Modellerna är ett resultat av ett projekt där den huvudsakliga projektaktören var Nuorisotutkimusseura ry. Samarbetspartner i projektet var Ungdomssektorns takorganisation i Finland Allians rf och kompetencentrumaktören Koordinaatti, som fungerar inom ramen för Uleåborgs bildnings- och kulturtjänster. Projektet beställdes av justitieministeriet och undervisnings- och kulturministeriet. Projektet stödde arbetet inom styrgruppen för utveckling av demokrati- och människorättsfostran. Projektets mål grundar sig bland annat på
Styrgruppen för utveckling av demokrati- och människorättsfostran
Modellerna för demokrati- och människorättsfostran finns tillgängliga på olika språk. De svens- och finskspråkiga versionerna finns tillgängliga på Utbildningsstyrelsens webbsidor, och ordningen i innehållsförteckningen skiljer sig en aning från den i de andra språkversionerna. Du kan ladda ner de övriga språkversionerna via länken nedan.
Modellerna på finskt teckenspråk (Youtube-video på kommande på våren)
Det finlandssvenska informations- och kulturcentret Luckan genomför för tillfället ett omfattande projekt, Barnets rätt på jorden här i Norden, som en del av sin barnkulturverksamhet. Under projektets gång får barn lära sig om både sina egna rättigheter och de nordiska länderna genom konst, litteratur, skapande verksamhet, samtal och lek. Kreativa verkstäder, nordiska konstverk, pedagogiskt material och en ny barnbok bjuder såväl barn som pedagoger till att lära sig om barnets rättigheter. Från ett rättighetsperspektiv ligger projektets styrkor i delaktighet, ett färgglatt och mångdimensionellt koncept som inspirerar både barn och pedagoger, samt ett mångprofessionellt team som utvecklar och genomför projektets olika delar.
Betoning: Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran, barnets rättigheter
Projektet utförs av: Luckan
Tidpunkt: 2018–2022
Finansiering: Svenska kulturfonden, Undervisnings- och kulturministeriet och Nordiska ministerrådet
Målgrupp: Barn och pedagoger inom småbarnspedagogik och förskola
Metoder: Pedagogiskt inspirationsmaterial för lärare, verkstäder för barn
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, intresse, växa mot uppskattning gentemot sig själv och andra, utveckling av undervisningsmetoder
"Ibland verkar vi vuxna vara rädda för att barn ska bli gränslösa och egoistiska ifall man framhåller deras rättigheter alltför mycket." Genom att lära känna Barnkonventionen och förstå barnrättsperspektivet i daghemmets vardagliga situationer ökar man barnens delaktighet och skapar en verkligt barnvänlig verksamhetskultur.
Betoning: Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Gemensamt projekt av fem kommuner: Pedersöre med administrativt ansvar, därutöver Jakobstad, Kronoby, Larsmo, Nykarleby (Unik och värdefull), – Folkhälsan (Kompisväskan)
Genomförandeperiod: Unik och värdefull: 2020–2022. Kompisväskan skapades inom projektet Daghem utan mobbning 2011–2014. Delar av materialet uppdateras kontinuerligt och kan beställas eller laddas ner.
Finansierat av: Unik och värdefull: Utbildningsstyrelsen samt egen finansiering. Kompisväskan: RAY, STEA.
Målgrupp: Pedagoger och barn inom småbarnspedagogiken, vårdnadshavare.
