Europaåret för ungdomar Awards – Finlands bästa engagerare

Första plats i Europaåret för ungdomar Awards - Finlands bästa engagerare-tävlingen delades mellan Mentoring for future-projektet (Ungdomsprojekt) och Nuortennetti (Mannerheims Barnskyddsförbund)

Foto: Jenny Ekblad

Avslutningsevenemanget för Europaåret för ungdomar firades torsdagen den 19 januari 2023 på Kulttuuritehdas Korjaamo i Helsingfors. Dagen kulminerades med en avslutningsfest där vinnaren/vinnarna av Europaåret för ungdomar Awards - Finlands bästa engagerare-tävlingen tillkännagavs. Tävlingen letade efter Finlands bästa modell för att engagera unga och genom tävlingen ville man lyfta fram det kunnande som finns i Finland inom ungdomssektorn och överlag när det gäller att involvera unga. Tävlingsbidrag kunde lämnas in under tiden 9.5-15.11.2022 och totalt 51 bidrag kom in. En intern jury bestående av experter från Utbildningsstyrelsen valde ut 10 finalister bland de inkomna förslagen. Representanter för alla tio finalister har bjudits in av Utbildningsstyrelsen till Bryssel för en studieresa, där de får möjlighet att både berätta om sina egna modeller för engagering och få idéer för att utveckla sin egen verksamhet. Nedan kan du bekanta dig med alla tio finalistmodellerna.

Den slutliga vinnaren bland finalisterna utsågs av en expertjury på sju personer, Elina Eerola, sakkunnig i Sitras Nya sätt att påverka-team, Viveca Hagmark, direktör för Folkhälsans förbund, Ahmad Hosseini, sakkunnig inom samhällsfred, Tomi Kiilakoski, ansvarig forskare på Ungdomsforskningsnätverket, Jenna Koikkalainen, erfarenhetsexpert inom barnskyddet, Satu Rantakärkkä, utvecklare av ungdomsvolontärverksamhet, FRK och Lotta Tuominen, Finlands EU-ungdomsdelegat.

Alla finalistkandidater var av hög kvalitet och mycket olika varandra. Av den anledningen bestämde sig juryn slutligen att dela förstaplatsen mellan två modeller. Vinnarna var två riktigt olika aktörer och modeller, som har påverkar på olika plan. Dessa modeller var Mentoring for future-projektet  (Ungdomsprojekt) och Nuortenetti (Mannerheims Barnskyddsförbund).

Modellerna är i stort sett motsatser till varandra: Den ena drivs av en stor organisation, den andra av en liten organisation som startats av unga själva. I den ena sker deltagandet ansikte mot ansikte, i den andra i digital form. Den ena är relaterad till fritid, den andra till utbildning. Den ena är relaterad till rätten att få information, den andra till rätten att bli förstådd. Mentoring for future-projektet tilltalade juryn, eftersom den tar upp ett strukturellt och socialt problem som påverkar ungas liv, och unga själv har skapat denna modell för att tackla detta problem. Modellen ansågs främja samhällsfred och den öppnar också dörrar för andra unga som är intresserade av att påverka i samhället. Nuortennetti, å sin sida, erbjuder både inkludering och delaktighet och alla kan delta enligt sina egna resurser. Unga är engagerade i verksamheten i många olika roller och modellen når ungdomar över hela Finland. Modellen behandlar mycket aktuella teman i ungas liv och i samhället i stort.

Foto: Jenny Ekblad

Dessutom kunde publiken rösta på sin favorit. Allt som allt blev det 984 röster och vinnaren fick 203 av dem. Mentoring for Future-projektet valdes till publikens favorit.

De 10 finalisterna är:

1. Mentoring for Future -projektet (ungdomsprojekt)

2. Sijaishuollon haastekisa (Pesäpuu r.f.) 

3. Muuttajat! (Plan International Finland)

4. SKUNK ungdomsstyrd förening - makt på riktigt (SKUNK skärgårdsungdomarnas intresseorganisation)

5. Nuortennetti (Mannerheims Barnskyddsförbund)

6. Nuoret mukaan! – Nuorten vapaaehtoistyö- ja vaikutusmahdollisuuksien edistäminen eläinsuojelukentällä (SEY Djurskyddet Finland)

