Med Erasmus+-samarbete mot ett Europa efter kriget

Frankrikes utrikesminister Robert Schuman lade den 9 maj 1950 fram ett förslag om att förena Frankrikes och Västtysklands kol- och stålproduktion under en gemensam, överstatlig myndighet. Tanken var att ett krig mellan Europas länder skulle bli omöjligt genom att förena de industrigrenar som var centrala under krigstiden. Deklarationen betraktas som startskottet för den europeiska integrationen.

I samband med Europadagen finns det anledning att lyfta fram hur Europeiska unionens program Erasmus+ stöder Ukraina, som drabbats av Rysslands anfallskrig, och bidrar till att bygga en gemensam europeisk framtid för den tid då kriget inte längre pågår. Stödet riktas till elever och studerande, lärare, skolor, läroanstalter och högskolor samt aktörer inom ungdoms- och idrottsområdet, både i Ukraina och i EU-länderna.

Siffrorna är imponerande. Sedan 2022 har över 52 000 ukrainare deltagit i Erasmus+-mobilitet. Det har hjälpt dem att fortsätta sina studier, utvecklas yrkesmässigt och bevara kontakterna med europeiska partner. Mer än 208 miljoner euro har använts för detta ändamål. En del av finansieringen har bland annat använts för att stödja språkutbildning, psykosocialt stöd och erkännande av studier i de mottagande länderna. Cirka 70 miljoner euro har riktats till 375 samarbetsprojekt som stöder till exempel reformer av läroplaner, den digitala omställningen och återställandet av läroanstalternas funktionsförmåga.

Med hjälp av programmet har man producerat ett omfattande utbud av läromedel på ukrainska. Genom nätverket eTwinning erbjuds dessutom kamratstöd, fortbildning och material för ukrainska lärare och lärare som arbetar med dem. Projekt inom Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren stöder ungas integration, medie- och medborgarfärdigheter samt gemenskapernas återhämtningsförmåga.

Ett naturligt nästa steg i det växande Erasmus+-samarbetet vore att Ukraina deltar fullt ut i Erasmus+-programmet genom ett associeringsavtal.

Finländska aktörer har deltagit aktivt i Erasmus+-samarbetet för att stödja Ukraina. Två goda exempel är projekten Integrating Ukrainians to VET (U2VET) och Supporting Trauma-Informed Higher Education Practices (STEP), som koordineras av Seinäjoki samkommun för utbildning Sedu och yrkeshögskolan Savonia.

I Ukraina är krigets konsekvenser för studier och lärande en del av vardagen. Det primära målet med STEP-projektet är därför att stärka den traumamedvetna pedagogiken bland högskolelärare genom att utveckla en forskningsbaserad utbildningshelhet och pedagogiska anvisningar. Samarbetet med Khmelnytskyi National University (KhNU) har gett inblick i högskoleutbildningen i ett land som befinner sig i krig. Det är vardagen som bär. Arbetet fortsätter och studerande utbildas trots elransonering och flyglarm. Projektets resultat pilottestas i Ukraina. Det gynnar de lärare som deltar i testet och ger samtidigt värdefull information som stöd för utvecklingsarbetet.

U2VET är i sin tur ett europeiskt samarbetsprojekt som administreras av Sedu. Målet med projektet är att sammanställa god praxis i elektroniska guider, särskilt för hur ukrainare kan söka sig till yrkesutbildning och integreras i utbildning, arbetsliv och samhälle. Alla partner har under hela projektet haft en stark vilja att hjälpa ukrainare och samtidigt öppet utveckla sin egen verksamhet. Integration betyder dock inte samma sak överallt. I vissa länder förväntas personer som flyttat till landet snabbt anpassa sig och delta aktivt, medan samexistens i andra länder ses som ett tillräckligt mål. Trots skillnaderna har det gemensamma målet också stärkt nätverket och vänskapsrelationerna mellan aktörerna.

Utöver EU:s och Erasmus+ insatser har flera EU-medlemsländer egna åtgärder med samma syfte. Utbildningsstyrelsen har till exempel flera verksamheter som stöder återuppbyggnaden av Ukraina. Till dem hör Bridge2Skills-projektet, som finansieras av utrikesministeriet och stöder utvecklingen av yrkesutbildningen i Ukraina, myndighetssamarbete inom Learning2gether2-projektet för gymnasieutbildning, insatser för att främja utbildningsexport inom programmet Education Finland samt Ukraina-projekt inom programmet Team Finland Knowledge, där nätverkssamarbetet mellan finländska och ukrainska högskolor stöds.

Ett naturligt nästa steg i det växande Erasmus+-samarbetet vore att Ukraina deltar fullt ut i Erasmus+-programmet genom ett associeringsavtal. Även undervisningsminister Anders Adlercreutz uppmuntrade nyligen till detta i en skrivelse tillsammans med sin partiledarkollega från Sverige. Ett sådant steg skulle under alla omständigheter stödja reformen av Ukrainas utbildningssystem och, i ett bredare perspektiv, landets väg mot EU-medlemskap.