19.01.2023

Utbildningsstyrelsens utvecklingsarbete möter Sitras megatrender

Blogg
Utveckling av utbildningen
I Sitras nyligen publicerade översikt över megatrender som beskriver globala utvecklingsriktningar framhävs aktiva handlingar hos individer, inom samfund och i samhället. Att påverka framtiden innebär även att ta ställning till i vilken riktning förändringen bör styras eller vilken slags förändring som bör främjas.

Unga människor håller världen och ler.
Foto: Getty Umages - franckreporter

Vid Utbildningsstyrelsen tar vi ställning till megatrenderna genom projekt, program och statsunderstödsverksamhet. Projektens strategiska betydelse ökar i ju högre grad vi är medvetna om de interna beroendeförhållandena mellan de fenomen inom småbarnspedagogik, utbildning och kunnande som ligger till grunden för projekten. Vårt mål är att satsa på sådant som anses vara betydelsefullt med tanke på globala utvecklingstrender och utvecklingen av småbarnspedagogiken, utbildningen och kunnandet och som har en inverkan på undervisningen i praktiken.

Naturens bärkraft håller på att falla sönder

Naturens försämrade bärkraft inverkar på de övriga megatrenderna och står således i centrum för samtliga utvecklingsriktningar. Centralt när det kommer till att motverka detta är ökad hållbarhetskompetens inom småbarnspedagogiken och utbildningen. Hållbarhetsfostran innefattar bland annat förståelse av komplexiteten hos hållbarhet och konkret verksamhet för att främja hållbar utveckling. Utbildningsstyrelsens utvecklingsprojekt inom hållbarhetsfostran har koppling till dessa teman. Utvecklingsprojektet stöder och samordnar projekt i skolorna och vid läroanstalterna. Projekten utgår från en förändring av verksamhetskulturen mot en mer ekologiskt hållbar framtid och ökat kunnande inom stävjande av klimatförändringen.

Utmaningar som gäller välbefinnande ökar

Skapande av prognoser för och hanteringen av en välmående och hållbar framtid kräver fördjupade perspektiv på hälsa och säkerhet inom småbarnspedagogik och utbildning. Det är viktigt att stödja småbarnspedagogiken och utbildning så att de kan svara på de utmaningar som dagens barn och unga står inför. Centralt när det gäller den här utvecklingsriktningen är att ta hand om de grundläggande uppgifterna för småbarnspedagogiken och utbildningen, det vill säga att möjliggöra barns och ungas lärande och stödja deras sunda utveckling tillsammans med hemmen.

Även om skolan redan genom att existera upprätthåller välbefinnandet hos i synnerhet barn och unga, kan man inte svara på utmaningarna om man inte tar hand om sina grundläggande uppgifter ännu bättre än idag. För detta behövs yrkeskunniga och trygga vuxna som har möjlighet att verkligen möta varje barn och ung person.

Utbildningsstyrelsens projekt Engagerande arbete i skolgemenskapen har koppling till utmaningar inom välbefinnandet. Projektet stöder skolengagemanget inom den grundläggande utbildningen. Inom projektet förnyas grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen och fortbildning ordnas för personalen under läsåret 2023–2024. Anvisningar som utarbetats inom ett utvecklingsprojekt för förebyggande av mobbning, trakasserier, diskriminering och våld samt webbsidor som är under arbete uppmuntrar alla att bli bättre på att känna igen dessa fenomen och ingripa.

Minskad rörlighet och utmaningar inom hälsomedvetenhet försämrar barn och ungas hälsa och bidrar till problem med den psykiska hälsan. I hälsomedvetenhet ingår bland annat att göra sunda val i anslutning till hälsan. På dessa utmaningar svarar programmen Småbarnspedagogiken i rörelse, Skolan i rörelse och Studier i rörelse som främjar välbefinnande, inlärning, delaktighet och gemenskap samt arbetsro. I framtiden är det viktigt att fästa uppmärksamhet vid att alla har möjlighet till en trygg och sund skolväg samt tjänster till stöd för välbefinnandet. Tack vare Finlandsmodellen för hobbyverksamhet har allt fler barn och unga kunnat hitta en lämplig hobby oberoende av familjens socioekonomiska ställning, boendeort, avståndet mellan hemmet och platsen för hobbyverksamheten eller sjukdom eller nedsatt funktionsförmåga.

  • Småbarnspedagogiken i rörelse
  • Skolan i rörelse
  • Studier i rörelse
  • Finlandsmodellen för hobbyverksamhet

  • Kampen om demokratin intensifieras

  • Enligt Sitra finns det ett behov av att stärka och förnya demokratin, för att den ska klara av kriser även i framtiden. Detta förutsätter i synnerhet främjande av olika sätt att delta och påverka. Skolorna som deltar i pilotprojektet som samordnas av Utbildningsstyrelsen utarbetar nya modeller och tillvägagångssätt för demokrati- och människorättsfostran tillsammans med fem universitet och ett flertal föreningar och organisationer. Barn och ungas delaktighet och medvetenhet om sina egna rättigheter stärks även inom ett projekt vid Utbildningsstyrelsen där vi producerar läromedel om barnets rättighet för varje årskurs.

