När ansökan görs upp väljer man först det temaområde för vilket en projektplan presenteras. Därefter väljer man den huvudsakliga målgruppen och eventuella övriga målgrupper. För att säkerställa utbildningens effekter önskar Utbildningsstyrelsen utbildning som överskrider utbildningsgränserna, tväradministrativ utbildning och utbildning som tar med olika intressegrupper. Oberoende av tema ska utbildningarna också stärka de digitala färdigheterna.
Personalutbildningen inom undervisningsväsendet och småbarnspedagogiken åren 2020–2023 har följande huvudteman:
- Stödja verkställandet av den utvidgade läroplikten
- Stärka det kontinuerliga lärandet samt identifierandet och erkännandet av kunnande
- Främja jämlikhet och likabehandling och öka jämlikheten med anknytning till digitaliseringen
- Främja delaktigheten, välbefinnandet och tryggheten inom den lärande gemenskapen samt förebygga mobbning
- Förnya stödet för lärande och den individuella lärstigen
- Utveckla elev- och studiehandledningen
- Stärka kompetensen som berör bedömningen av eleven och den studerande samt stärka undervisningens och utbildningens kvalitet
- Stärka den språkliga och kulturella kompetensen
- Stärka en hållbar livsstil
- Stärka ledarskapskompetensen och utvecklingen av den lärande gemenskapen
1. Stödja verkställandet av den utvidgade läroplikten
Strukturella förändringar och andra frågor som berör verkställandet av den utvidgade läroplikten förutsätter att nya verksamhetsmodeller utvecklas och tillämpas.
Nya behov av kunnande är kopplade till implementeringen av grunderna för läroplanen för utbildning som handleder för examensutbildning och grunderna för folkhögskolornas utbildning inom det fria bildningsarbetet som riktar sig till läropliktiga. Behoven av kunnande kan hänföra sig till bland annat pedagogik och det yrkesövergripande stödet för de studerandes välbefinnande.
Förvaringssätt när det gäller att skaffa, förvara och dela läromedel samt upphovsrättsliga frågor som berör läromedel kräver nytt kunnande.
2. Stärka det kontinuerliga lärandet samt identifierandet och erkännandet av kunnande
Det kontinuerliga lärandet omfattar formellt lärande enligt ett utbildningssystem samt lärande som sker utanför utbildningssystemet och som är helt oberoende av det. För att kunna skapa förutsättningar för kontinuerligt lärande behöver utbildningssystemet ge alla en hållbar grund för att verka i arbetslivet och för senare utveckling av kunnandet. Kontinuerligt lärande under arbetskarriär grundar sig på högklassig småbarnspedagogik, grundläggande utbildning och examensutbildning på andra stadiet.
I identifieringen och erkännandet av kunnande ska tidigare förvärvat kunnande identifieras och erkänns som en del av studierna. Den studerande har kunnat förvärva sitt kunnande i samband med formell utbildning men även i informella miljöer såsom arbetslivet, inom familjekretsen, i samband med hobbyer eller via olika informationskanaler. En målsättning är att på olika sätt öka identifieringen och dokumentationen av lärande både i arbetslivet och i vardagen.
3. Främja jämlikhet och likabehandling och öka jämlikheten med anknytning till digitaliseringen
Den finländska utbildningen bygger på jämlikhet och lika möjligheter. Målet för personalutbildningen för undervisningsväsendet och småbarnspedagogiken är att främja dessa grundläggande värderingar i ett samhälle som förändras i allt snabbare takt. Att stärka personalens yrkeskompetens är ett sätt att jämna ut skillnader i inlärningsresultaten och förhindra utvecklingen mot ojämlikhet.
Informations- och kommunikationsteknologin medför hela tiden nya möjligheter för mångsidigare lärmiljöer och lärande. För att utnyttja dessa möjligheter förutsätts att undervisningspersonalen har tillräcklig pedagogisk och digital kompetens för att tillämpa informations- och kommunikationsteknologin på ett effektivt sätt som främjar lärandet samt för att skapa en mångsidigare bedömningskultur som stödjer lärandet. För att inlärningssituationerna ska vara meningsfulla är det viktigt att välja och använda ändamålsenliga digitala resurser. Syftet med utbildningen är att förbättra undervisnings- och handledningspersonalens färdigheter att genomföra undervisning även med digitala förbindelser samt att utarbeta öppna digitala läromedel som är tillgängliga och som beaktar behoven hos olika studerande samt deras delaktighet. Med hjälp av fortbildningen kan man främja användningen av digitala verktyg i undervisningen och som stöd för lärandet samt presentera vilka möjligheter lärandeanalytiken erbjuder för att differentiera undervisningen och göra den mångsidigare.