Metoder: Unik och värdefull: Utbildning och pedagogisk handledning för personal, iordningsställande av nya flexibla lärmiljöer som främjar barnens delaktighet. Kompisväskan-materialet används för att öka medvetenhet bland pedagoger, vårdnadshavare och barn om barnets rättigheter på ett praktiskt sätt, samt för att utveckla nya arbetsmetoder inom den småbarnspedagogiska verksamheten. Se även Instagram: @unik_och_vardefull
Vilken typ av effekter eftersträvas: Förändring av förhållningssätt och verksamhetskultur, barns delaktighet, trygghet, kunskap och medvetenhet om barns rättigheter, information, medvetenhet
Inom småbarnspedagogiken sätts särskilt fokus på att möjliggöra delaktighet för varje barn. Frågor ställs inte på ett sådant sätt att endast de snabba och slagfärdiga svarar. Man stannar upp och ger tid. Om det är svårt att uttrycka sig verbalt, kan man visa en bild eller uttrycka sig på andra sätt. Då har alla, oberoende av eventuella utmaningar, möjlighet att delta i den gemensamma verksamheten. Pedagogerna ser till att alla barn blir bemötta och känner sig sedda under dagen.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Kamukoti i Helsingfors
Genomförandeperiod: Kontinuerlig verksamhet
Målgrupp: Dagisbarn
Metoder: Den övergripande tanken är att även svåra saker kan diskuteras med barn. Olika färdigheter, såsom konflikthantering, kan tränas. Tankestöd:
Vilken typ av effekter eftersträvas: Att växa mot uppskattning gentemot sig själv och andra, självkänsla, social kompetens, gemenskap, motivation, handling, inflytande, välbefinnande, verksamhetskultur som möjliggör delaktighet
En viktig del av daghemspersonalens teammöten är att reflektera över om barnets röst blir hörd i verksamheten, hur den hörs och hur man arbetar för att göra barnets röst hörd. Naturligtvis deltar även barnen själva också i utvärderingen av daghemmets verksamhet.
Betoning: Demokratifostran /Människorättsfostran
Genomförs av: Daghemmet Lappeen päiväkoti i Villmanstrand
Genomförandeperiod: Kontinuerligt sedan 2005. Delaktighet i stadens plan för småbarnspedagogik sedan 2008 och på daghemsnivå sedan 2009
Målgrupp: Barn och personal inom småbarnspedagogiken
Metoder: Personalens reflektionsmöten, interaktiva enkäter, projektutvärdering, barnmöten. Tankestöd:
(Provaka-verksamhetsmodellen inom småbarnspedagogik)
Vilken typ av effekter eftersträvas: Att växa mot uppskattning gentemot sig själv och andra, självkänsla, social kompetens, gemenskap, motivation, inflytande, välbefinnande, verksamhetskultur som möjliggör delaktighet
En berömstol i klassrummet eller användningen av styrkekort kan fungera som stöd i givandet av positiv feedback åt elever och sinsemellan eleverna. Förhållningssättet grundar sig i den positiva pedagogiken, och tanken är att självuppfattning, känslofärdigheter, trygghetsfärdigheter samt intresse gentemot andra och gemensamma saker uppstår genom uppskattning. Värdighet och demokratifostran bildar hjärtat i allt. De fungerar även som grund för bemötandet av andra människor, även i skolan.
Betoning: Demokratifostran /Människorättsfostran
Genomförs av: Uleåborgs stad, Myllyoja skola
Finansierat av: Skolans egen verksamhet. Handledning och mentorering för personal inom ramen av projekt som genomförts av Utbildningsstyrelsen vid olika tidpunkter. Samarbete med olika organisationer, samt utnyttjande av deras material.
Genomförandeperiod: Kontinuerlig verksamhet
Målgrupp: Grundskoleelever och skolans personal
Metoder: Att se det goda, att visa uppskattning
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, gemenskap, välbefinnande, motivation, möjligheter, utveckling av verksamhetskultur
Skolan planerar att genomföra en valbar ämneshelhet i form av gruppverksamhet och läger med syfte att främja sociala färdigheter och stärka självkänslan hos elever i olika åldrar. Enligt rektorn är det självklart att det hör till skolans ansvar. Grunden i det hela är att bli sedd, känna sig uppskattad som den man är, känna att man tillhör en grupp och öva att ta ansvar för andra.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Ruusuvuoren koulu i Vanda. Med inspiration från Transformer 2030-utbildningen (Fingo/Utbildningsstyrelsen).
