Resultaten från PISA-undersökningen återspeglar förändringar på samhällsnivå

Blogg
Internationell jämförelse Grundläggande utbildning
De färska PISA-resultaten avslöjar att kunskaperna i matematik, läsförståelse och naturvetenskaper hos finländska 15-åringar har försämrats. Å andra sidan ligger Finland fortfarande över OECD-genomsnittet för samtliga läroämnens del bland de 38 medlemsländerna. De försämrade resultaten jämfört med toppresultaten år 2006 är dock ett faktum som väcker oro även hos oss på Utbildningsstyrelsen, trots att utvecklingen har varit likartad under de senaste åren i alla länder i västvärlden.

Minna Kelhä

Utbildningsstyrelsens generaldirektör Minna Kelhä

På Utbildningsstyrelsen ser vi flera orsaker till de försämrade inlärningsresultaten i form av förändringar i det omgivande samhället. Dessa är till exempel ökad socioekonomisk ojämlikhet, brist på resurser inom utbildning, polarisering av barn och ungas läsförståelse, brist på motivation, minskad tro på utbildning, skadlig användning av sociala medier och problem med den psykiska hälsan. 

Vi måste även kritiskt granska hur väl vårt system för grundläggande utbildning fungerar. Utbildningsstyrelsen bör bland annat utvärdera innehållen i grunderna för läroplanen och hur vi bättre kunde stödja kommunerna och andra utbildningsanordnare med den lokala tillämpningen av läroplansgrunderna.

Den finländska skolan har förändrats som ett resultat av förändringar i samhället. Förändringen är dock inte särskilt radikal och i offentligheten lyfter man ofta fram enskilda faktorer som har en liten inverkan på det stora hela: ett exempel är moderna öppna skollokaler, som endast utgör 1,5 procent av alla undervisningslokaler i skolorna.

Kriser och ökad ojämlikhet

I synnerhet under de senaste åren har flera kriser påverkat livet för barn och unga: coronapandemin precis före PISA-undersökningen våren 2022 och sedan kriget i Ukraina. Följderna av pandemin kan även ses i PISA-resultaten för fler andra länder. Hotet som klimatförändringen innebär har varit ett faktum under ännu längre tid. För tillfället ger situationen i Israel och Gaza upphov till oro. I media och särskilt i sociala medier tar även våra barn del av avskyvärda bilder och videor. 

Det är alltså inte konstigt att framtidstron – innefattande tron på utbildning – prövas för många ungas del. De yrkesverksamma i skolorna skapar tro på framtiden och utbildning som en del av lärandet och i sina möten med barn och unga varje dag. 

Skillnader som beror på hemmets socioekonomiska situation har ökat och kan även ses i inlärningsresultaten. 

Ett faktum är även den ökade ojämlikheten i samhället: de som klarar sig bra klarar sig ännu bättre och de som har de svårt från början klarar sig ännu sämre. Skillnader som beror på hemmets socioekonomiska situation har ökat och kan även ses i inlärningsresultaten. 

Tidigare klarade den grundläggande utbildningen i högre grad av att jämna ut effekterna av elevernas utgångsläge. De färska PISA-resultaten bekräftar detta: skillnaderna inom skolan och till och med mellan skolor har ökat. Å andra sidan är skillnaderna mellan skolor fortsättningsvis små i Finland: endast nio procent, medan OECD-genomsnittet ligger runt 30 procent.

Större tydlighet och ökade resurser för stöd för lärande

Inklusion får inte vara ett sätt att spara. I inkluderande principer ingår alla elevers lika rättigheter, jämlikhet, likabehandling, icke-diskriminering, värdesättande av mångfald samt social delaktighet och samhörighet. Inklusion är ett brett begrepp och bör ses som en underliggande princip och värdering vid anordnandet av grundläggande utbildning och ett helhetsbetonat tankesätt som omfattar alla elever. Målet för inklusion är även att garantera att varje barn ges tillräckligt med stöd för sitt lärande och sin skolgång.

Om barn med särskilda behov undervisas i stora klasser, måste det finnas tillräckligt stöd och tillräckliga resurser. För att principen om inklusion ska lyckas måste det alltså finnas tillräckliga resurser och tillräckligt små undervisningsgrupper. Smågrupper är fortsättningsvis möjliga, om detta krävs med tanke på barnets bästa. Resurserna som krävs för inklusion är inte tillräckliga i alla skolor – kritiken för detta bör även riktas mot staten och kommunerna.

Undervisningen differentieras inte i tillräckligt hög grad enligt elevernas behov. Även när det gäller behoven hos särskilt begåvade elever kunde undervisningen differentieras i högre grad i Finland.

Stödet förnyas och elevernas grundläggande färdigheter stärks

Utbildningsstyrelsen och undervisnings- och kulturministeriet har påbörjat arbetet med att få till stånd en vändning inom utvecklingen av inlärningsresultaten. 

Arbetet med att förnya stödet för lärande från småbarnspedagogiken till andra stadiet är i startgroparna. Det viktigaste målet är att garantera stöd i rätt tid för varje barn. Ett annat mål är att minska lärarnas skyldigheter att fylla i pedagogiska dokument, för att de ska få mer tid för eleverna. 

I enlighet med regeringsprogrammet stärks elevernas grundläggande färdigheter – under beredning är tillägg i antalet årsveckotimmar i matematik samt modersmål och litteratur. Inom ramen för program med fokus på läsförståelse samt naturvetenskaper och matematik understöds systematiskt undervisningen i dessa ämnen.

