enligt de nya läroplanerna för år 2021. De lokala läroplanerna utgår från grunderna för gymnasiets läroplan som utfärdades av Utbildningsstyrelsen i november 2019.

Vi vet alla att omständigheterna för arbetet med läroplanerna inte var de lättaste: med början från våren 2020 påverkade coronapandemin även vardagen i gymnasierna. Som tur kom arbetet igång ordentligt före pandemin. Med stöd av 9,1 miljoner euro som Utbildningsstyrelsen beviljade i statsunderstöd kunde arbetet med de lokala läroplanerna måhända organiseras bättre än någonsin och det har funnits tillräckliga resurser för att till exempel anställa ansvariga personer för läroplanerna. Pandemin satte givetvis även sina käppar i hjulen.

Nu har det blivit dags att stanna upp och fundera på de löften som de lokala läroplanerna innebär för de studerande i gymnasiet. Våra sakkunniga genomförde i början av 2023 en granskning av gymnasiernas lokala läroplaner för internt bruk. Vid granskningen undersöktes hur de lokala planerna utarbetats utgående från de riksomfattande grunderna. Granskningen omfattade läroplanerna i 37 gymnasier – det vill säga 10 procent av de lokala läroplanerna. Gymnasierna som ingick i granskningen innefattade finsk- och svenskspråkiga gymnasier av olika storlek i olika delar av landet. Resultaten hjälper oss stödja gymnasierna på bästa möjliga sätt i deras fortsatta utveckling av läroplanerna.

Utgående från vår granskning kan vi konstatera att man i en del av de lokala läroplanerna på ett förtjänstfullt sätt beaktat mångsidig kompetens, gemensamma studieavsnitt för läroämnen, utveckling av verksamhets- och bedömningskulturen och stöd för de studerandes välbefinnande och lärande.

Å andra sidan visar granskningen att de möjligheter som de nya läroplansgrunderna innebär inte ännu utnyttjas till fullo i vissa gymnasier. Det förekommer till exempel att mångsidig kompetens helt förbisetts eller enbart nämns på rubriknivå. I alla gymnasier har man inte heller förverkligat mer omfattande studieavsnitt eller studieavsnitt som är gemensamma för olika läroämnen. Givetvis framgår det inte nödvändigtvis av läroplanen hur den implementeras eller hur vardagen ser ut i gymnasiet. Ett gemensamt mål för alla gymnasierna är dock att utveckla läroplanerna långsiktigt: om det finns behov av komplettering eller utveckling, finns det ännu gott om tid för detta. Detta vill vi uppmuntra och bidra med stöd till för alla utbildningsanordnares del.

Under hela läroplansprocessen har vi förespråkat barmhärtighet. Det viktigaste under de första tre åren (2021–2024) är att de nya läroplanerna tas i bruk framgångsrikt för samtliga årskurser i gymnasiet, att lära sig de nya strukturerna och innehållen, satsa i ännu större utsträckning på de studerandes välbefinnande, stöd och en delaktiggörande verksamhetskultur och tillägna sig bland annat utgångspunkterna för mångsidig kompetens och de möjligheter som denna medför.

Nästa treårsperiod, 2024–2027, kan betraktas som en ”produktutvecklingsfas”, som det är bra att börja förbereda sig på under det läsår som nu inletts. Under de kommande åren är det viktigt att försäkra sig om att de möjligheter som grunderna för gymnasiets läroplan medför utnyttjas fullt ut i alla gymnasier. Samtidigt bör man försäkra sig om att läroplanerna till alla delar är förenliga med grunderna. Detta är en viktig rättsskydds- och jämlikhetsfråga för de studerande i gymnasiet.

Till stöd för genomförandet av läroplanerna och arbetet i vardagen för de yrkesverksamma har en kvalitetsstrategi för gymnasieutbildningen gjorts upp under ledning av undervisnings- och kulturministeriet. Strategin främjar långsiktigt utvecklingsarbete: siktet är inställt på 2030, när kvalitetssäkring bör vara en del av gymnasiernas vardag. Arbetet understöds av Utbildningsstyrelsen med 9,3 miljoner euro för gymnasiernas kvalitetsfrämjande arbete. I de 77 kvalitetsprojekten deltar 70 procent av gymnasierna i Finland, 260 gymnasier. Inom det här nätverket kommer goda resultat alldeles säkert att uppnås.

XIV Nationella gymnasiedagar som ordnas av Utbildningsstyrelsen i Helsingfors 30–31 oktober på temat ”En bättre vardag och helhetsbetonat välbefinnande” bjuder på inspiration för det kvalitetsfrämjande arbetet. Före gymnasiedagarna ordnar vi kvalitetsseminariet för utvecklingsnätverket för gymnasier den andra oktober. Vi kommer även att tillsammans finslipa kvalitetslöftena under en serie läroplansutbildningar för olika läroämnen i början av 2024. Tillsammans säkrar vi finländsk gymnasieutbildning av hög kvalitet. Välkommen med!