Vad är plattformsekonomi och dataekonomi?
Plattformsekonomi syftar på en affärsmodell där man erbjuder en webbplats, en mobilapplikation eller en motsvarande digital mötesplats där privatpersoner och företag kan sälja produkter och tjänster. Dessa internetbaserade plattformar skapar mycket värde i samhället genom att möjliggöra nya slags möten mellan människor och företag.
Plattformarna samlar in mycket data om sina användare och händelserna på plattformen. Genom att samla in och utnyttja data styr plattformarna verksamheten i önskad riktning. Ett exempel på detta är plattformar i sociala medier där diskussionen har en tendens att tillspetsas. Plattformarna formar alltså samhällets strukturer och spelregler med sin marknadskraft och existens.
Vissa huvudtyper kan urskiljas bland plattformarna: marknadsplatser för produkter och tjänster, plattformar för socialt umgänge och arbete som förmedlas via plattformar. Världens största marknadsplatser online är amerikanska och kinesiska, men även i Finland har det bildats många starka digitala marknadsplatser som har specialiserat sig på vissa produktgrupper och behoven på den finländska marknaden. På dessa plattformar säljs till exempel elektronik, böcker och så vidare. Den andra huvudtypen är plattformar för socialt umgänge, såsom tjänster i sociala medier eller dejtingappar. Den tredje centrala huvudtypen är arbete som förmedlas via plattformar, där konsumenten till exempel kan beställa mat från en restaurang och ett bud som erbjuder sina tjänster via plattformen hämtar maten från restaurangen och levererar den till konsumenten. Även förmedling av taxiresor är arbete som förmedlas via plattformar.
Plattformsekonomin ger samhället mycket stora möjligheter och underlättar vardagen. Men det finns också problem, till exempel snabb marknadskoncentration. Internetekonomi har ibland kallats en "vinnaren-tar-allt"-ekonomi. Det syftar på att i synnerhet plattformarnas värde ökar desto mer ju fler användare de har och därför blir det i allmänhet bara få plattformar kvar.
Marknadskoncentration leder å sin sida till att konsumenternas verkliga valfrihet minskar. Plattformarna måste regleras så att konkurrensen fungerar även i en situation där det bara finns några stora aktörer på marknaden. De som planerar plattformarnas algoritmer utövar också stor samhällelig makt på vilka nyheter användaren läser eller vilka produkter som rekommenderas. Arbete som förmedlas via plattformar är förknippat med egna frågor, såsom underförsäkring och att förare som är yrkesutövare inte har möjlighet att få lön vid sjukfrånvaro eller ta ut avlönade semestrar.
- Vilken plattformsekonomisk tjänst har du senast använt?
- På vilka grunder avgör du om du kan lita på en handelsplats på nätet eller inte?
- Kunde du tänka dig att erbjuda dina tjänster via en plattform? Hurdant arbete skulle du kunna utföra via plattformen (eller har du redan gjort det)?
Saker att fundera på:
Dataekonomi och företag
1. Varför kan man tala om data som råvara?
- När världen bildar nätverk och allas vår verksamhet digitaliseras samlas data in i enheter, system och tjänster. Data är en exceptionell råvara eftersom den inte slits när den används, utan tvärtom ökar dess värde när den utnyttjas för att utveckla många produkter och tjänster.
- Eftersom data kan användas om och om igen samtidigt som de förädlas ytterligare och delas med andra, kan de inte helt jämföras med andra begränsade råvaror, såsom olja eller guld.
2. Vad borde en blivande yrkesperson förstå om värdet på och användningen av data i företagsverksamheten?
- Det finns flera olika typer av data, till exempel personliga data, data om enheter och produktionsprocesser och data om ett företags ekonomiska resultat. Ett företag måste förstå vilka data som samlas in (dataresurser), varifrån och varför. Data ger nytta och värde genom att de förädlas, alltså behandlas och analyseras. Med hjälp av analys och artificiell intelligens är det möjligt att utveckla helt nya koncept, tjänster och affärsverksamhet.