Vi arbetar även för att stödja språkutvecklingen hos elever med invandrarbakgrund och begränsa störande användning av mobiltelefoner i skolorna. 

Syftet med bedömningskriterierna för den grundläggande utbildningen som vi redan publicerat är att hjälpa lärarna försäkra sig om att eleven har tillräckliga grundläggande kunskaper för att flyttas upp till nästa årskurs.

Den här veckan får vi mer detaljerad information om kunskaperna i matematik hos elever i slutet av den grundläggande utbildningen samt förändringar och bakomliggande orsaker när Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU publicerar sina egna rapporter.

Sektorsövergripande samarbete till stöd för familjer och unga

En lösning på den utmanande situationen anser jag kunde vara ökat och effektiverat sektorsövergripande samarbete. Barn och unga behöver snabbt få hjälp av psykologer, kuratorer, hälsovårdare och läkare inom elevvården, till exempel vid problem med den psykiska hälsan. 

Det är viktigt att unga själva får berätta vilket slags stöd de behöver och att systematiskt bygga upp samarbetet mellan skolorna och elevvårdstjänsterna, som övergått till välfärdsområdena, samt med kommunernas och organisationernas idrotts- och ungdomstjänster. 

Vi behöver omfattande forskningsrön om hur våra unga mår och hur vi kan stödja dem. De aktuella resultaten från enkäten Hälsa i skolan utgör ett bra underlag. I de övre årskurserna i den grundläggande utbildningen ökar differentieringen för många elever och skolengagemanget minskar. Därför behöver just den årsklassen tillräckligt många vuxna i sin omgivning.

Även familjerna behöver mer stöd och hjälp. Det finns ett behov av närmare samarbete mellan hemmet och skolan. 

Sociala medier och spel stjäl tid från läsning

Tidigare var läsningens popularitet en grundsten för inlärningsresultaten i Finland. Förmågan att smidigt läsa texter av varierande slag utgör grunden för allt lärande. Försämrad läsförståelse kan ses som en allmän indikator när det gäller de försämrade PISA-resultaten över lag. 

 Förmågan att smidigt läsa texter av varierande slag utgör grunden för allt lärande. Försämrad läsförståelse kan ses som en allmän indikator när det gäller de försämrade PISA-resultaten över lag. 

Det finns anledning att i skolorna ytterligare stärka språkligt medveten undervisning, det vill säga tanken om att varje lärare även är lärare i språket i läroämnet som hen undervisar.

Läsning har minskat i popularitet i synnerhet på grund av det ökande intresset för sociala medier och digitala spel. Detta påverkar även elevernas studiemotivation och koncentration: Enligt PISA-undersökningen upplevde 41 procent av finländska unga att den egna användningen av digitala apparater gör det svårare att koncentrera sig på studierna.

I dagens digitaliserade samhälle är digital kompetens dock en nödvändighet och rimlig användning av digitala apparater har ett samband med bättre inlärningsresultat. Det väsentliga är alltså i vilket syfte och i vilken utsträckning digitala apparater används. 

Systematisk användning av digitala apparater i undervisningen har konstaterats förbättra inlärningsresultaten, medan för stor användning på fritiden försämrar resultaten. I den senaste PISA-undersökningen var till exempel kunskaperna i matematik desto bättre ju mer eleverna uppgav att de använder digitala apparater, så länge som användningen inte överskred sex timmar per dag.
 

Dialog till stöd för beslutsfattande

Det lönar sig att komma ihåg att på det stora hela finns det mycket positivt inom den grundläggande utbildningen i Finland idag. Enligt PISA-resultaten trivs finländska barn bättre i skolan än barnen i många andra länder. Finländska elever upplever minst matematikångest bland eleverna i alla OECD-länder. I Finland utgår vi från tanken att skolan är en viktig del av barnets liv, men inte det enda innehållet. För ett växande barn får livet inte enbart bestå av skolarbete.

Det är viktigt att våra kunniga yrkesverksamma samt våra barn och unga får sina röster hörda och beaktas vid beslutsfattande. 

Bäst kan vi bidra till förbättrade inlärningsresultat genom att samarbeta. Vi för en aktiv dialog med utbildningsanordnare, rektorer, lärare och övrig skolpersonal. Det är viktigt att våra kunniga yrkesverksamma samt våra barn och unga får sina röster hörd och beaktas vid beslutsfattande. 

Även samarbete mellan hemmet och skolan är en förutsättning för barnets lärande och välbefinnande. Föräldrarna kan stödja sina barn genom att vara intresserade av deras skolgång, hjälpa dem komma ihåg att göra sina läxor och uppmuntra till läsning och fysisk aktivitet även på fritiden. Tillräckligt näringsrik mat och sömn och rimlig användning av digitala apparater på fritiden bär även hemmen ansvaret för.

Just nu skriver många barn och unga önskelistor och vuxna funderar på julklappar till sina barn. Min önskan riktar sig till alla finländare: fyll julklappssäcken med böcker! Om traditionella böcker inte intresserar, kanske en prenumeration på en e-bokstjänst? Eller så kanske ni tillsammans kan besöka ert närbibliotek?
 


Skribent

Minna Kelhä
Minna Kelhä
Generaldirektör, Utbildningsstyrelsen