Målgrupp: Elever i olika åldrar som inbjuds till att delta i den valbara ämneshelheten
Metoder: Att se och uppskatta de unga, stödja ungas kamratrelationer, grupp- och lägerverksamhet
Vilken typ av effekter eftersträvas: Att växa mot uppskattning gentemot sig själv och andra, självkänsla, social kompetens, motivation, handling, inflytande, välbefinnande, hållbar utveckling, en kurshelhet som kan spridas till andra skolor och utbildningsinstitutioner, utveckling av verksamhetskultur i skolan och i samhället
Digitala möjligheter har underlättat utvärderingen av undervisning och gjort utvärdering intressant även för eleverna. Vad klassen har arbetat med och vid vilken tidpunkt finns dokumenterat i form av fotografier. Fotografierna kan förvandlas till en bok, och då kan bilderna kommenteras gruppvis antingen i form av text eller ljudinspelningar. Ifall det framkommer utvecklingsbehov, behandlas frågan tillsammans. Fotografier kan utnyttjas även vid samtal med enskilda elever och deras familjer. Elevernas tankar och åsikter används också som underlag för utvärderingen av lärarens eget arbete.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Forskande lärare Reetta Niemi, Helsingfors universitets övningsskola i Vik
Finansierat av: Forskningen genomförs som en del av lärararbetet
Genomförandeperiod: 2005–
Målgrupp: Elever i årskurs 1–6, kan anpassas för alla åldrar
Metoder: Dokumentation av verksamhet, utvärdering som utförs av eleverna, samt utveckling av verksamhet i samarbete med elever och lärare
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, motivation, handling, inflytelse, utveckling av verksamhetskultur i undervisningen
Medlemmarna i gruppen Korso klagar föreslår själv vilka världsproblem de vill fixa.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Vanda stad, Ruusuvuoren koulu
Finansierat av: Ruusuvuoren koulu, Vanda stad, tidvis även andra aktörer
Genomförandeperiod: Kontinuerligt sedan 2018
Målgrupp: Alla elever är välkomna till att delta i tilltag och kampanjer. Från och med årskurs 6 är det även möjligt att delta i verksamheten i form av klubbverksamhet. Eleverna i årskurs 8–9 kan delta i verksamheten i kursform som en del av den valbara ämneshelheten om Radikalt hopp.
Metoder: Inflytande, tilltag, kampanjer, diskussioner
Vilken typ av effekter eftersträvas: Aktörskap, inflytande, förändring i samhället
”Ska vi verkligen ha vanlig skola, jag skulle ha velat ha Hoppets Agenda hela veckan!”
I Unesco-skolorna behandlas FN-teman, såsom barnets rättigheter, regelbundet i undervisningen. Det digitala evenemanget Toivon Agenda ja Luetaan (Hoppets Agenda och Läsning) kopplades till FN:s Agenda 2030 på ett påhittigt sätt och den mångsidiga verksamheten gjorde ett gott intryck på eleverna (se @Kellon_unesco; supervoimia.fi). Distansevenemanget möjliggjorde att fler elever kunde delta i aktiviteterna.
Läs mer om
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs och finansieras av: Utbildningsstyrelsen finansierar Unesco-skolverksamheten. Evenemanget Hoppets Agenda anordnades och finansierades av Uleåborgs stad och Regionförvaltningsverket i Norra Finland.
Genomförandeperiod: Kontinuerlig verksamhet
Målgrupp: Eleverna i årskurs 1–9 från Kellon koulu i Uleåborg. I evenemanget Hoppets Agenda och Läsning deltog även daghem, skolor, gymnasier och sakkunniga från sektorn för fostran och utbildning samt bibliotekssektorn i Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland.
Metoder: Temadagar, kampanjer, evenemang. Inom nätverket är målet även att utveckla lärprojekt som stöder förverkligandet av Agenda 2030 och kan genomföras inom småbarnsfostran och skola. Under hösten 2021 införs en valbar ämneshelhet om Unesco för elever i årskurs 5.
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, motivation, handling, inflytelse, välbefinnande, hållbar utveckling, förändring av verksamhetskultur i skola och samhälle
Mänskliga rättigheter, stadsstrategins värderingar såsom rättvisa, samt skyldigheten att utarbeta en lokal jämställdhetsplan och läroplan kan på ett konstruktivt sätt vara olika aspekter av samma sak, och i bästa fall kombineras i samma dokument i skolmiljö. Staden delar aktivt ut videoklipp som fungerar som stöd för förklaringen av terminologi, så att även svåra frågor kan diskuteras tillsammans med eleverna. Elevernas tankar ska bli synliga – förverkligandet av mänskliga rättigheter, rättvisa, jämlikhet och utbildning skulle ju inte vara möjligt utan dem.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Uleåborgs stad, Myllyojan koulu
Finansierat av: Skolans egen verksamhet. Utbildningsstyrelsens projekt som innehöll handledning och mentorering för personalen. Staden erbjuder en grund för strategi, utbildning och funktionella resurser, såsom videoklipp om hur jämställdhetsterminologi kan diskuteras med eleverna.