7. Sastamalan yhteisökasvatuksen ja lasten sekä nuorten osallisuuden malli (Sastamala stad/Idrotts- och ungdomstjänster

8. Nuorten osallisuuden kehittäminen kauppakeskus Lippulaivassa (Nuorten Palvelu ry)

9. NYT! Ahdistuksesta nuorten ympäristöpoliittiseen toimijuuteen (NYT! -forskningsprojekt, Tammerfors universitet)

10. Future Mentors programme (Esbo stad)

Kort om finalistbidragen

1. Modellens namn  Mentoring for Future -projektet
2. Beskriv bakgrundsorganisationen
Projektet Mentoring for Future startades av universitetsstudenter som började fundera över varför unga med utländsk bakgrund oftare erbjuds yrkesutbildning än universitetsstudier som fortsatta studiealternativ. Under 2019 startade projektets unga en ungdomsorganisation kallad Rauhan ja hyvinvoinnin järjestö, där de började utveckla projektets verksamhet ytterligare.
3. Vad handlar er engageringsmodell om? 
Modellen representerar en från unga till unga praxis, och de aktiva aktörerna är ungdomarna själva. Modellen tar även upp frågor om jämlikhet och representation både på gräsrotsnivå och ännu bredare. Modellen ökar ungas deltagande i planeringen av skolverksamheten. Vi försöker lyssna på ungas idéer om att främja jämställdhet i utbildningen och på så sätt göra skolan till en trygg lärmiljö för alla unga.
4. Varför började ni er modell och vad syftar den till att påverka? 
Anledningen till att projektet startade var att det finns få studenter som tillhör etniska minoriteter i högskolornas korridorer. De unga universitetsstudenterna undrade varför unga med utländsk bakgrund oftare erbjuds yrkesutbilning som alternativ för fortsatta studier, än universitetsstudier. Projektet erbjuder unga information om olika utbildnings- och anställningsmöjligheter och syftar till att tillsammans med studievägledare ge inspirerande och uppmuntrande studiehandledning för mellanstadie- och gymnasieelever..
5.Vilken typ av ungdomar deltar i er modell och hur många ungdomar når modellen?
Alla intresserade ungdomar kan delta i projektet, men vår målgrupp är unga med invandrarbakgrund. Målgruppen är unga med invandrarbakgrund, eftersom andelen studeranden med invandrarbakgrund vid yrkeshögsolor i huvustadsregionen pr 2018 endast var 15,4 procent, på universiteten var motsvarande siffra 10,2 procent. Siffrorna är små, eftersom lärare enligt forskning har en fördomsfull attityd till invandrare och erbjuder dem endast sjukvård eller annan utbildning på yrkesnivå som karriärmöjligheter. Under detta år har vi nått nästan 2000 ungdomar (genom fotoutställningar, bokutgivning, utbildningar, seminarier och diskussionsevent).
6. Vad tycker ni gör er modell speciell? Varför är det den bästa modellen för engagering i Finland?
Modellen stödjer samarbete mellan ungdomar och skolor och i studiehandledningen lyssnar man på ungas verkliga önskemål och de styrs inte automatiskt till yrkesutbildning. Unga tillfrågas vad de egentligen vill göra som jobb, och inte vad de tycker att de duger till, eller ännu värre, vad någon annan tycker att de duger till. Projektet driver unga människor med invandrarbakgrund mot sina drömmar och drömyrken, och hjälper dem på väg i rätt riktning.
7. Vad har modellen gett de unga? (citat från en deltagande ung) 
Modellen erbjuder relaterbara förebilder och stärker därmed implementeringen av inkluderande utbildning och skapar en trygg lärmiljö. Modellen erbjuder mellanstadie- och gymnasieelever mentorer och följeslagare som stödjer planering och förverkligande av karriärdrömmar. Unga mentorer hjälper mellanstadie- och gymnasieelever tillsammans med studiehandledare  genom att ge information, ge vägledning och skapa tro på att det är möjligt för alla att följa sina egna drömmar, oavsett bakgrund. Tackmeddelande från en ung deltagare till vår mentor: Tack, X, för att du hjälpte mig när jag var ensam och hopplös. När ingen trodde på mig. Tack för allt och speciellt för att du lär mig hur viktigt det är att tro på mig själv när ingen annan gör det.

