Sikte på framtiden i arbetet med läroplansgrunder

Blogg
Prognostisering Yrkesutbildning Gymnasieutbildning
Framtidsdagen firas fredagen den 15 mars. Vid Utbildningsstyrelsen firas framtidsdagen varje dag, eftersom utvecklingen av utbildningen alltid har fokus på framtiden. De elever som idag går i årskurs 1 blir vuxna på 2030-talet och många kommer att leva in på 2100-talet.

Petra Packalen och Pia Kola-Torvinen

Dekorativ bild.

Till Utbildningsstyrelsens lagstadgade uppgifter hör att skapa prognoser för behoven av kunnande och utbildning i framtiden. I den här bloggtexten behandlas dock framtidskunskap i kontexten av en av våra mer kända uppgifter, nämligen utarbetandet av grunder för läroplaner och examina.

Under den senaste tiden har i synnerhet den grundläggande utbildningen varit föremål för diskussion. I den här bloggtexten behandlas hur framtidskunskap används vid beredningen av examensgrunderna inom yrkesutbildningen och grunderna för gymnasiets läroplan.

Framtidskunskapen hjälper oss navigera i en värld i snabb förändring

Världen runt oss förändras ständigt och i snabbare takt än någonsin tidigare. Utvecklingen av ny teknik, förändringar i samhället och olika utmaningar, såsom klimatförändringen, påverkar på ett grundläggande sätt de färdigheter och kunskaper som krävs av framtidens medborgare.

Detta innebär att framtidskunskap behövs vid beredningen av grunderna för läroplaner och examina – inte enbart för att skapa prognoser för framtiden, utan även för att säkerställa att undervisningen är tidsenlig och förbereder eleverna och de studerande på att möta utmaningar och ta vara på möjligheter i framtiden.  Den centrala frågan vid utarbetandet av grunderna är hur vi på bästa sätt kan förbereda barn och unga för att klara sig väl i en värld i förändring.

Den centrala frågan vid utarbetandet av grunderna är hur vi på bästa sätt kan förbereda barn och unga för att klara sig väl i en värld i förändring.

Vid beredningen av grunderna bör man identifiera förändringar i verksamhetsmiljön och de viktigaste rådande megatrenderna. Inom yrkesutbildningen har man under den senaste tiden särskilt fokuserat på digitaliseringen och den gröna omställningen. De är teman som berör alla yrken – vissa yrken i högre grad än andra. Man har reflekterat över vilket slags kunnande som alla studerande behöver och vilket kunnande som är specifikt för vissa yrken.

Inom arbetet med grunderna för gymnasiets läroplan är utgångspunkten för användningen av framtidskunskap att stärka den mångsidiga kompetensen. Delområdena inom mångsidig kompetens utgör gemensamma mål för alla läroämnen och anger ramarna för framtidsarbetet inom gymnasieutbildningen som helhet. När man utarbetar grunderna som gäller mångsidig kompetens beaktar man till exempel de megatrender som identifierats av Sitra och framtidsforskare samt internationella referensramar med koppling till temat. 

I arbetet med grunderna är siktet inställt på framtiden, men även nuläget beaktas

Framtidsarbetet har resulterat i sex delområden inom mångsidig kompetens i grunderna för gymnasiets läroplan, som det finns ett behov av idag och i framtiden: kompetens för välbefinnande, kommunikativ kompetens, tvärvetenskaplig och kreativ kompetens, samhällelig kompetens, etisk kompetens och miljökompetens och global och kulturell kompetens. Hälften av delområdena hänger samman med livkompetens och hälften med att påverka på ett ansvarsfullt sätt.

När det gäller kompetens för välbefinnande beaktas såväl individens välbefinnande som välbefinnande i samhället. Under studierna får de studerande till exempel bekanta sig med samhälleliga, kulturella och globala metoder för att främja samhällets och ekosystemens välbefinnande. De studerande får möjlighet att fungera och lära sig tillsammans och hitta olika sätt att möta osäkerheten som en värld i ständig förändring medför.

Även inom yrkesutbildningen strävar man efter att grunderna ska ha fokus på framtiden och vara tidsenliga. Inom yrkesutbildningen ska de studerande kunna visa sitt kunnande i praktiken på arbetsplatsen. När man utarbetar målen och innehållen för lärandet måste man alltså utgå från den rådande situationen, samtidigt som man beaktar förändringar i yrket inom den närmaste framtiden.  

Utgående från prognostiseringsinformation kan man identifiera nya uppgiftshelheter inom yrken, för vilka helt nya examensdelar krävs. Till exempel har examensdelar lagts när det gäller nya centrala uppgiftshelheter inom ackumulatorindustrin och den cirkulära ekonomin. 

Hur kunde framtidskunskap utnyttjas ännu bättre?

Även i fortsättningen bör vi satsa på mångsidig kompetens inom den allmänbildande utbildningen. Den binder samman framtidskunskapen med arbetet med grunderna som helhet och gör den till en del av elevernas och de studerandes vardag genom de lokala läroplanerna.

De sakkunniga som deltar i utarbetandet av grunderna bör även öva upp sin egen ”framtidsläskunnighet”, för att på bästa sätt kunna stödja de studerandes framtidsfärdigheter. I fortsättningen bör en arbetsgrupp med fokus på framtiden delta tillsammans med de övriga arbetsgrupperna i arbetet med att utarbeta grunderna, för att garantera att viktiga perspektiv med tanke på framtiden beaktas.

Grundläggande vid utarbetande av grunder med fokus på framtiden är även en övergripande uppfattning av hur saker och ting hänger samman med varandra. Ett exempel är insikten om att välbefinnande inte enbart är en fråga för den enskilda individen, utan förutsätter välbefinnande i samhället och på ett globalt plan.

För bloggtexten har två enhetschefer vid Utbildningsstyrelsen intervjuats: Anne Liimatainen, chef för enheten för yrkesutbildning, och Petri Lehikoinen, chef för enheten för gymnasieundervisning, grundläggande konstundervisning och fritt bildningsarbete.
 


Skribenter

Petra Packalen
Petra Packalen
Undervisningsråd, Utbildningsstyrelsen
Pia Kola-Torvinen
Pia Kola-Torvinen
Undervisningsråd, Utbildningsstyrelsen