Datasäkerhet samt ansvarsfullt och tryggt agerande på nätet är allt viktigare förutsättningar för användningen av informations- och kommunikationsteknologi. Utbildningens teman kan även vara kopplade till beskrivningarna av digitala färdigheter och programmeringskunnande som ingår i utvecklingsprogrammet Nylitteracitet.
Detta understöd kan inte beviljas för utbildning av tutorlärare inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. För tutorlärarutbildning beviljas separat finansiering.
4. Främja delaktigheten, välbefinnandet och tryggheten inom den lärande gemenskapen samt förebygga mobbning
Den fysiska, psykiska och pedagogiska tryggheten och säkerheten i uppväxt och lärmiljön är en förutsättning för att kunna främja välbefinnandet och delaktigheten. Barnens, elevernas och de studerandes emotionella och sociala färdigheter, goda kamratrelationer och känsla av delaktighet ökar välbefinnandet och förebygger problem på såväl individnivå som inom gemenskapen (till exempel mobbning, ensamhet, utestängning, sexuella trakasserier, hedersrelaterat våld, radikalisering). Syftet med personalfortbildningen för undervisningsväsendet och småbarnspedagogiken är att erbjuda deltagarna information, metoder och verksamhetsmodeller som baserar sig på forskning och med vilka man främja barns, ungas och vuxnas välbefinnande, delaktighet och trygghet. Målet är att stärka kompetensen och färdigheterna hos personalen inom småbarnspedagogik och utbildning när det gäller att främja elevernas psykiska välbefinnande och demokratiska delaktighet som grundar sig på de mänskliga rättigheterna samt personalens kompetens och färdigheter att utveckla en gemenskapsfrämjande verksamhetskultur inom småbarnspedagogiken, skolorna och läroanstalterna genom sina egna läroämnen, mångsidig kompetens och yrkesövergripande samarbete. Målsättningen är att utveckla verksamhetskulturen så att varje barn, ungdom och vuxen (inkl. de yrkesutbildade inom uppväxt- och undervisningsgemenskaperna) ska uppleva att hen blir sedd samt att hen är en begåvad och betydelsefull person i den egna gemenskapen.
5. Stärka stödet för lärande och den individuella lärstigen
Stödet för utvecklingen och lärandet har en central roll i genomförandet av jämlikheten och likabehandlingen inom utbildningen. Eleverna och de studerande har rätt att få tillräckligt stöd såväl i den småbarnspedagogiska verksamheten som i den grundläggande utbildningen och i studierna på andra stadiet och i eventuella övergångsskeden under lärstigen. Inom yrkesutbildningen behövs även stöd under utbildning som ordnas på arbetsplatsen. Inom yrkesutbildningen behövs även stöd under utbildning som ordnas på arbetsplatsen. Stödet ska vara långsiktigt och individuellt planerat samt flexibelt. Fortbildningarna ska erbjuda deltagarna forskningsbaserad information, metoder och verksamhetsmodeller som stöder elevernas/de studerandes utveckling och lärande samt individuella lärstigar och ledarskap. Då stödet planeras och genomförs ska man även ta i beaktande olika specialgrupper, till exempel studerande med invandrarbakgrund.
Syftet med fortbildningen är att säkerställa det tidiga stödet och ett förebyggande förhållningssätt. Inom den grundläggande utbildningen är målet att stödja förutsättningarna för att ordna det allmänna, intensifierade och särskilda stödet samt för att integrera stödet som en del av alla undervisningssituationer i syfte att stärka inklusionen. Inom fortbildningen som berör andra stadiet är målet att stödja förutsättningarna att på en högklassig nivå genomföra och utveckla det särskilda stödet och det särskilda krävande stödet (yrkesutbildningen) samt specialundervisningen (gymnasieutbildningen). Fortbildning kan ordnas för att utveckla undervisnings- och handledningspersonalens kompetens inom specialpedagogik, för att ordna fortbildning för speciallärare samt för att utveckla det yrkesövergripande samarbetet.
