Olika samhällsfenomen är en del av vardagen i skolan och kan bemötas endast genom samarbete

Blogg
Välbefinnande Småbarnspedagogik Förskoleundervisning Grundläggande utbildning Gymnasieutbildning Yrkesutbildning
Lärande, skola, välbefinnande, barns och ungas framtid. Det här är teman som har lyfts fram i den offentliga debatten under den senaste tiden. Jag är glad över att de här ämnena diskuteras. Det berättar om att det finns en förståelse för vilket viktigt arbete som görs i skolorna och vilken stor betydelse skolan har för samhället. Diskussionen ger också möjlighet att finna de kärnfrågor som är relevanta för att utveckla skolan.

Minna Kelhä

Pääjohtaja Minna Kelhä

När man talar om skolan och lärandet talar man oundvikligen samtidigt om sådant som pågår i samhället på ett bredare plan: samhälleliga fenomen och utvecklingstrender syns i skolan och skolan syns i samhället. Precis som tiden med coronaepidemin har visat, så är skolan mycket mer än enbart en plats för lärande. Den är en viktig gemenskap, där man utvecklas till en ansvarsfull medlem av samhället och den bär också dem som har behov av stöd på olika områden i livet. Välbefinnande och lärande har en stark koppling till varandra: om det förekommer utmaningar på det ena området lider också det andra. Då man tolkar till exempel PISA-resultat ska man därför ta i beaktande att de också skildrar den allmänna utvecklingen i samhället. I Finland utvecklas inte skolan för PISA-resultaten, utan som en del av en större helhet, och målet är att garantera jämlika möjligheter till lärande och ett gott liv för varje barn och ungdom.

Det är klart att skolan inte klarar av detta ensam. Arbete som behövs för att minska ojämlikhet, förhindra marginalisering och främja barns och ungas psykiska välbefinnande genomförs förutom av skolan även i hemmen, inom social- och hälsovårdssektorn och ungdomsarbetet samt av medborgarorganisationerna. Det här syns även i Utbildningsstyrelsens verksamhet för att utveckla utbildningen: vi reflekterar till exempel just nu, i en gemensam och för alla öppen diskussion, över hur vi i praktiken kunde uppnå våra mål om att bland annat öka jämlikheten, förbättra välbefinnandet och höja kompetensnivån. I diskussionen deltar flera hundra sakkunniga och unga.

I debatterna som berör skolan är det ofta missförhållanden och en oro över hur det ska gå med skolan som lyfts fram. Samtidigt är vårt grundskolesystem unikt och fortfarande ett av Finlands särdrag, med en synnerligen kunnig personal som hela tiden arbetar för att främja lärandet och välbefinnandet.

Det är ett faktum att i synnerhet coronatiden på ett exceptionellt sätt har belastat både skolornas personal och barnen och de unga, och allt tänkbart stöd från olika aktörer i samhället behöver riktas till återhämtningen från den här situationen. Det innebär också i nuläget att skolorna behöver få arbetsro och tid för att utföra sin grundläggande uppgift på bästa sätt. Vardagen för eleverna och personalen präglas också av glädje över att lära sig och lyckas samt av en bärande gemenskap. Alla dessa upplevelser av såväl glädje som belastning är sanna och utesluter inte varandra.

De visar att det inte finns endast en viss typ av skola, elev eller lärare, utan det är ett verksamhetsområde med mycket mångfald. Utmaningarna inom utbildningen handlar på samma gång om utmaningar med att stödja familjerna, social ojämlikhet, samhällsplanering och på ett bredare plan även om utmaningar som berör värdegrunden i samhället. För att bilda sig en gemensam uppfattning behövs en dialog, och man behöver se till att en skarp diskussion inte bromsar upp utvecklingen av skolan och lärandet eller leder till snabba försök till korrigeringar som utåt sett kan te sig enkla att förverkliga. Här finns också tillfälle att lyssna till barnen och de unga. Den finländska skolans framgång har sin grund i ett ambitiöst utvecklingsarbete, diger sakkunskap och kontinuerlig samverkan. Samma framgångsrecept gäller fortfarande och även i framtiden.


Skribent

Minna Kelhä
Minna Kelhä
Generaldirektör