Grunderna i cybersäkerhetskompetens i den grundläggande utbildningen
Information
Datamanipulation
Med manipulation avses att någon uppgift eller till exempel en bild ändras så att den inte motsvarar verkligheten. Med datamanipulation avses medveten och avsiktlig bearbetning och förvrängning av information. Det kan till exempel vara fråga om harmlös förbättring av selfier (bild som personen tagit av sig själv) eller att retas genom Wikipedia-artiklar, men målet kan också vara att till exempel undergräva medborgarnas förtroende och trygghetskänsla genom att manipulera databaser som innehåller information som är viktig för samhällets funktion.
Det kan finnas flera olika orsaker till datamanipulation, såsom:
- Att retas
- Svartmålning av en person eller ett företag
- Strävan efter ekonomisk vinning
- Framhållande av de egna färdigheterna eller strävan efter särskild uppmärksamhet
- Strävan att påverka den offentliga debatten
- Valpåverkan
- Strävan att påverka det politiska beslutsfattandet
- Strävan efter att undergräva förtroendet för samhället, utbildning eller vetenskapen. Syftet med detta kan vara att skapa oordning och kaos i samhället.
I sin enklaste form är datamanipulation att en vanlig användare avsiktligt skriver felaktig information i Wikipedia-artikeln eller ändrar till exempel platsnamnen eller platsernas placering i en karttjänst. I dessa situationer är orsaken oftast antagligen användarens tanklöshet, vilja att experimentera och ofog. Ibland har dock felaktig information kunnat finnas kvar på webbplatsen länge, vilket Wikipedia-artiklarna om slaget vid Bicholim och aboriginernas gud Jar'Edo Wens visar. Sådana felaktiga uppgifter medför inte nödvändigtvis någon stor fara, men även de påverkar hur vi förhåller oss till information i digitala miljöer. Många har hört instruktionen att inte lita på Wikipedia, eftersom ”vem som helst kan redigera det”. Ju mer felaktig information vi möter på nätet, desto mer minskar förtroendet för tillförlitligheten hos materialet på nätet. Läs mera om "Wiki-vandaler" i denna artikel (på finska):
- Valheenpaljastaja: Wiki-vandaalit kiusaavat Wikipediaa YLE
- Genom att manipulera data kan man också försöka påverka den offentliga debatten, det politiska beslutsfattandet och stämningen i samhället. Genom att manipulera information kan man också orsaka stor skada i viktiga samhällsfunktioner, såsom personuppgiftsregister, hälso- och sjukvård eller banktjänster samt öka den allmänna misstron mot samhället. Informationssäkerhetsexperter har uttryckt sin oro till exempel för att en obehörig aktör ska få tillgång till Kanta-tjänsten som innehåller finländarnas hälsouppgifter och läkemedelsrecept. Genom att redigera uppgifterna i tjänsten kan aktören bidra till att informationen om till exempel människors diagnoser och medicineringar inte stämmer. På så sätt skulle förtroendet för informationens riktighet lida avsevärt. Syftet med en sådan verksamhet kan till exempel vara att uppnå ekonomisk vinning genom utpressning för pengar för att återställa uppgifterna. Målet kunde också vara att undergräva samhällets allmänna förtroende och trygghetskänsla. Även om en enskild medborgare inte just kan skydda sig mot sådan datamanipulation är det viktigt att också förstå möjligheten för sådana risker.
Det bör observeras att med valinflytande och valpåverkan avses olika saker och dessa ska inte blandas ihop. Valinflytande är en fullständigt acceptabel och legitim demokratisk verksamhet som utförs av partierna. Till exempel valkampanjer är inflytandeverksamhet i anslutning till demokrati och val, det vill säga valinflytande.
Cybersäkerhetscentrets (Traficom) video beskriver informationspåverkan och identifieringen av den.
Felaktig information
Att manipulera information och producera och sprida felaktig och falsk information är inte nya fenomen. Under historiens gång har människor lurats, vilseletts och bedragits med olika historier, förfalskad statistik och redigerade bilder. I cybervärlden har felaktig information dock vissa särdrag som vi bekantar oss med härnäst. När man känner till de vanligaste sätten att sprida felaktig information på är man bättre skyddad och kan grunda sina beslut och synpunkter på verklig information.
Falska nyheter
Under de senaste åren har det talats mycket om falska nyheter. De antas ha haft att göra med till exempel presidentvalet i USA 2018 och Storbritanniens utträde ur EU. USA:s förre president Donald Trump påstod ofta att nyheter som missgynnade honom var falska nyheter (fake news). Genom sitt agerande bidrog han till att förtroendet för journalistiken och dess tillförlitlighet försvagades. Politikforskare har uppskattat att polariseringen i samhället ökade under Trumps mandatperiod. Lyssna eller läs Yle Puhes artikel.