6. Utveckla elev- och studiehandledningen
När läroplikten utvidgas får handledningen av elever och studerande en allt starkare betydelse i den grundläggande utbildningen, gymnasiet, yrkesutbildning och utbildningen i övergångsskedet. Det ökade behovet av handledningen hänför sig till exempel till ansökningsskedet och i situationer då en studerande ämnar avbryta studierna.
Utbildningar i elev- och studiehandledning kommer i fortsättningen att ha en central roll vad gäller jämlikheten i utbildningen. Syftet med personalfortbildningen är att stärka elev- och studiehandledarnas och lärarnas förutsättningar samt mångsidiga kunnande att genomföra elev- och studiehandledning. Syftet med fortbildningarna är att utveckla och stärka genomförandet av en systematisk elev- och studiehandledning som håller hög kvalitet, samt elev- och studiehandledningens verksamhetssätt och kontinuitet från den grundläggande utbildningen till andra stadiet.
I fortbildningarna ska man dra nytta av prognostiseringsinformation och kunskap om arbetslivet samt stärka lärarnas kompetens att stödja elevernas och de studerandes framtidsfärdigheter och kunskapsidentitet. I fortbildningarna ska man använda verksamhetssätt med vilka man inom elev- och studiehandledningen kan stärka möjligheterna att identifiera elevens eller den studerandes kunnande och i synnerhet hens styrkor. I fortbildningarna ska man närmare behandla de olika verksamhetssätten och metoderna inom elevhandledning och intensifierad personlig elevhandledning. Verksamhetssätten och metoderna ska utvecklas utgående från elevens behov för att säkerställa att varje elev får personlig elevhandledning som anpassats efter hens behov. Man ska särskilt ta hänsyn till elever med ett främmande språk som modersmål, elever som behöver handledning för att stärka motivationen för skolgången eller färdigheterna för fortsatta studier och elever som får särskilt stöd (till exempel när det gäller behov som anknyter till motivationen för skolgången, extra stöd för att planera fortsatta studier och karriär eller andra behov).
7. Stärka kompetensen som berör bedömningen av eleven och den studerande samt stärka undervisningens och utbildningens kvalitet
Undervisningens kvalitet kan stärkas genom att öka förmågan hos personalen inom undervisningsväsendet och småbarnspedagogiken att utvärdera och systematiskt utveckla sin pedagogiska kompetens samt hela arbetsgemenskapens verksamhetssätt. Samtidigt stöds uppgörandet, tillämpningen och utvecklingen av de lokala planerna för småbarnspedagogik och läroplanerna samt genomförandet av examensgrunderna. Centrala teman för fortbildningarna som ska stärka undervisningens kvalitet är kompetens för välbefinnande, pedagogisk förnyelse och pedagogiska försök, utveckling av bedömningskompetensen, utveckling av metoder inom fostran och undervisning, utveckling av metoder som stödjer lärandet och användning av informations- och kommunikationsteknologi inom pedagogiken. Temana kan kopplas till målen för Agenda 2030 och till beskrivningarna av medieläskunnighet i utvecklingsprogrammet Ny litteracitet.
Utbildningarna som riktar sig till personalen inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning ska särskilt fokusera på att utveckla den pedagogiska kompetensen och utvärderingskompetensen samt stärka kunnandet om lärområden och lärhelheter.
Syftet med fortbildningarna som riktar sig till lärarna i den grundläggande utbildningen och gymnasiet är att öka lärarnas språkmedvetna ämneskompetens, stärka kunnandet i läroämnet, stärka bedömningskompetensen och fördjupa synen på mångsidig kompetens och den verksamhetskultur som stödjer den mångsidiga kompetensen. Målet är att uppmuntra till samarbete mellan läroämnena och till att förenhetliga undervisningen. I utbildningarna för lärarna i den grundläggande utbildningen kan man fördjupa sig i de förnyade kriterierna för slutbedömningen. I utbildningarna för lärarna i gymnasiet ska man stödja ibruktagandet av de lokala läroplanerna.
