Fysisk begränsning av ett barn inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning

Offentlig maktutövning ska ske utgående från lag. Rätten att använda maktmedel innebär en allvarlig kränkning av den personliga integriteten som är en grundläggande rättighet enligt grundlagen. Den personliga integriteten får inte kränkas godtyckligt eller utan laglig grund. I lagen om småbarnspedagogik förskrivs inte om personalens användning av maktmedel eller fysisk begränsning av ett barn. Målet för småbarnspedagogiken är att garantera en sund och trygg miljö som främjar utveckling och lärande för alla.

I praktiken ingriper man i barnets beteende i första hand på samma sätt inom förskoleundervisningen som inom småbarnspedagogiken. I lagen om grundläggande utbildning, som även gäller förskoleundervisning, föreskrivs med stor exakthet om lärarens användning av maktmedel när en elev avlägsnas från klassrummet eller när ett ämne eller föremål omhändertas.

Eftersom förutsättningarna för eller förfarandet vid fasthållande av barnet eller eleven inte föreskrivs i lagen om småbarnspedagogik eller lagen om grundläggande utbildning, kan begränsning av elevens grundläggande rättigheter komma på fråga i enskilda fall endast i form av nödvärn eller i nödtillstånd i enlighet med 4 kap. 4 och 5 § i strafflagen, när mindre begränsande åtgärder inte kommer på fråga. I detta fall rör det sig om rätten att ingripa i en situation genom fysisk begränsning, som omfattar alla yrkesverksamma inom småbarnspedagogiken eller i skolan oberoende av yrkesbeteckning.

Fysisk begränsning är en åtgärd som kan användas i sista hand. Fysisk begränsning kan enbart komma på fråga om situationen förutsätter att man omedelbart ingriper och det inte är möjligt att förhindra agerandet som orsakar fara på något annat sätt. Det kan endast vara fråga om en undantagssituation. Barnet utgör i situationen en omedelbar fara för sig själv, en annan person eller egendom. Fysisk begränsning får under inga omständigheter användas som en disciplinär åtgärd eller pedagogisk metod. Fysisk begränsning får inte användas till exempel på grund av att barnet vägrar lyda eller om barnet uppvisar passivt motstånd. Barnet får inte provoceras på ett sätt som leder till att situationen eskalerar, till exempel till fasthållande. Muntliga hot eller kränkande språkbruk från barnets sida berättigar inte till fysisk begränsning.

I riksdagens justitieombudsmans laglighetsövervakningspraxis betonas att en persons grundläggande rättigheter endast kan begränsas om användningen av den begränsande åtgärden utgår från lagen och uppfyller kraven på nödvändighet, proportionalitet och ändamålsenlighet. Vid användningen av begränsande åtgärder är det av största vikt att den tid som begränsningen används är begränsad. Åtgärderna får inte vara mer begränsande eller pågå i längre tid än nödvändigt. Begränsande åtgärder får alltså endast användas i den mån som de är nödvändiga för att omedelbart skydda eller trygga personen eller personerna. Utöver detta ska de begränsande åtgärderna som används vara ändamålsenliga och proportionerliga. Begränsande åtgärder ska endast användas i situationer där övriga åtgärder inte är tillräckliga eller inte kan tillämpas, och det således är nödvändigt att vidta begränsande åtgärder.

Det är inte möjligt att med samtycke på förhand avstå från grundläggande rättigheter, såsom personlig frihet och integritet, till exempel med barnets eller vårdnadshavarens samtycke. Vårdnadshavaren kan inte samtycka till fysisk begränsning av sitt barn, utan grundläggande rättigheter kan endast begränsas utgående från lagen. Fysisk begränsning av ett barn kan endast komma på fråga vid nödvärn eller nödtillstånd enligt strafflagen. Om personalen inom småbarnspedagogiken eller förskoleundervisningen på förhand kan bedöma att man kan komma att vara tvungen att använda fysisk begränsning av ett barn, är det bra att på förhand diskutera tillvägagångssätten med vårdnadshavarna. Tillsammans med vårdnadshavarna kommer man överens om hur man informerar vårdnadshavarna. Det är bra att anteckna tillvägagångssätten för kommunikationen i barnets plan för småbarnspedagogik.

Alla yrkesverksamma inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen bär ansvaret för att skapa en trygg lärmiljö. Personalen bör vara medveten om sin egen roll i olika sociala situationer och med sitt agerande sträva efter att förebygga och minska spänningar som kan leda till att situationen förvärras. Man bör särskilt fästa uppmärksamhet vid att agera proaktivt. Barnen handleds i och lär sig att agera i olika sociala situationer. Man övar sociala färdigheter och att agera proaktivt tillsammans med barnen i lugna inlärningssituationer. Dessutom använder man på ett proaktivt sätt olika metoder som stöder barnets utveckling och lärande. 

Ett barn som deltar i småbarnspedagogiken har rätt att få sådant stöd som barnets individuella utveckling, lärande och välbefinnande förutsätter. Barnet har rätt att få stödet utan dröjsmål när behovet av stöd framkommit. Ett barn som deltar i förskoleundervisning har rätt till stöd enligt lagen om grundläggande utbildning.

