Internationell mobilitet är så mycket mer än bara att utarbeta en ny studieplan!

Om en internationell arbetskarriär är något som hägrar i horisonten, är det bra att börja samla arbetserfarenhet utomlands i god tid redan under studierna. Därför tog jag chansen att tillbringa sommaren i Stuttgart i arbetspraktikens tecken.

En internationell arbetsmiljö kräver goda kommunikationsfärdigheter

Mitt arbete i mobilitetstjänsterna på universitetet i Stuttgart är mångsidigt. Jag assisterar de lokala Erasmus-koordinatorerna vid handläggningen av ansökningar från utbytesstuderande som är på väg hit i höst och svarar dagligen på en mängd förfrågningar om internationell mobilitet. Jag har också själv varit utbytesstudent och just därför har det varit spännande att få följa samma process ur ett annat perspektiv, nu hos den mottagande institutionen.

Innehållet i frågorna varierar mycket: somliga kan inte fylla i sin ansökan, andra saknar tak över huvudet och vissa vill anmäla sig till en segelflygsexkursion. Jag har också gett en doktorand råd för att få hjälp med sina psykologiska problem och rett ut en tidningsprenumeration som blivit fel med en annan. Det här arbetet kräver goda kommunikationsfärdigheter och anpassningsförmåga för varierande situationer, eftersom man aldrig vet vad nästa dag för med sig!

Dezernat Internationales ligger i en arkitektoniskt intressant betongbyggnad. I sommarhettan vore det trevligt med luftkonditionering, men som tur är finns det ofta glass i frysen i köket...  

Skillnader mellan kulturer

De första veckorna av min praktik gick helt och hållet åt till att tillägna mig ny information och bli van vid den nya arbetsmiljön. Jag hade fått höra av den föregående praktikanten att alla medarbetare var jättetrevliga. Till min glädje fick jag bekräftelse på det och kände mig genast välkommen i den nära gemenskapen på cirka 20 personer. Även om jag sedan tidigare var bekant med det tyska språket och kulturen, kunde jag ändå inte undgå några mindre kulturchocker.

För det första är mängden papper och stämplar svindlande. Som nordbo är jag van vid att nästan allting kan skötas på elektronisk väg.  Här lyckas nästan ingenting bara med ett muntligt avtal eller genom anmälan i en e-tjänst. Det gäller att alltid fylla i, skriva ut, skriva under och stämpla en blankett. I de här situationerna har jag bara varit tvungen att med ett buddhistiskt lugn acceptera situationen som den är och anpassa mig efter lokala rutiner. För det går ju att göra samma saker på många olika sätt.

Stämpelställningen var en helt ny kontorsartikel för mig.

En annan sak som vållat huvudbry är öppettiderna. Lunchrasterna är mycket viktiga här och egentligen är alla byråer och ämbetsverk stängda mitt på dagen. Förhandsplanering och en egen kalender har varit till stor hjälp när jag själv har behövt besöka en myndighet. Å andra sidan har jag njutit av stilla söndagar, då det helt enkelt inte finns något annat att göra än att hänga i parker eller grilla ute på gården!

Kvällsrunda på campus Vaihingen

Det bästa med min praktik har varit mötena med studerande från olika håll i världen. Jag har också lärt mig mycket nytt, framförallt om mig själv, och fått fräscha upp mina språkkunskaper. Rent ekonomiskt skulle ett vanligare sommarjobb varit till större nytta, men jag skulle alldeles säkert inte ha fått lika bra färdkost för fortsättningen.