Utbildningarna för personalen inom yrkesutbildningen kan till exempel fokusera på ämneskompetens och branschspecifikt substanskunnande, kompetensinriktning, utbildning som ordnas på arbetsplatsen samt handledning och bedömning av den eller på att stärka kompetensen inom de gemensamma examensdelarna.
Fortbildningarna för personalen inom den grundläggande konstundervisningen ska stödja lärarnas pedagogiska kompetens och deras läroplanskompetens. Utbildningarna kan till exempel fokusera på att utveckla kompetensen som anknyter till bedömning och respons samt på att utveckla mångsidiga undervisningsmetoder.
Utbildningen som riktar sig till lärarna inom grundläggande utbildning för personer som passerat läropliktsåldern ska stärka kompetensen som hänför sig till läroplanerna, i synnerhet i genomförandet av läskunnighets- och inledningsskedet. Fortbildningen ska också främja kunnandet som gäller slutbedömning, kompetens att i handledningen ta hänsyn till gruppens särdrag, dra nytta av kulturell mångfald i undervisningen och kännedom om studievägen för studerande med invandrarbakgrund.
8. Stärka den språkliga och kulturella kompetensen
Syftet med personalfortbildningen för undervisningsväsendet och småbarnspedagogiken som ska stärka den språkliga och kulturella kompetensen är att erbjuda deltagarna information, metoder och verksamhetsmodeller som baserar sig på forskning och som kan användas för att bemöta och undervisa elever och studerande med olika bakgrund. Målet är att stärka deltagarnas språk- och kulturmedvetna samt åskådningsmässiga kompetens. En förståelse för språklig och kulturell mångfald utvecklar deltagarnas förmåga att smidigt agera i olika kommunikationssituationer.
Utbildningarna ska stödja deltagarnas kompetens som hänför sig till språklig, kulturell och åskådningsmässig mångfald. Utbildningarna ska även stödja utvecklingen av en språkmedveten verksamhetskultur samt undervisningen och främjandet av integreringen av elever och studerande med invandrarbakgrund. Utbildningarna kan fokusera på kulturell läskunnighet, språkmedveten undervisning samt språklig och kulturell medvetenhet, flerspråkighet, undervisning i eget modersmål och förberedande och handledande utbildningar.
9. Stärka en hållbar livsstil
Aktuella teman som anknyter till att stärka en hållbar livsstil är klimat- och miljöansvar. Centrala teman i frågan om att lära sig klimatansvar är pedagogiska lösningar, kunskapsbaserad verksamhet, ett pragmatiskt förhållningssätt samt värderingar som förutsätts för en hållbar livsstil. Fortbildningens teman kan ta fokus på klimatfrågor, naturens mångfald och cirkulär ekonomi. Syftet med understöden är att behandla dessa teman i läroämnena, inom yrkesutbildningens olika områdena och i det fria bildningsarbetet.
10. Stärka ledarskapskompetensen och utvecklingen av den lärande gemenskapen
Att stärka ledarskapskompetensen och utvecklingen av den lärande gemenskapen gäller ledarskap som berör implementeringen av grunderna för läroplaner, examina och utbildningar, verksamhetsmiljön och förändringar, pedagogiskt ledarskap, främjandet av en utvecklings- och försöksbaserad kultur, ledarskap som berör hållbar utveckling och ledarskap som gäller lärmiljöer och digitala helhetslösningar. Utbildningarna ska också stärka ledarskap som främjar välbefinnandet inom hela arbetsgemenskapen samt stödja arbetshälsan bland ledare inom utbildning och småbarnspedagogik.
I utbildningarna ska tas i beaktande den ökade kulturella mångfalden inom småbarnspedagogiken, i skolorna, läroanstalterna och arbetslivet samt de förändringar som det här medför i verksamhetskulturen. Syftet med utbildningarna är att stärka ledarskapskompetensen i olika skeden av arbetskarriären. Utbildningarna ska främja ledarskapet för en proaktiv och lärande verksamhetskultur samt användningen av gemensamma förfaringssätt. Utbildningen kan också vara utbildning som förbereder för ledarskap och kan riktas till enskilda individer eller till t.ex. olika ledarskaps- och utvecklingsteam.