1. Modellens namn Sijaishuollon haastekisa
2. Beskriv bakgrundsorganisationen
Pesäpuu r.f är en organisation som utvecklar barnskyddet och stärker barns delaktighet och möjligheten att bli hördn samt främjar barns hälsa, utveckling och välbefinnande.
3. Vad handlar er engageringsmodell om? Sammanfatta grundidén för modellen till en koncis form. 
I denna modell får unga som blivit vårdade utom hemmet, det vill säga bott i fosterfamiljer, familjehem och barnskyddsinstitutioner, producera information på basen av erfanerhet och skapa egna lösningar på utmaningarna gällande vård utom hemmet.
4. Varför började ni er modell och vad syftar den till att påverka?
För utmaningstävlingen (haastekilpailu) är de utmaningar som löses väsentliga. I tävlingen tog de unga fram förslag på lösningar relaterade till ungdomars användning av rusmedel, otillåten frånvaro, barnens rättigheter och utvecklingen av barnskyddet.
5. Vilken typ av ungdomar deltar i er modell och hur många ungdomar når modellen?
Totalt deltog 60 barn som blir eller har blivit vårdade utom hemmet (bott i fosterfamiljer, familjehem eller barnskyddsinstitutioner), samt biologiska barn till fosterfamiljer.
6. Vad tycker ni gör er modell speciell? Varför är det den bästa modellen för engagering i Finland? 
Genom tävlingen kunde man samla väldigt värdefull information om ungas erfarenheter och konkreta lösningsförslag i relation till de fenomen som påverkar ungas liv. Ungefär hälften av deltagarna hade ingen tidigare erfarenhet av att delta i utvecklingsarbete. Enligt feedbacken erbjöd utmaningstävlingen unga människor möjlighet att lära sig många nya färdigheter och stärkte deras erfarenheter av  delaktighet och av att vara aktiv. Modellen är kostnadseffektiv och lätt att överföra till annat arbete med unga.
7. Vad har modellen gett de unga? (citat från en deltagande ung)
"Att delta i utmaningen gav en möjlighet att fundera kring nyckelfrågor relaterade till barnskydd på ett djupare plan. Vi fick också använda våra egna kunskaper och erfarenheter. Att delta i tävlingen krävde mycket rationellt tänkande och intresse för ämnet. Under utmaningstävlingen lärde vi oss mycket om barns rättigheter, lagarbete och tidshantering. Att delta i utmaningen lärde oss också om allmän praxis relaterade till barnskydd. Att berätta om mina egna erfarenheter relaterade till fosterhem och att barnets rättigheter inte uppfylldes blev lättare efter att ha deltagit i tävlingen."

1.Modellens namn Muuttajat! -demokratiakasvatusmalli
2. Beskriv bakgrundsorganisationen
Plan International Finland är en internationell barnrättsorganisation som vill uppnå en rättvis och jämlik värld. Plan förbättrar särskilt livet och skyddet för de mest utsatta flickorna.
3. Vad handlar er engageringsmodell om? 
Muuttajat! modellen stärker den sociala kunskapen, modet att delta och erfarenheterna av inkludering bland unga i åldern 15–29 som nyligen flyttat till Finland. Modellen erbjuder en interaktiv och inkluderande verksamhetsmiljö för att utöva sociala teman och påverkan. Verksamheten fokuserar på de funktionella lektionsbesök, träningsprogram genomförda på fritiden och ungdomspåverkansexperiment inom demokratifostran som tar hänsyn till de olika formerna av tryggt deltagande och lärande.
4. Varför började ni er modell och vad syftar den till att påverka? 
Modellen för demokratifostran har utvecklats för att möta behovet av att stärka den sociala kunskapen och delaktighetserfarenheterna för unga som flyttat till Finland i slutet av läroplikten eller senare. Syftet med modellen är att skapa ett intressant, jämställt och inspirerande tema om socialt deltagande, som på ett smart sätt kombineras med ungas vardag. Samtidigt svarar modellen mot behovet av att skapa platser med låg tröskel för deltagande som stödjer ungdomars olika röster och potentialen att synas i den finländska demokratin.
5. Vilken typ av ungdomar deltar i er modell och hur många ungdomar når modellen?
Cirka 450 ungdomar i åldern 15–29 år som flyttat till Finland i slutet av grundskoleåldern eller senare deltar varje år i modellen. Modellens styrka ligger i mångfalden av ungas kön, kulturer, språk och socioekonomiska bakgrunder.
6. Vad tycker ni gör er modell speciell? Varför är det den bästa modellen för engagering i Finland? 
Modellen är den bästa modellen för att engagera unga i Finland, eftersom den fokuserar på att stödja inkluderingsresurserna och erfarenheterna för just de ungdomar som annars inte nödvändigtvis skulle hitta säkra platser att påverka eller hitta sin röst i det finländska samhället. Modellen kombinerar en brinnande önskan om en kontinuerlig utveckling av verksamhet och samhälle, utifrån ungas meningsfulla idéer och behov.
7. Vad har modellen gett de unga? (citat från en deltagande ung) 
"Jag lärde mig att uttrycka min åsikt och hur det jag säger kan påverka. Om jag kan påverka en person är det redan en stor sak. Jag lärde mig att uppträda och att det jag säger är viktigare än min spänningsrädsla. Jag lärde mig att påverka. Jag fick träffa människor som har påverkat. Jag lärde mig om deras perspektiv, utmaningar, framgångar. Nuförtiden undrar jag alltid om jag kan påverka saker. Förut tänkte jag inte alls på det, nu gör jag det alltid." 

