Personalutbildningen inom undervisningsväsendet år 2023 har följande huvudteman:
- Kompetens enligt läroämne och bransch
- Språklig och kulturell kompetens
- Bedömningskompetens
- Digital kompetens och utnyttjande av teknik i pedagogiken
- Hållbarhetskompetens
- Delaktighet, trygghet och välbefinnande
- Stöd för lärande, handledning och individuella lärstigar
- Kontinuerligt lärande
- Utveckling av den gemensamma verksamhetskulturen och ledarskapskompetens
När ansökan görs upp väljer man först det temaområde för vilket en projektplan presenteras. Därefter väljer man den huvudsakliga målgruppen och eventuella övriga målgrupper. Det är önskvärt med utbildningar som omfattar flera utbildningsformer och är tväradministrativa och inkluderar olika intressegrupper. Oberoende av temat stärker utbildningarna även digitala färdigheter.
Personalutbildningen inom undervisningsväsendet år 2023 har följande huvudteman:
Kompetens enligt läroämne och bransch
I det här temat ingår tre fokusområden: 1) utveckla omfattande grundläggande kompetens, 2) genomföra den nationella läskunnighetsstrategin 2030 och 3) främja professionell utveckling och samarbetsmöjligheter för lärare som undervisar i det andra inhemska språket.
Ett av de centrala målen i Lärarutbildningens utvecklingsprogram är att utveckla omfattande grundläggande kompetens i olika skeden av arbetskarriären. Vid utbildningarna inom småbarnspedagogik, förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och grundläggande konstundervisning utvecklas det pedagogiska och didaktiska kunnandet inom ett visst läroämne och lärhelheter, lärområden eller konstarter. I fortbildningarna inom yrkesutbildning och inom det fria bildningsarbetet utvecklas djupgående, forskningsbaserat substanskunnande i den egna branschen.
I utbildningar som stöder genomförandet av Den nationella läskunnighetsstrategin 2030 stärks undervisningspersonalens kompetens i multilitteracitet och samarbetet mellan undervisningspersonalen. Utbildningarna kan behandla till exempel
- multilitteracitet och språkmedveten undervisning som en del av undervisningen i samtliga läroämnen
- multilitteracitet samt undervisningsmetoder och arbetssätt inom läs- och skrivfärdigheter
- ordkonst
- förmåga att läsa kritiskt, medieläskunnighet och läsning i digitala miljöer
- stöd för och bedömning av läsning och läskunnighet.
I utbildningar som stöder främjande av professionell utveckling och samarbetsmöjligheter för lärare som undervisar i det andra inhemska språket stärks genomförandet av Utvecklingsprogrammet för det andra inhemska språket. Syftet med utbildningarna är att öka motivationen för att lära sig det andra inhemska språket och eleverna och de studerande erbjuds autentiska möjligheter att använda det andra inhemska språket.
Utbildningarna kan behandla till exempel följande teman:
- metoder som motiverar till språkstudier inom de olika utbildningsformerna
- undervisning i modersmålsinriktad finska eller svenska
- stödmaterial som produceras inom utvecklingsprogrammet
- verksamhet i nätverk och intressegrupper
- språkduschverksamhet inom småbarnspedagogiken och i förskoleundervisningen.
Språklig och kulturell kompetens
Syftet med utbildningarna är att erbjuda deltagarna information, metoder och verksamhetsmodeller som baserar sig på forskning. Utbildningarna ska stödja utvecklingen av en språkmedveten verksamhetskultur och integreringen av elever och studerande med invandrarbakgrund.
Utbildningarna kan behandla till exempel
- språkmedveten undervisning och språkmedvetna arbetssätt
- ledning av en språkmedveten lärgemenskap som kännetecknas av språklig mångfald
- stärkande av grundläggande färdigheter hos elever med invandrarbakgrund
- utveckling av undervisningen i svenska/finska som andraspråk och litteratur
- utveckling av undervisningen i romani, samiska och karelska
- utveckling av undervisningen i det egna modersmålet
- utveckling av den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen
- utveckling av utbildning som handleder för examensutbildning
- kulturell medvetenhet
- kulturarvsfostran.