Av flera undersökningar framgår att tillvägagångssätt som förebygger och minskar spänningar är bland annat upprätthållande av positiv social samverkan, individuell handledning, att känna igen och minska stressfaktorer, möjlighet till vila, tid och utrymme, alternativa verksamhetsmodeller och utarbetande av en plan för förebyggande av mobbning och andra planer. Personalen som arbetar med barnet ska sätta sig in i barnets plan för småbarnspedagogik och eventuella lokala anvisningar. Inom förskoleundervisningen ska man sätta sig in i barnets eventuella plan för lärande eller individuella plan för hur undervisningen ska ordnas samt eventuella lokala anvisningar.

Barn ska skyddas från våld, mobbning och andra former av trakasserier. Mobbning, våld eller trakasserier tillåts inte inom småbarnspedagogiken eller förskoleundervisningen. Personalen har en central roll när det kommer till att stödja utvecklingen av sociala och emotionella färdigheter hos barnen och hjälpa barnen att lösa konflikter på ett konstruktivt sätt. Situationer där det förekommit diskriminering, mobbning eller våld ska diskuteras tillsammans barnen och deras vårdnadshavare och man ska tillsammans försöka hitta en lösning på situationen.

Inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen är det viktigt att vara förberedd på att situationer som kräver fysisk begränsning kan uppkomma och att personalen har utbildats i proaktiva åtgärder och riskbedömning samt etiska perspektiv och centrala normer för en trygg verksamhet. Fysisk begränsning innebär alltid en situation som kräver kompetens. Alla anställda bör vara medvetna om åtgärder, anvisningar och normer med anknytning till fysisk begränsning. Det är viktigt att öva användningen av fysisk begränsning. På detta vis kan man garantera säkerheten för barnet som är föremål för den fysiska begränsningen samt för personen eller personerna som utför den fysiska begränsningen.

Efteråt ska man så fort som möjligt med beaktande av barnets färdigheter och kunskaper behandla situationen, när samtliga parter är redo. Alla involverade i situationen ska ges möjlighet att bli hörda och berätta om sina egna upplevelser och känslor. Vid behov kan man använda kommunikationsmetoder som stöder och ersätter tal och till exempel kommunikation via snabbritning och serieteckning. Syftet med behandlingen av situationen efteråt är att lära barnet en alternativ strategi för att reglera sina känslor och sitt beteende, möjliggöra en lärupplevelse och erbjuda stöd av en vuxen person för att förebygga att liknande situationer uppkommer.

Behandlingen efteråt och utarbetandet av proaktiva planer sker tillsammans med vårdnadshavarna och inom förskoleundervisningen vid behov elevvården och eventuellt ett yrkesövergripande nätverk. Även olika former av proaktivt stöd som man har kommit överens om, till exempel stärkande av positivt beteende och proaktiv bedömning av individuella situationer ska antecknas i barnets plan för småbarnspedagogik. I situationen är det bra att vid behov utvärdera om stödet som barnet får räcker till.

Sektorsövergripande samarbete kan utnyttjas inom såväl småbarnspedagogiken som förskoleundervisningen som ett stöd för att stärka kompetensen. När man behandlar situationen efteråt ska man när det gäller förskoleundervisningen bland annat bedöma behovet av elevvårdstjänster eller hälsovårdstjänster. Dessutom kan det finnas ett behov av att bedöma barnets eller den anställdas förmåga att fortsätta arbetsdagen. Man bör även beakta att situationen där fysisk begränsning använts eller det som föregått situationen kan ha en koppling till gärningar utförda av barnet eller en annan person som ska anmälas till barnskyddet och/eller polisen.

Fysisk begränsning får inte bli en del av vardagen inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen. Efter situationen ska man sträva efter att hitta orsaken till att situationen uppkommit. Efter att orsaken utretts ska man i fortsättningen undvika det som lett till att behovet av fysisk begränsning uppkommit eller hitta alternativ.

Vid behandlingen av situationen efteråt ska man beakta ögonvittnen till situationen och personer som möjligtvis påverkats av situationen. Om andra barn har varit närvarande i en situation med fysisk begränsning av ett barn, är det bra att efteråt gå igenom situationen med barnen som varit närvarande. Det är dessutom bra att informera barnens vårdnadshavare, utan att namn eller andra identifierande uppgifter används, om att barnet under dagen kan ha blivit vittne till en situation av detta slag inom småbarnspedagogiken eller förskoleundervisningen.

Ändamålsenlig dokumentering av användningen av begränsande åtgärder är en förutsättning för att man efteråt ska kunna försäkra sig om att barnets grundläggande rättigheter, såsom människovärdigt bemötande, personlig frihet, integritet och trygghet har tryggats. Vid rapporteringen och dokumenteringen av fysisk begränsning ska man följa arbetsgivarens anvisningar. Anordnaren av småbarnspedagogik eller förskoleundervisning ska se till att föreståndaren och personalen vid verksamhetsstället har tillräcklig kännedom om de lokala tillvägagångssätten.