Tillsammans skapar vi nikotinfria lärmiljöer

Av resultaten för enkäten Hälsa i skolan som genomförs av Institutet för hälsa och välfärd framgår att användningen av nikotinprodukter är betydligt högre bland studerande inom yrkesutbildning än bland studerande i gymnasiet. År 2023 rökte 14 procent av första och andra årets studerande inom yrkesutbildning dagligen, medan andelen bland första och andra årets studerande i gymnasiet var två procent. Totalt använde 17 procent av pojkar inom yrkesutbildning och fyra procent av pojkar i gymnasiet snus dagligen.  

Användningen av e-cigaretter har ökat kraftigt inom alla utbildningsformer: år 2023 uppgav 23 procent av studerande inom yrkesutbildning att de använder e-cigaretter dagligen eller sporadiskt, medan motsvarande andel i gymnasiet var 13 procent och 16 procent i årskurs 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen.

Användningen av nikotinpåsar kartlades för första gången i enkäten Hälsa i skolan år 2023, det vill säga samtidigt som försäljningen släpptes fri i Finland. Användning av nikotinpåsar är vanligare bland pojkar än bland flickor. Totalt uppgav 21 procent av pojkar inom yrkesutbildning, elva procent av pojkar i årskurs 8 och 9 och sju procent av pojkar i gymnasiet att de använder nikotinpåsar dagligen eller sporadiskt. 

Hälsoriskerna förknippade med användning av tobaks- och nikotinprodukter är välkända. Man känner även till att skillnaderna i användningen av produkterna ökar risken för skillnader i hälsan för studerande inom yrkesutbildningen och studerande i gymnasiet.

Man har länge känt till att det är svårt för personalen att ingripa i synnerhet i användningen av snus och vape-produkter. Användning av snus är en del av vardagen på ett annat sätt än tobaksrökning, som kräver ett eget utrymme och tid. Dessutom bör man på grund av förbudet mot innehav känna till om nikotin ingår i vape-produkten eller inte, eftersom det påverkar hur man ska agera. De nya nikotinpåsarna gör även att det är svårare att ingripa, eftersom de i praktiken är omöjliga att skilja från snus. 

Men är det möjligt att på ett förebyggande sätt ingripa i användningen?

Rusmedelsförebyggande arbete är en del av elev- och studerandevården

Rusmedelsförebyggande arbete är en del av elev- och studerandevården som helhet. Med arbetet främjas såväl det gemensamma som det individuella välbefinnandet och en sund och trygg lärmiljö. I elevvårdsplanen och studerandevårdsplanen beaktas arbete med att förebygga och ingripa i användningen av nikotinprodukter, alkohol och andra rusmedel. Att förebygga skadeverkningar av penningspel bland barn och unga ingår även i det rusmedelsförebyggande arbetet.

Inom elev- och studerandevården och det rusmedelsförebyggande arbetet utgår man från uppgifter om elevernas och de studerandes välbefinnande. Med hjälp av resultaten för enkäten Hälsa i skolan, TEAviisari och till exempel sammandrag av hälsoundersökningar är det möjligt att följa upp användningen av rusmedel och tobaks- och nikotinprodukter i skolan eller läroanstalten. 

Metoderna inom det rusmedelsförebyggande arbetet, där unga reflekterar över sina egna värderingar och följderna av sina egna val, har konstaterats vara effektiva. Det är även viktigt att stärka de ungas självkänsla, så att de vid behov kan fatta självständiga beslut. 

I skolorna och läroanstalterna är rusmedelsfostran en del av bland annat undervisningen i omgivningslära och hälsokunskap. Det är dock viktigt att denna undervisning förankras i den helhet som det rusmedelsförebyggande arbetet utgör i skolan eller läroanstalten. För att främja barns och ungas välbefinnande krävs ett omfattande och målinriktat sektorsövergripande samarbete mellan elev- och studerandevården och lärarna.

Samarbete är en förutsättning för nikotinfria lärmiljöer

Åtgärder som främjar sociala och kommunikativa färdigheter och elevernas och de studerandes känsla av delaktighet i gemenskapen samt åtgärder som främjar psykisk hälsa är viktiga med tanke på det rusmedelsförebyggande arbetet som ingår i den gemensamma elev- och studerandevården.

Skolorna och läroanstalterna bör i samarbete med sakkunniga inom elev- och studerandevården utarbeta skriftliga anvisningar för förebyggande av rökning och användning av snus och rusmedel, ingripande vid rusmedelsproblem och att föra dess på tal samt för att hänvisa eleven eller den studerande till vård vid rusmedelsproblem. Man bör även beakta de nya nikotinprodukter som förekommer i skolans eller läroanstaltens vardag. Det är även viktigt att försäkra sig om att hela personalen i skolan eller läroanstalten har det kunnande som krävs för det gemensamma arbetet.

En förutsättning för en trygg uppväxt- och lärmiljö är att man sätter gränser och att alla förbinder sig till att följa de gemensamma spelreglerna – det här gäller såväl personalen som eleverna och de studerande. Att skapa en skola eller läroanstalt fri från nikotin och rusmedel kräver målinriktat och långsiktigt arbete.

Till stöd för arbetet finns lagstiftning som främjar en rökfri och nikotinfri skola och läroanstalt. Det är därför viktigt att tobakslagen även övergripande beaktar nya nikotinprodukter som är riktade till unga. I en nikotin- och rusmedelsfri skola eller läroanstalt får eleverna, de studerande och personalen studera och arbeta i en sund och trygg miljö.

Den gemensamma elev- och studerandevården och det rusmedelsförebyggande arbetet i skolorna och läroanstalterna är en gemensam uppgift för oss alla. I skolan eller läroanstalten bör man uppmuntra till en hälsosam livsstil och erbjuda stöd för nykterhet och nikotinfrihet på ett positivt och inkluderande sätt. Den hälsofrämjande verksamheten kan planeras och genomföras tillsammans med eleverna och de studerande till exempel under lektioner, raster eller temadagar av olika slag.

Det är vår gemensamma uppgift att främja hälsa och sunda vanor i våra skolor och läroanstalter. Utbildningsstyrelsen deltar genom att under våren ordna ett webbinarium och en virtuell nationell föräldrakväll med temat användning av nya nikotinprodukter bland barn och unga.

Texten ingår i en serie bloggtexter som publiceras av Valvira, Institutet för hälsa och välfärd och Utbildningsstyrelsen.