Smidigare processer i övergångsskedet

Blogg
De olika utbildningarna i övergångsskedet – påbyggnadsundervisning (tionde klassen), utbildning som handleder för yrkesutbildning och utbildning som förbereder för gymnasieutbildning – erbjuder eleverna möjligheter att stärka de kunskaper och färdigheter som de utvecklat i den grundläggande utbildningen samt livskompetens och färdigheter att lära sig. Utbildningarna är ett viktigt skede i livet då man planerar den egna vägen via gymnasiet eller yrkesutbildningen till högskolestudier och arbetsliv.

Kaisa Räty, Katri Kuukka och Riia Palmqvist

Henkilö kävelee kalliolla keltaisissa kumisaappaissa

Dessa förberedande utbildningar efter den grundläggande utbildningen har en synlig roll i det nya regeringsprogrammet, där de behandlas som en del av förslaget att höja läropliktsåldern.

På vintern och våren hade vi möjlighet att träffa aktörer som arbetar med övergångsskedets utbildningar på olika håll i Finland. Tillsammans med regionförvaltningsverken (RFV) planerade och ordnade vi utvecklingsdagar (Nivelet notkeiksi – lisäopetus, VALMA ja LUVA väylinä toisen asteen opintoihin) som gick av stapeln i Tammerfors, Uleåborg, Rovaniemi, Vanda och Åbo. Vi informerade om utbildningarna i övergångsskedet och om deras innehåll. Framför allt reflekterade vi tillsammans över hur samarbetet mellan aktörerna på fältet kunde utvecklas. Samtidigt fick de som arbetar med utbildning i övergångsskedet möjlighet att bilda nätverk och hitta samarbetspartner.

I samband med utvecklingsdagarna kom det fram hur man i de olika regionerna på många olika sätt anpassar utbildningarna efter individens behov. Det varierar också hur utbildningar ordnas på olika håll. Det har ändå visat sig vara utmanande att utbildningsutbudet varierar i olika regioner, eftersom de studerande inte alltid kan välja en utbildning som skulle vara ändamålsenlig för dem, utan istället måste de välja bland de utbildningar som erbjuds i den egna regionen. För att utveckla det här har man på fältet föreslagit olika smidiga lösningar, till exempel samarbete för att eleven ska kunna hitta rätt studieväg om den påbörjade utbildningen inte känns rätt. 

En gemensam utmaning är också ansökningsprocessen som berör utbildningar i övergångsskedet och särskilt dess tidpunkt. I nuläget söker man till förberedande utbildningar efter den grundläggande utbildningen i maj–juli och antagningsresultatet offentliggörs i början av augusti, det vill säga endast några veckor innan studierna inleds. Under utvecklingsdagarna kom det fram önskemål om att man också kunde söka till övergångsskedets utbildningar i samband med den gemensamma ansökan i februari–mars. Dessa utbildningar är det första och möjligtvis också det enda utbildningsalternativet för en del elever. Det lyftes också fram att ansökningstiden på sommaren kunde tidigareläggas, så att eleven hinner förbereda sig för studierna. 

Utmaningarna som berör ansökningsprocessens tidtabell har också behandlats i Utbildningsstyrelsens och undervisnings- och kulturministeriets diskussioner. Man har beslutat att eventuella ändringar i ansökningsprocessen skulle göras samtidigt med de övriga förnyelserna som är planerade för denna regeringsperiod.

Det är viktigt att kontinuerligt informera om utbildningarna i övergångsskedet, eftersom de ungas föräldrar inte nödvändigtvis känner till dem. De sakkunniga inom handledning ska också hållas ajour med utbildningsutbudet och hur det lämpar sig för deras elever. 

Det är viktigt att kontinuerligt informera om utbildningarna i övergångsskedet, eftersom de ungas föräldrar inte nödvändigtvis känner till dem. De sakkunniga inom handledning ska också hållas ajour med utbildningsutbudet och hur det lämpar sig för deras elever. 

Samarbetet med aktörerna inom övergångsskedets utbildningar har varit intressant och vi har lyckats skapa nya samarbetsnätverk med aktörerna på fältet. Även samarbetet mellan Utbildningsstyrelsens egna sakkunniga som arbetar med dessa utbildningar har utvecklats över enhetsgränserna. Kännedomen om utbildningsformerna och skillnaderna i lagstiftningen har också ökat. 

Det här har även gynnat den gemensamma utvecklingen av utbildningarna i övergångsskedet. Vi begrundar för närvarande till exempel hur man kunde göra det möjligt för den unga att söka till den utbildning som passar hen själv bäst. Och hur skulle det låta med en sådan utbildningshelhet där man själv väljer de delar av olika utbildningsalternativ som bäst motsvarar ens egna färdigheter och mål? Med framtiden följer många möjligheter och arbetet som görs ska vara för elevernas och de studerandes bästa. Då beredningen inom arbetsgruppen för den förhöjda läropliktsåldern fortskrider får vi också flera synvinklar som underlag för våra reflektioner.  

Nästa gång vi träffas kring övergångsskedets utbildningar är 11–12 februari 2020 i Tammerfors. Fokus för det nationella seminariet, som är ett samarbete med aktörerna på fältet och RFV, ligger på att utveckla pedagogiken inom övergångsskedets utbildningar tillsammans med hela nätverket.
 


Skribenter

Kaisa Räty
Kaisa Räty
Undervisningsråd
Katri Kuukka
Katri Kuukka
Undervisningsråd
Riia Palmqvist
Riia Palmqvist
Undervisningsråd