1. Modellens namn SKUNK ungdoms styrd förening - makt på riktigt
2. Beskriv bakgrundsorganisationen
SKUNK skärgårdsungdomarnas intresseorganisation en liten regional organsiation som verkar i Ålands skärgård med de geografiska hinder som öar ger. Intresse handlar både om att tillsammans organisera utvecklande fritidsverksamheter och at ta tillvara ungdomars politiska intressen.
3. Vad handlar er engageringsmodell om? 
SKUNKmodellen bygger på att föreningen låtit ungdomarna vara i centrum och få makten, men där de till sin hjälp har utbildade ungdomsarbetare som de själva anställer och samspelar med. Genom utbildad personal kan de jobba med förnyelse och följa metodutvecklingen och ungdomsforskning för att säkra kvaliteten i föreningens verksamhet.
4. Varför började ni er modell och vad syftar den till att påverka? 
SKUNK startade utifrån en regional orättvis fördelning av fritidsmöjligheter och ett behov av att ta tillvara skärgårdsungdomars intresse. Målet är att ge unga verkliga makt att driva viktiga frågor och skapa fritidsverksamhet.
5.Vilken typ av ungdomar deltar i er modell och hur många ungdomar når modellen?
Alla mellan 12-16 år med geografiska hinder pga av att de bor i skärgården. I skärgårdens högstadier går idag ca 30 elever som nås av den uppsökande verksamheten, på gymnasiet det dubbla. SKUNKs aktiviter är öppna för alla ungdomar på Åland. Ett läger är mellan 8 och 25 ungdomar. Vi gör mellan 6 och 15 läger per år beroende på resurser och möjligheter. Till det tillkommer utbildningar, dagaktiviteter och den uppsökande verksamheten.
6. Vad tycker ni gör er modell speciell? Varför är det den bästa modellen för engagering i Finland?
Modellen är på riktigt. Verksamheten visar om och om igen att med stöd är unga fullt kompetenta att ta ha makt och ta ansvar för en organisation och tillsammans med experter kan de utveckla en viktig och engagerande fritidsverksamhet.
7. Vad har modellen gett de unga? (citat från en deltagande ung) 
”Som engagerad många år i SKUNK så har det gett mig nya bekantskaper och möjlighet till nätverkande, jag har fått en känsla av att bli sedd och lyssnad på samt fått tydliga, konkreta men också kreativa verktyg att uttrycka sig i frågor som berör unga."