Inom yrkesutbildning kan innehållen även ha koppling till bland annat
- språkmedvetenhet som en del av yrkesskickligheten
- metoder som kombinerar innehåll och språkinlärning
- flerspråkig undervisning
- mångsidiga språkstigar
- stöd för samarbetsformer och nätbaserad undervisning i språkundervisningen på andra stadiet
- språkmedveten mentorsverksamhet under perioderna för lärande i arbetslivet.
Länk till kulturarvsstrategin: https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/164110/OKM_2022_20.pdf
Länk till återupplivningsprogrammet för finländsk romani: https://www.oph.fi/fi/tilastot-ja-julkaisut/julkaisut/suomen-romanikielen-elvytysohjelma-toimenpide-esityksineen
Länk till det språkpolitiska programmet: https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/164218
Bedömningskompetens
För att stärka kompetensen som berör bedömningen av eleven och den studerande kan man i utbildningarna behandla ändringar i bedömningen som är centrala för respektive utbildningsform och utvecklingen av en gemensam bedömningskultur i enlighet med riktlinjerna i grunderna. Utbildningarna kan behandla till exempel följande ämnen:
- riktlinjerna för bedömningen i den grundläggande utbildningen samt de nya bedömningskriterierna för slutbedömningen och läsårsbedömningen i årskurs 6
- bedömning enligt grunderna för gymnasiets läroplan
- bedömning av muntlig språkfärdighet och muntlig kommunikation i gymnasiet
- tillämpning av bedömningskriterierna för yrkesinriktade grundexamina och införande av bedömningskriterierna för gemensamma examensdelar
- stärkande av bedömningskompetens inom yrkesutbildning
- bedömning i slutskedet och inledningsskedet inom den grundläggande utbildningen för vuxna enligt de nya bedömningskriterierna
- bedömning enligt grunderna för grundläggande konstundervisning och utveckling av den fördjupade lärokursen i grundläggande konstundervisning
- bedömning inom det fria bildningsarbetets utbildning för läropliktiga samt bedömning i anslutning till kompetensbaserad utbildning med fri inriktning.
Digital kompetens och utnyttjande av teknik i pedagogiken
Informations- och kommunikationsteknik medför hela tiden nya möjligheter för mångsidigare lärmiljöer och lärande. För att utnyttja dessa möjligheter krävs det att undervisningspersonalen har tillräcklig pedagogisk och digital kompetens att tillämpa informations- och kommunikationstekniken på ett effektivt sätt. För att inlärningssituationerna ska vara meningsfulla är det viktigt att välja och använda ändamålsenliga digitala resurser. Även datasäkerhet samt ansvarsfullt och tryggt agerande på nätet blir allt viktigare. Med utbildningen kan man främja mer mångsidig användning av digitala miljöer till stöd för undervisning och lärande.
Vid utbildningar som behandlar digital kompetens kan till exempel följande ämnen behandlas:
- beskrivningar av digital kompetens (publicerade i utvecklingsprogrammet Nylitteracitet)
- utarbetande av öppna digitala läromedel
- kompetens med koppling till cybersäkerhet stärks
- genomförande av undervisning med hjälp av till exempel simuleringar, robotik eller appar för förstärkt verklighet (AR) och virtuell verklighet (VR).
Hållbarhetskompetens
Centrala teman som anknyter till att stärka en hållbar livsstil är klimatansvar, motverkan av förlusten av naturens mångfald, planetär hälsa och den cirkulära ekonomin. Utbildningarna har fokus på att stärka kunskaper, färdigheter och inställningar med koppling till hållbarhetskompetens inom ledarskap, undervisning och handledning, samt inom enheternas verksamhetskultur. Utbildningarna kan vara inriktade på att tillämpa den europeiska kompetensramen för hållbar utveckling. Utbildningar om hållbarhetsvärden kan vara inriktade på en hållbar livsstil enligt ämnesområde, läroämne eller yrkesområde. Vid utbildningar med koppling till stärkande av en hållbar livsstil ska man beakta pedagogiska lösningar, användning av digitala verktyg, kunskapsbaserad verksamhet, ett pragmatiskt förhållningssätt och ny teknik.
