Digitaliseringen utvecklas. Näst på tur är föremål och biologi. Vad innebär det här?
Efter videor är det föremål som digitaliseras. Innan vi rustar upp skolgården kan vi i mobilen titta på och rotera en digital 3D-modell av utrustningen som kommer att finnas på gården, i sin rätta omgivning. I det här exemplet finns den utrustning som kommer att finnas på gården först i digital form. Det hjälper oss att göra bättre upphandlingar.
Vi kan också planera föremål digitalt först med hjälp av ett designprogram och sedan skriva ut dem med en 3D-skrivare som skapar önskat föremål genom att skriva ut lager på lager med härdplast. På motsvarande sätt övar flygplanspiloter på att flyga i simulatorer där flygmiljön, en del av styrsystemet och olika situationer skapas digitalt.
Dessa är exempel på digitalisering av föremål. Föremål som förts in i digital form kan granskas både på en traditionell datorskärm och till exempel med hjälp av bärbara apparater, exempelvis VR-glasögon (Virtual Reality), där hela vyn skapas digitalt på skärmen som finns i glasögonen. I detta sammanhang talar man också ofta om termen "metaversum".
Enligt Sitras ordbok definieras "Metaversum" på följande sätt: En helhet som utnyttjar internet och bildas av bestående virtuella rum, där interaktion är möjlig inom de virtuella rummen och mellan dem. Metaversum kan användas till exempel för att kommunicera, skapa evenemang och samlas.
Metaversum skiljer sig alltså från ett enskilt spel eller en multimediaupplevelse man har i VR-glasögon genom att metaversum består av permanenta virtuella utrymmen där många människor kan delta i samtidigt och interagera med varandra. Nu lever vi alltså i metaversums tid, alltså i en tid av digitalisering av föremål. Efter föremålen digitaliseras biologin. Sitras megatrendrapport talar i detta sammanhang om "syntetisk biologi":
Med syntetisk biologi avses biologiska system, celler, celldelar eller organismer som människan planerat och byggt upp och som inte finns i naturen. I den planeras genetiska koder med dator, görs om till kemiskt motsvarande DNA och förs in i cellen. Tillämpningsområden är bland annat utveckling av vacciner, produktionen av syntetiska bränslen och förädling av växter som tål extrema förhållanden.
Något att fundera på: Digitaliseringens etik
Vilka möjligheter eller risker och problem ser du när digitaliseringen fortsätter gå framåt?
- EU bereder lagstiftning om metaversum och syntetisk biologi. Utgångspunkten är att den ska vara människoorienterad. Vad tror du att det innebär?
- Vilka borde i första hand bära ansvaret för att de grundläggande mänskliga friheterna och rättigheterna tillgodoses när digitaliseringen framskrider?
Sitras Megatrender 2023-rapport lyfter fram fyra väsentliga dataekonomi-trender: teknologin förändrar arbetssätten, tillämpningar av artificiell intelligens genomtränger samhället, dataekonomin växer och hälsosektorns teknologi sprider sig.
TEKNIK FÖRÄNDRAR TILLVÄGAGÅNGSSÄTTEN Tekniken utvecklas snabbt och förändrar produktionssätt och verksamhetsmodeller. Allt fler saker automatiseras, produktion och verksamhet decentraliseras och kommunikation kan ske på distans eller i en virtuell miljö. |
APPLIKATIONER MED ARTIFICIELL INTELLIGENS GENOMSYRAR SAMHÄLLET Självkörande bilar, tal till maskiner, skräddarsydda rekommendationer och andra applikationer med artificiell intelligens blir allt vanligare. Algoritmer ges allt mer makt att fatta beslut, varvid även frågor om insamling av data, transparens och ansvar betonas. Det är även viktigt att förstå förvrängningar av den information som används av artificiell intelligens. |
DATAEKONOMIN VÄXER Dataekonomin växer explosionsartat. Web 3.0 eller blockkedjor, metaversum, ökningen av datamängder, öppna gränssnitt och decentraliserade tjänster ändrar vårt sätt att handla i datanät. Stora förväntningar har ställts på dataekonomins framtid och branschens tillväxtpotential är enorm. Man vet emellertid inte i vilken riktning utvecklingen ska gå: ökar de digitala jättarnas dominans eller lyckas vi med att skapa för dataekonomin spelregler som är rättvisa för naturen, samhället och individen? |
HÄLSOTEKNIK BLIR VANLIGARE Bärbara enheter som följer upp hälsotillståndet har blivit vanligare och utvecklas fortfarande. Välbefinnandeinstruktioner och -tjänster som skräddarsys för användarna utifrån mätdata och tillgänglig information möjliggör förebyggande hälsovård. Samtidigt utvecklas nya behandlingsformer som bland annat utgår från modifiering av genom och mikrobiota. |