Vårt mångsidiga samhälle är en styrka

Till de grundläggande förutsättningarna för ett demokratiskt samhälle hör yttrandefrihet samt mötes- och föreningsfrihet. I Finland har yttrandefriheten sina rötter i de progressiva lagarna vid tiden då landet var en del av Sverige. Även om det finns skamfläckar när det kommer till vår yttrandefrihet, till exempel med koppling till den ryska tiden, världskrigen och finlandiseringen, vittnar den omfattande yttrandefriheten i dagens Finland om en stark självständig press och ett mångsidigt organisations- och aktivistfält.

Det civila samhället erbjuder ett verksamhetsfält inom vilket det finns olika sätt för individer och samfund att förverkliga de friheter som nämns ovan. I många av medborgarsamhällets forum diskuteras frågor som upplevs som viktiga och man får stöd för sin egen röst. För att få en ändring till stånd krävs ofta en mer bestående struktur.

Föreningar och organisationer verkar ofta i mellanrummet mellan en enskild medborgare och en myndighet: de sammanställer och förmedlar sektorsövergripande information och sakkunskap från sina medlemmar från olika delar av samhället. Resultatet är bättre beslut och lagstiftning som bättre betjänar medborgarna. Den information som medborgarorganisationerna bidrar med gynnar lagstiftningsprocessen i dess olika skeden, även om åsikterna kan skilja sig från förvaltningens eller beslutsfattarnas åsikter. Därför är det viktigt att organisationerna får sin röst hörd.

EU-program stärker samhörighet

Viktiga stöttepelare för det civila samhället är EU:s program för ungdoms-, idrotts- och kultursektorn, som bidrar med resurser och stöd till verksamheten på gräsrotsnivå. I Finland för programmen Erasmus+, Europeiska solidaritetskåren och Kreativa Europa, som Utbildningsstyrelsen administrerar, Europeiska unionen nära lokala aktörer och samfund. Genom programmen stärks förverkligandet av gemensamma europeiska värden såsom respekt för människovärdet och mänskliga rättigheter, jämlikhet och demokrati. Utöver att stödja den europeiska värdegrunden stärker EU-programmen den inbördes samhörigheten mellan medborgarna och det konkreta fredliga samarbetet.
  
Föreningar och organisationer erbjuder verksamhet av flera olika slag och även service på lokal nivå. Det finns otaliga exempel: idrottsföreningar samt ungdoms- och kulturorganisationer når finländare i olika åldrar och erbjuder olika fritidsaktiviteter och platser för aktiviteter. I medborgarorganisationerna och inom det fria bildningsarbetet lär man sig färdigheter och kunskaper samt för vidare såväl traditioner som kunskaper som behövs i framtiden.  
Medborgarorganisationerna fungerar ofta som en naturlig kontaktpunkt med låg tröskel för personer som behöver hjälp eller stöd i olika livssituationer. Organisationerna har ofta en särskild kompetens och roll när det kommer till produktionen av tjänster. Samhället och myndigheterna gynnas på många sätt av organisationernas existens. En viktig princip när det kommer till det civila samhället är att det inte i sig självt är en del av någon myndighet och inte utövar någon offentlig makt. 

En grundläggande del av det civila samhället är jämlikt bemötande och kamratstöd. EU-program som stärker ett aktivt medborgarskap möjliggör delaktighet och solidaritet på lokal nivå. Till exempel uppger ungdomar som deltagit i projekt inom Europeiska solidaritetskåren att de är oroliga över att många unga saknar framtidsutsikter, medan andra upplever att det är viktigt att ingripa i och hantera sociala missförhållanden som rasism eller psykiska problem. De beskriver ofta att de fungerar som brobyggare mellan unga som behöver stöd och tjänster som ofta upplevs som byråkratiska. På det stora hela skapar verksamhet av det här slaget gemenskap och samhörighet i samhället.

Framtidstro och kristålighet i svåra tider 

Även med tanke på samhällets kristålighet är det ytterst viktigt att människor inte är ensamma eller helt beroende av sin närmaste krets eller myndigheterna om en kris inträffar. Detta gäller såväl personliga kriser som kriser som berör hela samhället. 

Just nu fastställs ramarna för en ny EU-programperiod vid Europeiska kommissionen. I olika diskussioner har tryggandet av demokratin och den europeiska värdegrunden samt stärkandet av resiliensen, det vill säga den psykiska flexibiliteten och kriståligheten, en central roll. I en tid av flera samtida kriser är betydelsen av EU-program som stärker det civila samhällets roll när det kommer till aktivt medborgarskap, jämlikhet och framtidstro viktigare än kanske någonsin tidigare.
 
Ett levande och mångsidigt civilt samhälle måste tryggas både på nationell och europeisk nivå. Detta sker inte enbart genom att värna om yttrandefriheten, mötesfriheten och föreningsfriheten, utan också genom att trygga tillräckliga resurser och finansiering för föreningar och organisationer. Satsningen betalar tillbaka sig själv: föreningar och organisationer har oftast en roll som statsmakten själv varken kan eller vill ta på sig. Om vi inte tryggar förutsättningarna för ett fungerande civilsamhälle kommer det att märkas i form av ett ökat illabefinnande – i synnerhet vid kriser.