Hållbar utveckling syftar på en lokalt, regionalt och globalt styrd omställning med målet att bevara och garantera goda levnadsmöjligheter för nuvarande och kommande generationer. För att trygga framtida behov och goda levnadsförhållanden måste vi i beslutsfattandet och verksamheten, inom gränserna för bevarandet av naturens bärkraft och den biologiska mångfalden, på lika villkor beakta miljön, människan och ekonomin, såväl lokalt som globalt. Hållbar utveckling är ett mål som skär igenom flera perspektiv och som indelas i fyra olika dimensioner: ekologisk, ekonomisk, social och kulturell hållbarhet.
Centrala begrepp inom hållbar utveckling
- Lärare och pedagogisk personal
Vad är ekologisk hållbarhet? Vad omfattar global fostran? När är ekonomin hållbar? De centrala begreppen med anknytning till hållbarhet som samlats på den här sidan hjälper till att öppna dessa och andra frågor.
Foto:
Hanna Ruusulampi, Opetushallitus
Skribenter: högskolepraktikant Tomas Härmä & högskolepraktikant Nea Nasib, Utbildningsstyrelsen
♦ Agenda 2030
Agenda 2030 är en handlingsplan som medlemsstaterna i FN antog 2015 och som styr främjandet av hållbar utveckling 2016–2030. Handlingsplanen för hållbar utveckling Agenda 2030 är ett universellt politiskt dokument som är bindande för alla stater i världen. Den innehåller 17 omfattande mål för hållbar utveckling, var och en med delmål. Målet för Agenda 2030 är att utrota den extrema fattigdomen samt hållbar utveckling som tar hänsyn till miljön, ekonomin och människan på lika villkor. I centrum för alla mål står strävan efter att möjliggöra en jämlik utveckling och trygga de framtida generationernas levnadsförhållanden. Målen är starkt sammanlänkade och inget av dem kan uppnås på bekostnad av något annat. För att vi ska kunna uppnå målen behövs aktiv medverkan av staten, beslutsfattarna och enskilda medborgare.
♦ Fostran för hållbar utveckling
Fostran för hållbar utveckling stödjer processen för livslångt lärande så att individernas eller gemenskapernas värderingar, kunskaper, färdigheter och handlingssätt blir ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbara.
Fostran för hållbar utveckling syftar som namnet antyder till att stärka individernas sätt att tänka och verka för en mer hållbar framtid. Målet är att stödja eleverna att göra motiverade och hållbara val i förhållande till miljön, ekonomin och den sociala rättvisan, i både nuvarande och kommande generationers intresse.
♦ Global fostran
I enlighet med Maastrichtdeklarationen om global fostran (2002) är den globala fostrans uppgift att öppna ögonen och sinnet för olika realiteter i världen och väcka människors vilja att bygga en mer rättvis, jämlik värld som respekterar de mänskliga rättigheterna. Enligt Maastrichtdeklarationen om global fostran består global fostran av flera olika teman (t.ex. människorättsfostran och fostran för hållbar utveckling) som betraktas ur ett globalt perspektiv. Temana är delvis överlappande och starkt sammanlänkade. De erbjuder också särskilda infallsvinklar för utforskande av världen.
Inom den globala fostran ökar man förståelsen för globala beroendeförhållanden, bygger en grund för öppen och förstående växelverkan samt övar på att kritiskt granska ens egen ställning och eventuella privilegier. Målet är att uppmuntra till aktivt världsmedborgarskap och öka förståelsen för hur var och en av oss med sitt eget agerande kan påverka globala fenomen och främja global rättvisa. En världsmedborgare är medlem i en gemenskap som består av hela mänskligheten och vars identitet, ansvar och åtagande sträcker sig utanför det egna landets gränser.
Om förhållandet mellan global fostran och fostran till internationalism
Innehållen i global fostran och fostran till internationalism är till stor del enhetliga och begreppen används ofta som synonymer. På 1970-talet uppfattades internationalism närmast som bilaterala relationer och fostran till internationalism uppstod som ett begrepp ur denna definition. Begreppet global fostran började användas i utbildningsdebatten i Finland mycket senare än fostran till internationalism. Som begrepp beskriver global fostran bättre mångfalden av beroendeförhållanden mellan människor och folk. Detta bredare begrepp är därför bättre lämpat för den globaliserade världens behov än begreppet fostran till internationalism.