I Finland har falska nyheter spridits till exempel om coronavirussjukdom (COVID-19), vaccinationer och invandring bland annat på Twitter och Facebook. Falska nyheter har också spridits på Snapchat och TikTok, via vilka man har försökt påverka särskilt unga. Det är inte alltid lätt att skilja mellan en falsk nyhet och faktabaserad journalistik. För att skilja professionellt producerade falska nyheter från tillförlitliga nyheter krävs god kritisk läskunnighet. En ökad mängd falska nyheter kring aktuella samhälleligt betydelsefulla ämnen visar på ett konkret sätt betydelsen av den multilitteracitet som ligger till grund för medieläskunnigheten.
|
Vad är falska nyheter? Fall som ofta ser ut som nyheter och förmedlas som nyheter eller information som annars verkar tillförlitlig Nyheten innehåller avsiktligt vilseledande information Nyheten kombinerar sanningar och lögner på ett medvetet sätt |
Vad är inte (automatiskt) en falsk nyhet? En nyhet som vissa personer inte tycker om En nyhet som framför perspektiv som strider mot vissa personers uppfattningar En nyhet som innehåller sakfel En nyhet som innehåller parodi eller satir |
Desinformation och misinformation
Falska nyheter är en del av desinformationen. Med desinformation avses avsiktligt skapad och spridd felaktig eller vilseledande information. Målet med desinformationen kan till exempel vara att forma politiska ståndpunkter, få ekonomisk nytta eller att svartmåla enskilda människor eller människogrupper. Motivationen för vilseledandet kan ibland vara oklar, men det kan ha sina rötter i till exempel viljan att kontrollera, tävla, manipulera människors föreställningar eller förstöra människors rykte. Typiska desinformationsämnen är bland annat ämnen med anknytning till hälsa, välbefinnande och kost, som väcker starka åsikter.
Även om desinformation är information som inte stämmer, är inte all oriktig information desinformation. Till exempel föråldrad information, nyheter som av misstag innehåller sakfel, fel i rapporteringen, satir eller parodi är inte desinformation. I Finland har största delen av medierna förbundit sig att följa de s.k. journalistreglerna. Medierna har också förbundit sig att rätta felaktiga uppgifter som de publicerat. I och med den här typen av övervakning har de finländska medierna ansetts vara mycket tillförlitliga. Läs YLE:s artikel. Bekanta dig också med journalistreglerna.
- Suomalaisten luottamus Ylen uutisiin on kasvanut entisestään | Yle Nyheter
- Journalistreglerna - Julkisen sanan neuvosto
- Vid sidan av desinformation sprids rikligt med felaktig information (”misinformation” i digitala miljöer och särskilt i sociala medier. Det är felaktig och oriktig information vars syfte inte är att avsiktligt skada någon. Ibland är gränsen dock otydlig, eftersom människor på nätet kan dela falskt innehåll i tron att det är sant och på så sätt delta i spridningen av felaktig information. Många delar nyheter i sociala medier endast utifrån rubriken utan att läsa eller ens öppna dem. Var och en kan genom sitt eget agerande påverka hurdan information som delas vidare på nätet.
Vid sidan av desinformation och felaktig information talar man också om malinformation, med vilken man hänvisar till korrekt information och som man sprider för att avsiktligen orsaka skada. Sådana kan till exempel vara känsliga bilder och uppgifter om politiker. Vad gäller malinformationen är gränsen ibland svävande när det gäller vilken information som kan anses vara samhälleligt betydelsefull och vilken information som i sin tur endast har för avsikt att sätta ett enskilt objekt i dålig dager.
Desinformation är felaktig information som skapas och sprids för att skada en person, människogrupp, organisation eller stat
Misinformation är felaktig information som sprids utan avsiktligt syfte att skada eller nå vinning
Malinformation är korrekt information vars spridning är avsedd att skada en person, en människogrupp, en organisation eller en stat
Videobedrägeri och deepfake
Ett fenomen som uppstått i och med den tekniska utvecklingen är videobedrägerier och så kallade deepfake-videor. De är videor som skapats med hjälp av artificiell intelligens, där till exempel en känd person gör eller säger sådant som hen i verkligheten inte har gjort eller sagt. Sådana videor kan verka roliga och harmlösa, men i synnerhet i takt med att tekniken utvecklas finns det en risk för att videorna inte kan skiljas från verkligheten och används i syfte att orsaka skada. Deepfake-videor kan också vara videor som har skapats med hjälp av artificiell intelligens, så att personen som förekommer i videon inte ens existerar och karaktären är helt och hållet skapad med artificiell intelligens.
Faktagranskning
Som vi har sett finns det på webben förutom verklig information även mycket falsk och felaktig information. Informationen kan vara helt eller delvis sanningsenlig eller helt påhittad. Ibland är det svårt att få klarhet i vad någon information som sprids på nätet grundar sig på. Särskilt inför information som väcker starka känslor är det alltid bra att stanna upp en stund för att bedöma informationens sanningsenlighet. Det är det faktagranskning handlar om.