1. Modellens namn Nuortennetti
2. Beskriv bakgrundsorganisationen
Mannerheims Barnskyddsförbund (MLL) MLL är en öppen nationell icke-statlig organisation grundad 1920 som främjar välbefinnande för barn, unga och barnfamiljer. MLL främjar förverkligandet av barns rättigheter och erbjuder barn, unga och familjer i olika livssituationer kamratstöd, råd, mångsidiga aktiviteter och möjligheter till delaktighet.
3. Vad handlar er engageringsmodell om? Sammanfatta grundidén för modellen till en koncis form. 
MLL:s Nuortennetti är en webbplats riktad till unga som erbjuder information, sysselsättning, kamratstöd och vuxenstöd för unga. Webbplatsen är producerad och utvecklad med unga som använder tjänsten och ett 30-40-tal aktiva frivilliga ungdomar. På Nuortennetti kan du hitta infotexter och innehåll som är viktigt för unga om teman som berör ungas liv, som produceras inte bara av vuxna och frivilliga unga utan även av andra unga. Det finns också ett aktivt förmodererat diskussionsforum på Nuortennet, där unga tryggt kan få kamratstöd i frågor som är viktiga för dem.
4. Varför började ni er modell och vad syftar den till att påverka? 
Utifrån samtalen till MLL:s Barn- och ungdomstelefon och chatt märktes att unga behövde information om ämnen som berör dem, som sexualitet, relationer, mobbning eller ämnen som rör välmående. Många unga kände sig utanför och ensamma. Unga önskade sig stöd från både vuxna och kamrater. Nuortennetti grundades för att möta detta behov och idag besöker tusentals ungdomar Nuortennetti varje år för att få kamratstöd och information om ämnen som intresserar och är viktiga för dem. En av hemligheterna bakom Nuortennettis popularitet är att Nuortennetti också erbjuder ungdomar en kanal för att delta i skapandet av webbplatsen. Nuortennetti görs av unga för unga själva! I Digital säkerhet och kompetens står i centrum och unga uppmuntras att använda media på ett balanserat och respektfullt sätt.
5. Vilken typ av ungdomar deltar i er modell och hur många ungdomar når modellen?
Fokus för verksamheten är icke-diskriminering. Alla ungdomar kan delta i Nuortennettis verksamhet, oavsett kön, bostadsort, bakgrund och tidigare kompetens. Med i verskamheten finns bl.a. unga som är icke-binära, har upplevt mobbning och ensamhet, psykiska problem eller varit klienter hos barnskyddet. De känner inte bara att de stöttar andra, utan också att de har vänner, stöd och mening och meningsfulla saker att göra. 2021 hade Nuortennetti totalt 1 155 000 besök! Under det senaste året har över 10 000 meddelanden som skickats av unga publicerats på Nuortennettis forum. Både antalet besök och antalet meddelanden på diskussionsforum har ökat markant under coronapandemin.
6. Vad tycker ni gör er modell speciell? Varför är det den bästa modellen för engagering i Finland? 
Det som gör Nuortennetti speciellt är att det är en trygg plattform för alla unga. Vi ser till att alla kan vara precis som de är och bli accepterade som sig själva. Nuortennetti är gjort för unga och med unga! För vissa ungdomar är Nuortennetti en viktig informationskanal, för en annan en hobby och ett sätt att få vänner, för en tredje en kanal för att diskutera även svåra ämnen med jämnåriga eller en vuxen. Nuortennetti visar ungdomars aktivitet. Alla ungdomar kan vara med i verksamheten på ett sätt som passar dem, till exempel genom att skicka innehåll till sidan. Nuortennetti ger också unga en röst att prata om frågor som är viktiga för dem och föra dem i offentlig diskussion.
7. Vad har modellen gett de unga? (citat från en deltagande ung) 
"Nuortennetti är en underbar plats! Det är bra när här inte läggs upp något elakt eller liknande i dessa diskussioner. Och om du behöver lite stöd kan du alltid få det. Att delta i Nuortennettis volontärverksamhet har gett mig mycket ny kunskap och kompetens. Jag har fått fler vänner, nya erfarenheter och möjlighet att påverka på ett fint sätt. Det har också gett mig möjligheten att göra en förändring genom att vara mig själv."

1. Modellens namn Nuoret mukaan! – Nuorten vapaaehtoistyö- ja vaikutusmahdollisuuksien edistäminen eläinsuojelukentällä
2. Beskriv bakgrundsorganisationen
SEY Djurskyddet Finland är Finlands största djurskyddsorganisation och djurskyddsexpert. SEY:s mål är att främja djurens välbefinnande och uppskattningen av enskilda djur som kännande och upplevande varelser.
3. Vad handlar er engageringsmodell om? Sammanfatta grundidén för modellen till en koncis form. 
Målet med Nuoret mukaan!-projektet är att erbjuda unga möjligheter till volontärarbete och inflytande inom djurskyddsområdet. Diskussionen mellan unga och beslutsfattarna inom SEY utökas och de ungas önskemål uppmärksammas hos beslutsfattarna. Unga tar fram en guide om djurskyddsverksamhet för att hjälpa andra ungdomar.
4. Varför började ni er modell och vad syftar den till att påverka? 
Behovet av Nuoret mukaan!-projektet startade från ungdomarna själva. Enligt en undersökning som SEY låtit göra vill unga göra något konkret till förmån för djuren, men det har varit svårt för dem att engagera sig i SEY:s lokalföreningars verksamhet. Syftet med projektet är att sänka tröskeln för unga att vara delaktiga och erbjuda dem möjlighet att påverka på sin egen ort.
5. Vilken typ av ungdomar deltar i er modell och hur många ungdomar når modellen?
Projektets målgrupp är unga i åldern 13-20 år som är intresserade av djurskydd. Hundratals ungdomar från hela Finland nås med hjälp av lokala workshops och den guide till djurskyddsverksamhet som tagits fram av ungdomsledningsgruppen.
6. Vad tycker ni gör er modell speciell? Varför är det den bästa modellen för engagering i Finland? 
Vårt projekt är på riktigt ungdomsinriktat. Ungdomarna har varit involverade i varje fas av projektet, både i idé, planering och genomförande. Med hjälp av vårt projekt skapar vi nya verksamhetsmodeller för både lokalt och nationellt organisationsarbete.
7. Vad har modellen gett de unga? (citat från en deltagande ung) 
"En jättetrevlig upplevelse. Det kändes inte som att det var "endast för vuxna" eller för vuxna, uta det kändes verkligen som ungas grej."