EKOLOGISK HÅLLBARHET
Ekologisk hållbarhet är en av de fyra dimensionerna av hållbar utveckling och samtidigt grunden för hållbar utveckling. En förutsättning för ekologisk hållbarhet är att vi förändrar våra värderingar och attityder så att de inbegriper naturens egenvärde samt att människan anpassar sin ekonomiska och materiella verksamhet till naturens och miljöns förnyelseförmåga och bärkraft. Målet med den ekologiska hållbarheten är att bevara växt- och djurarternas mångfald och ekosystemens funktion samt att använda naturresurserna på ett hållbart sätt. Människornas välfärd och dimensionerna i den (sociala, kulturella, ekonomiska) grundar sig på ekologisk hållbarhet.
♦ Miljöfostran
Med miljöfostran avses processen för livslångt lärande genom vilken individer blir medvetna om miljön och miljöfrågorna samt om sin egen roll i förhållande till miljön och bevarandet av den (Wolff 2004, 19). Miljöfostran vägleder till en hållbar livsstil och till upplevelser och möjligheter i vardagen som stärker naturrelationen.
En hållbar livsstil är ett sätt att leva som stödjer välfärden och respekterar jordens begränsade resurser. Detta sätt att leva är enkelt och naturligt när man har de nödvändiga kunskaperna, färdigheterna, värderingarna och attityderna, och därför har fostringsarbetet en stor roll när det gäller att säkerställa en hållbar utveckling. En stark kontakt till naturen i sin tur är en källa till miljöansvar och den uppstår genom att vistas och verka i naturen.
♦ Klimatfostran
Klimatfostran är ett delområde inom miljöfostran och fostran för hållbar utveckling, där eleven vägleds till en hållbar livsstil och där man söker lösningsorienterade och socialt acceptabla metoder för att minska klimatutsläppen, utöka kolsänkorna och anpassa sig till klimatförändringen.
De viktigaste målen för klimatfostran är att
- bygga en hållbar framtid
- stärka deltagandet
- öva på färdigheterna att påverka såväl på samhällets nivå som i vardagslivet och i individens egna val.
Det är viktigt att ha en djupgående förståelse av klimatförändringen och orsakerna till den och att uppfatta förändringar i beteendet och verksamheten. Förändringar i beteendet är de åtgärder som människorna vidtar för att påverka klimatförändringen och anpassa sig till den. Förändringar och anpassning görs inte bara av aktiva medborgare utan också av institutioner i samhället, och klimatfostran ska ge eleverna åtminstone grundläggande kunskaper om deras verksamhet.
EKONOMISK HÅLLBARHET
Ekonomisk hållbarhet är en av de fyra dimensionerna av hållbar utveckling. Den innebär en balanserad, hållbar tillväxt som på lång sikt inte bygger på skuldsättning eller på överexploatering eller förstöring av kapital, såsom naturresurser. En hållbar ekonomi är en förutsättning för de centrala samhällsfunktionerna och för främjandet av den nationella välfärden. Den ekonomiska utvecklingen är hållbar när jordens resurser hinner förnyas snabbare än de används. Till en hållbar ekonomi hör måttlig användning av icke-förnybara naturresurser, användning av förnybara naturresurser, minimering av avfall och effektiv återvinning. Hållbar ekonomi är framför allt grunden för social hållbarhet, och främjandet av social hållbarhet å sin sida förebygger de svårigheter som uppstår i den globala ekonomin som ständigt förändras.
KULTURELL HÅLLBARHET
Kulturell hållbarhet är en av de fyra dimensionerna av hållbar utveckling. Den garanterar att kulturerna utvecklas och bevaras från generation till generation. Ur kulturarvets synvinkel innebär kulturell hållbarhet att vi värnar om språk, traditioner och seder och förmedlar dem vidare, värdesätter mångfalden och respekterar allas rättigheter. Målet för kulturell hållbarhet är förutom att värna om kulturarvet även att främja samlevnaden mellan olika kulturer. Därför är också främjandet av fred, de mänskliga rättigheterna och samarbete en viktig del av den kulturella hållbarheten.
♦ Interkulturell och mångkulturell fostran
Interkulturell fostran är ett mångtydigt begrepp som i flera sammanhang felaktigt används som synonym för mångkulturell fostran (Rata 2013, 3–7). I mångkulturell fostran ligger tyngdpunkten på kunskapsfärdigheter, lärande om kulturer och acceptans av andra kulturer. Interkulturell fostran i sin tur vill åstadkomma en hållbar livsstil i mångkulturella samhällen, som sker på djupare plan än bara i form av passiv samlevnad. Den betonar förståelse, respekt och konstruktiv växelverkan mellan grupper från olika kulturer. (Unesco 2006, 18; Mattila & Hartikainen 2011, 85.)