En europeisk kompetensram i fråga om hållbar utveckling
Delaktighet, trygghet och välbefinnande
Den fysiska, psykiska och pedagogiska tryggheten och säkerheten i uppväxt och lärmiljön är en förutsättning för att kunna främja välbefinnandet och delaktigheten. Genom att beakta jämlikhet och icke-diskriminering ur olika perspektiv samt stärka elevernas och de studerandes egna och gemensamma engagemang skapas en grund för en socialt hållbar utveckling.
Syftet med personalutbildningen för undervisningsväsendet är att erbjuda deltagarna information, metoder och verksamhetsmodeller som baserar sig på forskning och med vilka man kan främja barns, ungas och vuxnas delaktighet, trygghet och välbefinnande. Målsättningen är att utveckla verksamhetskulturen så att var och en ska uppleva att hen blir sedd samt att hen är en begåvad och betydelsefull person i den egna gemenskapen.
Med utbildningarna stöds till exempel
- global fostran och demokratifostran
- utveckling av den gemensamma elev- och studerandevården
- stöd för implementeringen av planer för jämställdhet och likabehandling, inklusive könens mångfald
- utveckling av en verksamhetskultur som motverkar mobbning, våld (inklusive könsbaserat våld och rasism) och trakasserier
- skapande av en trygghetsfrämjande verksamhetskultur vid skolor och läroanstalter
- utveckling av internatverksamhet.
Stöd för lärande, handledning och individuella lärstigar
Stöd för utvecklingen och lärandet har en central roll i genomförandet av jämlikheten och likabehandlingen inom utbildningen. Eleverna och de studerande har rätt att få tillräckligt stöd såväl i den småbarnspedagogiska verksamheten som i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen och i studierna på andra stadiet samt i övergångsskedena under lärstigen. Stödet ska vara individuellt och långsiktigt planerat samt flexibelt och av jämn kvalitet och det ska kunna ändras enligt behov. Personalutbildningen inom undervisningsväsendet ska erbjuda forskningsbaserad information, metoder och verksamhetsmodeller som stöder elevernas/de studerandes utveckling och lärande samt individuella lärstigar och ledarskap. Då stödet planeras och genomförs är det viktigt att även ta i beaktande olika specialgrupper, till exempel elever och studerande med invandrarbakgrund.
Syftet med utbildningen är att säkerställa det tidiga stödet och ett förebyggande förhållningssätt, identifiering av inlärningssvårigheter och stärkande av inklusionen i samtliga situationer inom småbarnspedagogik och utbildning. Med utbildningarna stärks personalens pedagogiska färdigheter och handledningsfärdigheter att möta eleven eller den studerande. Inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen är att målet även att stödja kompetensen inom specialpedagogik och ordnandet och genomförandet av det allmänna, intensifierade och särskilda stödet. Inom utbildningen som riktar sig till lärare i gymnasiet är målet att stödja kompetensen som berör specialundervisning och annat stöd för lärandet. Inom yrkesutbildning stöds personlig tillämpning i studierna samt stärkande av processerna för identifiering och erkännande av kunnande och tillämpning av avvikelse från examensgrunderna. Centralt är även stöd för lärande i arbetslivet och processerna för arbetslivssamarbetet samt att säkerställa tillgången på lämpliga arbetsplatser och rutinerna för introduktion för arbetsplatshandledare.
Utbildning kan ordnas för att utveckla det yrkesövergripande samarbetet och stödja förfaranden för kompanjonundervisning. Det är även viktigt att stödja verkställandet av den utvidgade läroplikten, pedagogiken vid övergångsskeden och samarbetet mellan olika aktörer. Det ökade behovet av handledningen hänför sig till exempel till ansökningsskedet och i situationer då en studerande ämnar avbryta studierna.