1. Modellens namn Sastamalan yhteisökasvatuksen ja lasten sekä nuorten osallisuuden malli
2. Beskriv bakgrundsorganisationen
Sastamala stads idrotts- och ungdomstjänster erbjuder gratis och/eller billiga tjänster och aktiviteter som främjar välbefinnande för kommuninvånare i alla åldrar, som man kan delta i med låg tröskel. Verksamheten betonar ett nära samarbete mellan organisationer, församlingar och stadens olika verksamhetsområden. Verksamheten som helhet omfattar t.ex. underhåll av idrottsanläggningar, simundervisning för barn, klubb- och lägerverksamhet, individuellt och smågruppsverksamhet, ungdomsgårdsarbete, kommunalt deltagande, evenemang, motionsrådgivning och motionsvägledning för vuxna (inklusive äldre) och specialgrupper samt vattensporter.
3. Vad handlar er engageringsmodell om?
Sastamalas samhällsutbildning samt barns och ungas delaktighetsmodell är en struktur för hur grundskoleelevers och gymnasieelevers deltagande stöds i kommunen. Modellen innehåller tydliga strukturer, en årsklocka och personalens arbetsbeskrivningar, så modellen lätt kan användas för alla projekt som behöver barn och ungas åsikter eller ett utvecklingsförslag. Grunden i modellen är kårdeltagande. I modellen ingår också verksamhetsprincipen för ungdomsfullmäktigeverksamhet och kopplingen till beslutsfattande på kommunal nivå och på landskapsnivå.
4. Varför började ni er modell och vad syftar den till att påverka? 
 Staden Sastamala i sin nuvarande form är född 2009 genom kommunsammanslagningar. Redan innan sammanslagningen hade projekt inom deltagande pågått i de enskilda kommunerna, som sedan har fungerat som grund för uppbyggnaden av Sastamalas modell för deltagande. Målet med modellen är att fungera som ett "verktyg" för samhällsutbildning och barns och ungas delaktighet, vilket möjliggör att alla barn och ungdomar i Sastamala kan bli hörda på lika villkor.
5. Vilken typ av ungdomar deltar i er modell och hur många ungdomar når modellen? 
Modellen når nästan alla unga i kommunen, med undantag för unga som inte tillhör läroanstalter. Dessa unga hörs och blir involverade på  alternativa sätt i mån om möjlighet. Modellen når åldersgrupper från första klass i grundskolan till slutet av andrastadiet, inklusive elever med särskilda behov, det vill säga för närvarande cirka 4 000 barn och unga i Sastamala.
6. Vad tycker ni gör er modell speciell? Varför är det den bästa modellen för engagering i Finland?
Sastamalas modell för samhällsutbildning och deltagande har visat sig fungera i praktiken och kan användas i stor utsträckning för ungdomars deltagande. Modellen lämpar sig för många typer av deltagande och har bland annat använts för att dela deltagande budgetering och för att höra ungdomars röst i skolundersökningar online. Modellen i sig behöver inga större förändringar, men vid behov kan den modifieras och utvecklas till exempel om den demografiska strukturen förändras. Hela modellen eller dess delar också kan användas för att inkludera andra målgrupper, t.ex. ålder eller äldre personer.
7. Vad har modellen gett de unga? (citat från en deltagande ung)
"Jag har fått övning och förståelse för inflytande och har verkligen kunnat påverka saker, t.ex. min egen skolas angelägenheter och arrangemang av evenemang för staden. Det bästa är när unga engageras på ett helhetsmässigt sät. I Sastamala är det lätt att för vidare ärenden från ungdomsfullmäktige till kommunfullmäktige, -styrelsen och utskotten. Unga lyssnas på  på ett bra sätt och ungas åsikter är genuint välkomna. I elevråden får du bestämma över din egen skolas frågor och du får praktisk utbildning (t.ex. "Toppmötet") i god anda och på ett pedagogiskt sätt." -Veeti, 18 år gammal.