Mångkulturell och interkulturell fostran som begrepp skiljer sig alltså i sättet att framhäva skillnaderna mellan kulturgrupperna (Mattila & Hartikainen 2011, 85). Mångkulturell fostran har kritiserats för dess kategoriserande angreppssätt som framhäver skillnader (se t.ex. Lynch 1989, ix; Dervin m.fl. 2012, 2). Interkulturalism som begrepp betonar i högre grad dialog och interkulturell växelverkan samt skapande av ömsesidiga, jämställda relationer mellan olika kulturgrupper (Unesco 2006, 17).
♦ Kulturarvsfostran
Kulturarvsfostran stödjer bildandet av kulturella kunskaper och färdigheter, såsom kulturell läsfärdighet. Den stärker den kulturella kompetensen och delaktigheten och främjar därigenom tillgodoseendet av de kulturella rättigheterna.
SOCIAL HÅLLBARHET
Social hållbarhet är en av de fyra dimensionerna av hållbar utveckling. Den innebär att förutsättningarna för välfärd förs vidare och utvecklas från en generation till nästa. Målet är att minska ojämlikheterna i individernas välbefinnande och delaktighet. Socialt hållbar utveckling förutsätter att samhällsmedlemmarna är jämlika och jämställda samt att de grundläggande fri- och rättigheterna och de grundläggande förutsättningarna för livet tillgodoses.
Befolkningstillväxt, fattigdom, bristfällig livsmedelsförsörjning samt hälso- och sjukvård, ojämställdhet mellan könen samt brister i ordnandet av utbildning är exempel på globala utmaningar för den social hållbarheten.
♦ Demokrati- och människorättsfostran
Demokrati- och människorättsfostran ger kunskaper, färdigheter, värderingar och attityder som stödjer skapandet av en kultur som respekterar de mänskliga rättigheterna och demokratin. De främjar delaktighet på olika nivåer i samhället, interaktionsfärdigheter i ett samhälle med allt större mångfald samt respekt för individens egna och andras rättigheter. Viktiga innehåll och värden är bland annat
- jämlikhet
- jämställdhet
- samhällelig medvetenhet
- respekt för mångfald
- kritiskt tänkande
- rättsstaten.
Människorättsfostran syftar särskilt till att främja tillgodoseendet av de mänskliga rättigheterna i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och internationella konventioner. Den ökar kunskaperna om de mänskliga rättigheterna och erbjuder metoder för att främja tillgodoseendet av dem i det egna livet, det omgivande samhället och världen. Det centrala är strävan efter att stärka sådana värderingar och attityder som upprätthåller de mänskliga rättigheterna.
Människorättsfostran är all utbildning, fostran och information som syftar till en global respekt för de mänskliga rättigheterna. Människorättsfostran innehåller undervisning om de mänskliga rättigheternas värderingar, normer och mekanismer. Den fostrar till mänskliga rättigheter och lär ut en livsstil som respekterar människovärden.
Nedan finns information och stöd för behandlingen av människorätts- och demokratifrågor på lektioner och i andra sammanhang i skolan.
♦ Fredsfostran
Inom fredsfostran behandlar man kritiskt de rådande normerna i samhället samt olika teman och värderingar, såsom
- demokrati
- aktivt medborgarskap
- jämställdhet
- jämlikhet
- antirasism
- de mänskliga rättigheterna
- icke-våld.
Fredsfostran påverkar genom detta arbetssätt kunskaperna, färdigheterna, värderingarna och attityderna. Fredsfostran bedrivs i skolor, inom ungdomsarbetet och inom organisations- och hobbyverksamhet. Målet är att väcka individens kritiska tänkande samt förmåga och vilja att handla rätt.
♦ Mediefostran
På grund av globaliseringen och den ökade tillgången till information har mediefostran fått större betydelse under de senaste årtiondena. Mediefostran har som mål att utveckla medieläskunnigheten och behärskandet av de kompetenser som ingår i den. Medieläskunnighet består bland annat av färdigheter i kritiskt tänkande, såsom bedömning av informationens ursprung och tillförlitlighet. Mediefostran erbjuder metoder för kritisk granskning av olika texter, bilder och symboler samt för att skapa förståelse av sig själv som användare av och föremål för medier.