  • Konkurrensen om den digitala makten hårdnar

  • Den tekniska utvecklingen, digitaliseringen och koncentreringen av den digitala makten kan enligt Sitra leda till ojämlika färdigheter hos människorna i samhället. Delaktighet i samhället kräver utöver tekniska färdigheter även kritisk teknisk läskunnighet, det vill säga en förståelse av den förändrade medie- och informationsmiljön. Enligt Sitra ökar betydelsen av digital bildning. I Finlands digitala kompass beskrivs digital bildning bland annat som intellektuella resurser hos individen och samhället, som främjar inbördes respekt och förtroende i ett samhälle som digitaliseras i allt högre grad.

  • Inom vår småbarnspedagogik och utbildning ser vi till att varje barn och ung person i Finland har förmågan att agera på ett aktivt och ansvarsfullt sätt i ett samhälle i digital transformering. Till stöd för detta har Utbildningsstyrelsen och Nationella audiovisuella institutet tillsammans definierat god digital kompetens hos barn och unga. I digital kompetens ingår bland annat förmågan att identifiera och bekämpa missinformation och desinformation, att förstå hur algoritmer fungerar och kännedom om individens möjligheter att påverka inom dataekonomin. Digiprofiltestet om förståelse av dataekonomin som uppdaterats av Sitra och Utbildningsstyrelsen lämpar sig för årskurs 7–9 och andra stadiet.

  • En färdighet som är nära sammankopplad med digital kompetens är multilitteracitet, som utöver att läsa och producera traditionell text även innefattar till exempel medie- och dataläskunnighet. Implementeringen av den nationella läskunnighetsstrategin 2030 som publicerats av Utbildningsstyrelsen främjar multilitteracitet nationellt, regionalt och lokalt genom att utveckla samarbete, arbetsverktyg, tjänster och material till stöd för arbetet. Målet är att Finland ska vara världsledande inom multilitteracitet år 2030. Dessa mål för främjande av digital kompetens och multilitteracitet stöder grunden för den digitala bildning som nämns i megatrenderna.

  • Grunden för ekonomin börjar spricka

  • Den sista av Sitras megatrender är Grunden för ekonomin börjar spricka. I anslutning till detta bör utöver det ekologiska kapitalet även det sociala kapitalet förnyas, det vill säga man bör ta hand om bland annat kompetens, bildning och gemensamma värderingar. Vi behöver en diskussion med många röster och nya tillvägagångssätt, så att de rådande bildningsidealen uppdateras för att motsvara dagens mer komplicerade problem. Denna princip har även varit viktig vid utvecklingen av personalutbildningen inom undervisningsväsendet som finansieras av staten. Lärarutbildningsforumet har dessutom utarbetat ett utvecklingsprogram för år 2022–2026, vars centrala mål är att utveckla utbildningen och fortbildningen för lärare samt kontinuerligt lärande under karriären, så att den omfattande grundläggande kompetensen bland undervisningspersonalen samt ny kreativ sakkunskap utvecklas. Exempel på utbildningsteman som även nämns i Sitras megatrender är motverkande av förlusten av biologisk mångfald och planetär hälsa, främjande av digital kompetens, global fostran och demokratifostran, samt dessutom ledning av inklusion.
  • Utbildningsstyrelsen har även understött flera av de ovan nämnda projekten och programmen med statsunderstöd. Inom statsunderstödsverksamheten pågår för närvarande en grundlig förnyelseprocess där en ny verksamhetsmodell utvecklas under ledning av finansministeriet. Verksamhetsmodellen stärker effekterna av statsunderstödsverksamheten och främjar transparensen inom verksamheten och förbättrar samarbetet mellan myndigheterna. Utbildningsstyrelsen deltar aktivt i utvecklingsarbetet.
  • Tanken om att framtiden skapas tillsammans här och nu inger hopp. Inom småbarnspedagogiken och utbildningen formas en bättre framtid varje dag i varje inlärningssituation. Framtiden skapas genom att påverka och hålla fast vid hoppet om en bättre morgondag tillsammans med barn och unga. Som det konstateras i Sitras utredning: en rättvis, hållbar och inspirerande framtid är möjlig, men detta förutsätter aktiva insatser.

  • Skribenter:

  • Merita Bruun, Sini Enqvist, Elisa Helin, Kyösti Husso, Hanna Joensuu, Hanna Järvenpää, Marjaana Kopperi, Tiina M. Kärkkäinen, Päivi Leppänen, Riina Länsikallio, Matti Ranta, Timo Sinivuori, Helena Suomela ja Tarja Vartiainen

    Skribenterna arbetar vid enheten Stöd för utveckling vid huvudfunktionen Lärande, utbildning och kunnande vid Utbildningsstyrelsen.