1. Modellens namn Nuorten osallisuuden kehittäminen kauppakeskus Lippulaivassa
2. Beskriv bakgrundsorganisationen
Nuorten Palvelu ry är en nationell utvecklingsorganisation för socialpedagogisk ungdomsarbete, som grundades i Kuopio 1969. Organisationen är partipolitiskt obunden och ideell.
3. Vad handlar er engageringsmodell om?  
Syftet med modellen är att förbättra ungdomarnas delaktighetsupplevelse, möjligheterna att påverka och säkerheten i Esbovikens köpcentrum Lippulaiva. Under projektets gång har ungdomarna haft en påtaglig inverkan på utformningen av och trivseln i centrets lokaler, bibliotekets inredning och aktiviteterna, målat konst i parkeringshuset och har skapat gemensamma regler för köpcentret. Förutom ungdomars delaktighet förbättrar modellen samspelet mellan köpcentrets personal och ungdomar och utvecklar samarbetet mellan yrkesverksamma som möter ungdomar i området.
4. Varför började ni er modell och vad syftar den till att påverka?
Modellen har en positiv inverkan på ungas upplevelser av delaktighet och inflytande. Delaktighetsarbete med unga förebygger många slags utmaningar och förbättrar ungas koppling till miljön och samhället i sitt närområde. Samtidigt får unga fler trygga vuxna i utrymmen som är viktiga för dem.
5. Vilken typ av ungdomar deltar i er modell och hur många ungdomar når modellen? 
Modellen når särskilt ungdomar i åldrarna 10–18 år, som vistas mycket i köpcentrum och andra halvoffentliga utrymmen. Dessa unga kommer från mycket olika socioekonomiska och kulturella bakgrunder och de är inte nödvändigtvis aktiva i andra påverkningskanaler. Modellen nådde cirka 260 ungdomar under projektets gång.
6. Vad tycker ni gör er modell speciell? Varför är det den bästa modellen för engagering i Finland? 
Denna modell är den bästa i Finland eftersom den når särskilt de ungdomar vars röst inte hörs i traditionella påverkningskanaler eller i samhällsdebatten. Modellen kan användas i alla finländska köpcentrum, med hänsyn till lokala behov. Dessutom innebär modellen modigt samarbete mellan privata och offentliga aktörer för ett gemensamt mål.
7. Vad har modellen gett de unga? (citat från en deltagande ung)
"Jag visste inte att jag verkligen skulle kunna påverka så mycket" - en ung persons skriftliga kommentar efter idéworkshopen som fokuserade på utformningen av Lippulaiva-biblioteket

1. Modellens namn NYT! Ahdistuksesta nuorten ympäristöpoliittiseen toimijuuteen -forskningsprojekt
2. Beskriv bakgrundsorganisationen
NYT! Ahdistuksesta nuorten ympäristöpoliittiseen toimijuuteen” är Tammerfors universitets forskningsprojekt. Projektets omfattande expertteam består av en multidisciplinär arbetsgrupp av forskare. (Inkluderar ungdomsarbets- och ungdomsforskning, miljöpolitik, äventyrs- och upplevelseutbildning, idrottsvetenskap, pedagogisk filosofi, hållbar utveckling, medieutbildning)
3. Vad handlar er engageringsmodell om?
NYT!-forskningen har utvecklat en "modell för att involvera unga i forsknings- och utvecklingsarbete" som stödjer intergenerationell verksamhet och hållbart välbefinnande. I modellen fungerar unga som medforskare, sida vid sida med universitetsforskare, och deltar i utvecklingen av en miljölägerskola som ska användas nationellt, tillsammans med undomscentralens instruktörer och forskare. Som medforskare har unga t.ex. intervjuat varandra om de miljöfrågor som de grubblar på och hjälpt NYT!-forskare att tolka och reflektera över preliminära forskningsresultat.
4. Varför började ni er modell och vad syftar den till att påverka? 
NYT!s delaktighetsmodell har innoverats för att öka ungas deltagande i (a) forskning och (b) utvecklingsarbete. (a) Att fungera som medforskare ger unga möjlighet att påverka frågor som är viktiga för dem, såsom miljöfrågor, genom forskning. Det ökar även tillförlitligheten av forskningsresultat och hjälper till att identifiera aktuella frågor ur ungas perspektiv. (b) Engagemang i utvecklingsarbete hjälper till att skapa aktiviteter och praxis som härrör från ungdomars intressen och inspirera dem att delta i de utvecklade aktiviteterna, till exempel miljölägerskolans program som utvecklats i NYT!.
5. Vilken typ av ungdomar deltar i er modell och hur många ungdomar når modellen? 
NYT!s modell utformades tillsammans med minderåriga ungdomar som deltog i projektets lägerskola och i tillägg deltog några magisterstuderande i utvecklingen av modellen. En brokig grupp elever bjöds in: flickor, pojkar och icke-binära, de som bor i såväl städer som tätorter och landsbygden, finländare och personer med invandrarbakgrund, samt toppelever och de som klarade sig sämre i skolan. 71 elever deltog i lägerskolorna som medforskare och med elevernas miljöagerande nådde modellen uppskattningsvis tusen elever i deras skolor. NYT!s modell kan i framtida studier och utvecklingsarbete nå tiotusentals unga .
6. Vad tycker ni gör er modell speciell? Varför är det den bästa modellen för engagering i Finland? 
NYT!-projektets "modell för deltagande i forskning och utveckling" är den bästa i Finland, eftersom modellen har utvecklats utifrån ungas miljöoro och den producerar aktuell forskning ur ungas perspektiv samt ett lägerskoleprogram som ser ut som att ungdomarna själva. Modellen erbjöd unga en meningsfull plats att delta i bekämpningen av miljökrisen och samtidigt en stärkande upplevelse av att påverka. Modellen, som engagerar många typer av ungdomar på lika villkor, fungerar som ett framgångsrikt exempel för andra forskare, ungdomsarbetet och skolor för att tackla samhällets utmaningar över generationer, tillsammans med unga. 
7. Vad har modellen gett de unga? (citat från en deltagande ung) 
Enligt ungdomarna har värdefulla erfarenheter varit, förutom att delta i lägerskolorna, möjligheterna att bli hörd och samt att bilda sina egna åsikter och reflektera över dem, tillsammans med forskare och klasskamrater i diskussioner om miljöfrågor. De säger också att deltagandet i forskningen var en meningsfull och värdefull erfarenhet i att utvecklia lägerskolor och i att vara medforskare. Tjej 1, klass 9; "Men det här att vi diskuterar här. Det har inverkat mig mera än någon lektion någonsin." (Pilot 2, uppföljande intervju). Tjej 2, klass 9: ”Det var fint att få beskriva i ord de upplevelser jag hade i den aktiviteten och det var kul att få säga något och hjälpa till med forskningen." (Pilot 2, slutintervjun.)

