På måndagen den första arbetsveckan hittar du inte tillbaka från lunchrummet på kaffepausen, eftersom alla korridorer ser likadana ut. På fredagen frågar nån hur det är på den nya arbetsplatsen. Du vet inte vad du ska svara, för det känns som om du inte gjort något.
Suunnittelua valkotaulun äärellä

Känslan av att inte har gjort något de två första arbetsveckorna betyder att du har övat på konsten att vara ute. Det är en vag känsla då man inte riktigt vet vad som hör till arbetsuppgifterna, inte kommer ihåg någons namn och där datorn inte heller fungerar som den borde.

Känslan av att vara ute är irriterande. Det kan vara svårt att erkänna det högt om de övriga anställda har börjat i arbetsgemenskapen för länge sen.

Bästa kolleger, här är några tips om hur du står ut att vara ute.

  • Känslan av att vara ute är din rättighet. Bekanta dig i lugn och ro med den nya arbetsbilden och de principer och material som hör till.
  • Skriv upp frågor eller konstiga saker du kommer på. Med anteckningarnas hjälp kan du diskutera flera saker på en gång med din mentor.
  • Skriv upp termer och förkortningar som är kopplade till det nya jobbet och ta reda på vad de betyder.
  • Försök inte göra många arbetsuppgifter på en gång, utan dela upp arbetsbilden i mindre bitar. Skriv upp olika arbetsuppgifter och fundera på vilka arbetsuppgifter som bör göras först.
  • I slutet av arbetsdagen kan du skriva upp nästa dags uppgifter, så snurrar inget jobbrelaterat i huvudet när du är hemma. Det är trevligt att återvända till jobbet på morgonen då man vet var man ska börja.
  • När du känner din arbetsbild bättre kan du lära dig göra upp tvådagarsplaner eller veckoplaner för dina arbetsuppgifter.

Kvinna som går i naturen.

En bra arbetsgemenskap uppmuntrar

Känslan av att vara ute betyder att du inte ännu har rutiner. Som nyanställd tvingas du lära dig saker som de andra redan gör utav vana.

I praktiken betyder inlärning att man lär sig tåla risken att misslyckas. Det är otrevligt. Alltid kan nåt gå fel eller verka dumt. Det här bekämpas med tålamod och tid. Inlärningen sker som en biprodukt till tålamodet.

Det är en nyanställds rätt att få högklassig vägledning. Att lindra känslan att vara ute är inte bara den nya arbetstagarens personliga börda. Det är arbetsgemenskapens ansvar att välkomna en nyanställd.

En bra arbetskamrat kan sätta sig själv i den nya arbetstagarens situation och berätta om vardaglig praxis på arbetsplatsen. Det finns inga självklarheter.

Alla borde nån gång vara ute

Känslan av att vara ute är en konst som består av osäkerhet och tålamod. Konsten blir mer och mer betonad år efter år, då folk byter arbetsplats oftare och arbetsuppgifterna till sin natur är fragmenterade även vid beständiga arbetsplatser. Därför är konsten att vara ute inte bara ett privilegium för sommarjobbare eller praktikanter.

Det första anteckningarna är värdefulla

Den fruktbaraste tiden att förädla konsten är ganska kort, för en ny arbetstagare lär sig snabbt husets seder. Därför är det värdefullt att också skriva upp anmärkningar, erfarenheter och känslor redan vid anställningens början.

Gör anteckningar på ett sätt som är naturligt för dig, genom att skriva på papper, i en fil, på telefonen eller fast genom att fotografera, rita eller filma. Genom att kika i anteckningarna ser du att du i själva verket har lärt dig en hel del på kort tid.

Bättre genom att prata

Ett sätt att samla tankarna är att samtala. Inlärningen sker ofta just samtidigt som du berättar om dina erfarenheter för någon. Då sätter du ord på vanliga vardagliga, men för arbetslivet viktiga, saker på ett naturligt och till och med roligt vis.

En ny arbetstagare gör kontinuerligt små observationer, som är svåra ett sammanställa. Diskussioner är som att anteckna vardagliga saker.
Det bästa är att osäkerhetskänslan lättar genom diskussion, medan konsten att vara ute bara stärks.

Text: Mari Karjalainen