Manipulation av information, desinformation och faktagranskning

  • Hurdana manipulerade, dvs. redigerade bilder eller videor har du sett i sociala medier och på andra håll på webben?
  • Har du sett deepfake-bilder eller -videor som redigerats av artificiell intelligens?
  • Vilka tankar väcker manipuleringen av bilder och videor hos dig?
  • Vilka mål kan manipuleringen av bilder och videor ha?

Redan på antiken var definitionen av kunskap att kunskap är sann rättfärdigad tro. Mer vardagligt kan man tänka att informationen är något som vi vet stämmer. Informationen är dock inte oföränderlig och bestående, eftersom den hela tiden samlas in. En del av uppgifterna som tidigare varit korrekta blir föråldrade eller onödiga när de ersätts av nya. Detta innebär dock inte att den tidigare uppgiften skulle ha varit felaktig.

Felaktig information är sådan information som inte stämmer. Spridning av felaktig information kan vara oavsiktlig eller avsiktlig. Ibland kan människor tro på något, eftersom de inte har rätt information om det. I synnerhet på nätet sprids dock också mycket avsiktligt skapad felaktig information. Det kan finnas olika orsaker till att felaktig information sprids, till exempel för att retas eller strävan efter politisk makt.

Mängden information i digitala miljöer är enorm. Till exempel Wikipedias olika språkversioner innehåller sammanlagt över 60 miljoner artiklar och på hela internet uppskattas det finnas 30–50 miljarder webbplatser. Utöver det öppna nätet finns det oändligt med information i statens, kommunernas och företagens slutna system. På grund av den enorma mängden information är det omöjligt att alltid försäkra sig om att informationen är korrekt. Det är viktigt att undvika att sprida information vars riktighet inte är säker.

Nyckelord 

information, data, datamanipulation, desinformation, felaktig information, malinformation, falska nyheter, deepfake