Från utvärdering till utveckling

Hur kan vi då utvärdera och vidareutveckla skolans transformativa verksamhet? OKKA-stiftelsen har tillsammans med forskare och aktörer vid läroanstalter tagit fram indikatorer för en hållbar framtid. De grundar sig på den ovan presenterade modellen för lärandets nivåer och de fyra perspektiven på skolans förändring. Skolan kan använda indikatorerna för att bedöma hur dess verksamhet återspeglar ett reproduktivt, ett förutseende och ett transformativt verksamhetssätt. Indikatorerna är indelade i tre delområden: undervisning, verksamhetskultur och ledning.

Målet för självutvärderingen är att identifiera hur starkt skolan styrs av de reproduktiva, förutseende och transformativa verksamhetssätten. Ofta kan man se drag av alla dessa verksamhetssätt i verksamheten. Därför utesluter de inte varandra. Skolan kan alltså samtidigt delvis reproducera det som redan finns och sträva efter att förutspå framtiden och till och med förnya samhället.

De reproduktiva verksamhetssätten är inte heller sämre än de förutseende och transformativa verksamhetssätten, utan frågan är hur dessa förhåller sig till varandra. De reproduktiva verksamhetssätten grundar sig på regler, planer, anvisningar och gemensamt godkänd praxis. De är nödvändiga för att skolan ska kunna fungera. De skapar trygghet och möjliggör lärande. De är också en förutsättning för att aktörerna i skolgemenskapen ska våga testa saker och sträva efter sådant som ännu inte finns.

De reproduktiva verksamhetssätten kan också bromsa förnyelsen. De kan förhindra ifrågasättandet av den nuvarande verksamheten och inskränka skolans framtidsperspektiv. I självutvärderingen är det därför viktigt att identifiera de drag i den reproduktiva verksamheten som begränsar de förutseende och transformativa verksamhetssätten.

Utvärderingen och utvecklingen av verksamheten blir en process som hela tiden rör sig framåt. Skolan granskar sin verksamhet kritiskt och identifierar faktorer som begränsar och möjliggör förnyelse. Skolan kan sträva efter en framtidsorienterad verksamhet genom att bygga upp en verksamhetskultur som grundar sig på delaktighet, växelverkan och mångfald. Detta gör det möjligt att utarbeta gemensamma värderingar och visioner och att rikta blicken mot framtiden. Utvecklingen av skolan handlar alltså delvis om att undanröja hinder som begränsar uppkomsten av en lärande gemenskap

En förutseende gemenskap skapar en ny verklighet tillsammans. De bästa resultaten blir det nya normala genom reproduktiv verksamhet. En gemensam framtidsvision och nätverkande kan höja skolans verksamhet till en nivå som förnyar samhället. Språnget förutsätter att man har friheter i verksamheten och ledningens stöd. Transformativ verksamhet skapas ofta genom försök: Man vågar göra saker på nytt sätt, utvärderar erfarenheter och ändrar vid behov riktning. Det viktigaste är ändå att man vågar överskrida gränserna för det befintliga. Om detta inte görs, uppstår inget helt nytt.

Exempel från projektet Yhteiskuntaa uudistava ammattioppilaitos (”En yrkesläroanstalt som förnyar samhället”)

Läs mer om verksamheten för hållbar utveckling vid läroanstalterna som deltog i utbildningsprojektet via länkarna nedan. Länkarna leder till finskspråkiga sidor.