Syftet med personalutbildningen är att stärka elev- och studiehandledarnas och lärarnas förutsättningar samt mångsidiga kompetens att genomföra elev- och studiehandledning och karriärhandledning. Syftet med utbildningarna är att utveckla och stärka genomförandet av en systematisk och forskningsbaserad elev- och studiehandledning som håller hög kvalitet, samt elev- och studiehandledningens verksamhetssätt och kontinuitet från den grundläggande utbildningen till andra stadiet och vidare till fortsatta studier och arbetslivet. I utbildningarna ska man iaktta riktlinjerna i Programmet för att utveckla studiehandledningen.
Kontinuerligt lärande
Det kontinuerliga lärandet omfattar både formellt lärande enligt ett utbildningssystem och lärande som sker utanför utbildningssystemet och som är helt oberoende av det. Kontinuerligt lärande kräver mångsidig och kontinuerlig utveckling av undervisningspersonalens kompetens och samarbete mellan olika aktörer. Det behövs tillvägagångssätt och verktyg (inklusive digitala lösningar) för att kartlägga kompetensbehoven och identifiera och erkänna kunnande i olika situationer där kunnande definieras.
Utbildning kan erbjudas inom till exempel följande ämnesområden:
- stärka kompetensen om identifiering och erkännande av kunnande
- samarbetskompetens inom nätverk vid genomförande av kontinuerligt lärande, serviceekosystem, samarbete mellan läroanstalter och näringslivet samt prognostisering av kompetensbehov
- nya verktyg och verksamhetsmodeller för identifiering och erkännande av kunnande: införande av digitala verktyg och mindre kompetenshelheter
- kompetensbaserade utbildningsmodeller för fritt bildningsarbete.
Utveckling av den gemensamma verksamhetskulturen och ledarskapskompetens
Att utveckla den gemensamma verksamhetskulturen och stärka ledarskapskompetensen gäller ledarskap som berör främjandet av en utvecklings- och försöksbaserad kultur, implementeringen av grunderna för läroplaner, examina och utbildningar, verksamhetsmiljön och förändringar, strategiskt och pedagogiskt ledarskap, ledarskap som berör kompetens i hållbar utveckling och ledarskap som gäller lärmiljöer och digitala helhetslösningar. Utbildningarna ska också stärka kvaliteten och en kvalitetsfrämjande kultur, ledarskap som främjar välbefinnandet samt stödja arbetshälsan bland ledare inom utbildning och småbarnspedagogik.
Utbildningarna ska stärka ledarskapets gemenskapsfrämjande roll och främja inkluderande ledarskap samt ett ledarskap som främjar inklusion. Vid utbildningarna beaktas forskning, utvärderingar och respons vid utvecklingen av ledarens eget ledarskap och den gemensamma verksamhetskulturen. Utbildningarna kan behandla utbyte av yrkeserfarenheter, stöd för ledarskap och att dela kompetens inom arbetsgemenskapen.
Utbildningarna kan också fokusera på lärarledarskap och då kan temana som behandlas beröra lärarens ansvar för fostran och undervisning, lärarens eget arbete som ledare och utvecklare, lärarens inverkan på arbetsgemenskapens pedagogik och rollen som en ledare i teamet. Ett tema kan också vara delat ledarskap ur lärarens synvinkel.
Det har konstaterats att det finns ett behov av utbildningar till stöd för att identifiera och utnyttja kompetens hos personer i olika skeden av arbetskarriären, utveckla stödet för lärare i början av arbetskarriären, hantera utmaningar i arbetet och utbyta yrkesmässiga erfarenheter.
Utbildningarna ska främja ledningen av en proaktiv och lärande verksamhetskultur samt användningen av gemenskapsfrämjande verksamhetssätt. Utbildningen kan också förbereda för ledarskap och kan till exempel ha olika ledarskaps- och utvecklingsteam som målgrupp.
