Vad är "orättvis" dataekonomi?

För närvarande överskrider mängden data som samlats in om oss allt sunt förnuft.

För närvarande överskrider mängden data som samlats in om oss allt sunt förnuft, vilket konstaterades i Sitras utredning Digital makt.

Individer saknar både färdigheter och verktyg för att påverka användningen av data som samlas in om dem och för att dra nytta av dessa data. Små företag saknar förhandlingskraft att konkurrera jämlikt med de digitala jättarna. Vanliga människor har stor skyldighet att skydda sin grundläggande rättighet, sin integritet, när företagen som producerar tjänsterna borde ansvara för sina tjänster.

Förståelsen för omfattningen av den databaserade övervakning och profilering som sker online är bristfällig.  Profilering av data ger också makt att påverka oss som individer. Som samhällen håller vi på att vakna upp till att centrala sociala plattformar och digitala handelsplatser är så kallad kritisk infrastruktur i samhället till exempel med tanke på den demokratiska debatten. Den här typen av plattformar och deras algoritmer har mycket makt över vad individerna ser i sin vardag. Och om denna makt kan utnyttjas för att manipulera människor – till exempel genom att dela falsk information – äventyras i värsta fall det demokratiska systemets funktion, som grundar sig på tanken på självständiga individer som är kapabla att fatta självständiga beslut.

Plattformarna kan till exempel i samband med val radera enskilda publikationer eller låsa användarkonton utan att individen har tillgång till rättsmedel. Med tanke på den demokratiska diskussionen kan vissa plattformar vara nödvändiga mötesplatser. Att förhindra verksamheten skulle jämföras med att ett privat företag skulle kunna hindra politiska kandidater från att träffa medborgare på torget.

Problemet är inte begränsat till behandlingen av mindre företag. Individer som använder kritiska portvaktstjänster måste i praktiken godkänna så kallade "allt-eller-inget"-användarvillkor.

Små och medelstora företag som säljer sina egna produkter på de digitala jättarnas marknadsplatser hamnar i underläge gentemot plattformarna som kan utnyttja data från sin marknadsplats för att bjuda ut sina egna konkurrerande produkter. Dessutom har plattformarna konstaterats förutsätta orättvisa villkor för mindre företag eller förhindra att deras innovationer kommer ut på marknaden på ett sätt som har fått lagstiftaren att ingripa i upprepade lagöverträdelser, bland annat genom att utfärda de största böterna i världshistorien.

Faktaruta: De digitala jättarna har fått de största böterna i världshistorien för att ha motverkat konkurrens.

Konkurrenslagstiftningen skapades i slutet av 1800-talet i USA som ett svar på överdrifter från företag som fått en dominerande marknadsställning. Det mest kända fallet var Standard Oil, som bedrev oljeaffärsverksamhet. Företaget försökte förhindra konkurrens bland annat genom att köpa upp sina konkurrenter eller driva bort dem från marknaden med hjälp av underprissättning. Standard Oil delades upp i 34 separata organisationer år 1911.

I USA undersöker den federala handelskommissionen[1] Meta (Facebook) för missbruk av marknadsställning. Bolaget köpte upp sina största konkurrenter Instagram och WhatsApp och dessutom påstås bolaget ha köpt mindre konkurrenter för att begrava deras innovationer när Metas egen innovationsverksamhet inte har räckt till för att hänga med i konkurrensen.

I Cambridge Analytica-skandalen lämnade Facebook olagligt ut data som samlats in om användarna till tredje parter. Data användes bland annat för riktad falsk information i ett val för att förvirra väljarna. Facebook fick böter på cirka fem miljarder dollar.[2] Enligt de uppgifter som visselblåsaren Frances Haugen lämnade ut 2021 möjliggör Facebook fortfarande spridning av falsk information av kommersiella skäl.

EU-kommissionen förelade Google böter på 2,42 miljarder euro år 2017 för att ha gynnat sina egna produkter i sökmotorn, böter på sammanlagt 4,34 miljarder euro år 2018 på grund av illegal praxis gällande dominerande marknadsställning i anslutning till Android-operativsystemet[3] och böter på 1,49 miljarder euro år 2019 för missbruk i anslutning till webbreklam. En del av oegentligheterna hade enligt kommissionen pågått i över tio år och hindrat andra företags innovationer och konkurrensen.[4] Även efter detta har Google åtalats för missbruk av dominerande marknadsställning.

 


[1] Federal Trade Commission. FTC Alleges Facebook Resorted to Illegal Buy-or-Bury Scheme to Crush Competition After String of Failed Attempts to Innovate. 19.8.2021. (hämtad 21.4.2022)

[2] YLE Uutiset. Facebookille jättisakot Cambridge Analytica -kohun seurauksena – joutuu maksamaan viisi miljardia dollaria käyttäjätietojen vuotamisesta. 13.7.2019. (hämtad 21.4.2022)

[3] Europeiska kommissionen. Antitrust: Kommissionen bötfäller Google 4.34 miljarder euro för olagliga metoder kopplade till Android-produkter i syfte att stärka dominansen för Googles sökmotor (PDF). Pressmeddelande 18.7.2018. (hämtad 21.4.2022)

[4] Europeiska kommissionen. Antitrust: Kommissionen ger Google böter på 1,49 miljarder euro för missbruk i anslutning till webbreklam (PDF). Pressmeddelande 20.3.2019. (hämtad 21.4.2022)

Det första steget för att rätta till situationen är att öka vår förståelse för denna nya ekonomi. Dessutom behöver strukturerna och individernas färdigheter förändras. Europeiska Unionen håller på att skapa ny reglering för att balansera marknadskraften och förhandlingskraften mellan de digitala jättarna och mindre företag samt mellan de digitala jättarna och individer. Syftet med regleringen är att stärka konkurrensen och nya innovationers och nykomlingars tillträde till marknaden och därigenom förbättra individens och företagens valfrihet.