1. Modellens namn Future Mentors programme
2. Beskriv bakgrundsorganisationen
Programmet har utvecklats och koordinerats i samarbete mellan flera avdelningar och enheter i Esbo stad och med hjälp av Aalto-universitetets studenter. Från Esbo stad medverkade bl.a. avdelningarna för internationella tjänster, ungdomstjänster, tjänsteutveckling, hållbar utveckling och kommunikation.
3. Vad handlar er engageringsmodell om?
Det är fråga om ett omvänt mentorprogram där unga från hela Europa i små grupper fungerar som mentorer för cheferna i sin hemstad. Som teman för mentorskapet har de unga valt drömmar och rädslor relaterade till en hållbar framtid för sina egna hemstäder.  Mentorskapen skedde i form av en dialog, faciliterat av en anställd från staden, och kulminerade i möjligheten att delta i den årliga konferensen för Eurocities-stadsnätverket i Esbo.
4. Varför började ni er modell och vad syftar den till att påverka? 
Vi ville skapa en kanal för unga att diskutera stadens framtid vid borden där beslut om den framtiden fattas. De beslut som fattas nu kommer att påverka framtiden, och det är unga som kommer att leva i den framtiden. Vi ville föra fram dialog, genuint möte och diskussion vid sidan om de nuvarande metoderna för deltagande. En stad där unga människor känner att de hör hemma och vars framtid de är intresserade av, kommer att vara levande även i framtiden.
5. Vilken typ av ungdomar deltar i er modell och hur många ungdomar når modellen?
Programmet nådde främst 18-25-åriga ungdomar som kan engelska, eftersom deltagandet i konferensen i Esbo krävde det. Förmodligen nådde modellen unga människor som på något vis är välartikulerade, intresserade av att utveckla sin egen stadsdel och tänka på dess tillstånd, samt de som vågade tänka på att prata med borgmästaren eller andra beslutsfattare om sina egna tankar. 94 mentorer från 26 olika europeiska städer deltog i programmet.
6.Vad tycker ni gör er modell speciell? Varför är det den bästa modellen för engagering i Finland?
Programmet betonar vikten av dialog och möte i en tid där samtalets polarisering och allt mer komplexa problem kräver mindre konfrontering och mer samarbete. Programmet vi skapade har påverkat europeiska ungdomars möjligheter att påverka på lokal nivå, skapat nya strukturer och initiativ relaterade till ungdomars deltagande i städer, skapat ett lokalt nätverk av entusiastiska europeiska ungdomar och gett en spark framåt åt en stor europeisk paraplyorganisation gällande arbetsmetoder för ungdomars deltagande. Med hjälp av det material som publiceras på stadens hemsida kan vilken stad som helst anordna ett liknande program i sin egen stad, samt ta del av resultatet av det program som just ordnats.
7. Vad har modellen gett de unga? (citat från en deltagande ung) 
“By itself, dialogue between city administrations and young people is extremely hard, if not impossible. The programme has proven to be a very needed chance to promote this dialogue.​"