Genomförandeperiod: Kontinuerlig verksamhet
Målgrupp: Grundskoleelever
Metoder: I samarbete med elever och personal beaktas mänskliga rättigheter och innehållet av läroplanen, jämställdhetsplanen och stadsstrategin i all verksamhet i skolan
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, gemenskap, välbefinnande, motivation, möjligheter, förändring av verksamhetskultur. Elevernas och personalens inflytelse och delaktighet i undervisning, planering och förverkligande av stadens och skolans mål
"Demokrati är komplext, det är något vi lever." Elevkårsverksamheten är målinriktad och målmedveten på alla nivåer. Det innebär funktionell planering av vardagen i varje klassrum, men också aktivt agerande och intressebevakning som genomförs av elevkårstyrelsen – det kan handla om utveckling av en idrottsplats, planering av evenemang såsom husdjursdag, anordnande av olika val och kontakter till
Det är också viktigt att erbjuda ett brett utbud av olika roller, såsom vänelev, idrottstutor, rastkamrat och biblioteksagent. Verksamheten synliggörs genom kommunikation. Då vet alla vem ansvarar för vad, och hur arbetet fortskrider.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Bland annat skolorna Myllyoja och Kellon koulu i Uleåborg
Finansierat av: Skolans egen verksamhet. Staden erbjuder utbildning, funktionella resurser såsom regionala delaktighetsgrupper och 10 000 euro som delas ut i stadsmötet.
Genomförandeperiod: Kontinuerlig verksamhet
Målgrupp: Grundskoleelever
Metoder: Att lyfta fram demokratiperspektivet i all skolverksamhet i samarbete med både elever och personal
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, gemenskap, välbefinnande, motivation, möjligheter, handling, utveckling av verksamhet i skolan och på region- och stadsnivå
Ungdom, kommuner och landsting, i framtiden förhoppningsvis även välfärdsområden, ungdomsarbetare och skolpersonal, anordnar tillsammans en temadag där syftet är att både bekanta sig med inflytelsekanaler och verkligen påverka i aktuella frågor, som till exempel:
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Vaikuta!-temadagar (Påverka!) har anordnats 62 gånger i 20 kommuner/Nuorten Suomi
Finansierat av: Evenemangkonceptet har utvecklats med finansiering av Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland och Erasmus+. Samarbete med bl.a. förbundet Keski-Suomen liitto.
Genomförandeperiod: Kontinuerligt sedan 2018.
Målgrupp: Grundskola och yrkesutbildning
Metoder: Spelificering av temadagarnas innehåll, samplanering mellan unga och beslutsfattare, omedelbar feedback, utbildning för temadagsarrangörer
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, motivation, handling, inflytelse, förändring, hållbar utveckling, utveckling av verksamhetskultur i läroanstalter, stad och i samhället
Bäst är det då demokratifostran sker i en kreativ miljö genom fritidsaktiviteter som intresserar unga. Under evenemang- och filmskapandeprocesser och med stöd av skickliga ledare och filmexperter tränade ungdomar grundläggande färdigheter som behövs för att påverka i samhället, såsom gemensamt beslutsfattande, argumentation, förhandling och att göra kompromisser, men också kreativitet. Slutresultatet kunde bli ett disco, en föreställning eller ibland en film där de även kunde förmedla ett budskap till andra.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Projektet utfördes av: Svenska Österbottens Ungdomsförbund (Demokratidisco), Skärgårdsungdomarnas intresseorganisation SKUNK (Demokrati med film i skärgården)
Finansiering: Demokratidisco finansierades av Svenska kulturfonden. Demokrati med film i skärgården finansierades av Svenska kulturfonden, Leader Åland/Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
Tidpunkt: Demokratidisco: 2016–2018, Demokrati med film i skärgården: 2020–2022
Målgrupp: Demokratidisco: barn och ungdomar med olika modersmål tillsammans (10–13 år) Demokrati med film i skärgården: ungdomar som bor på ett demografiskt utmanande område (+13 år).
Metoder: Ledda workshops kring tema demokrati. Inom ramen av verkstäderna i projektet Demokrati med film i skärgården behandlades även digitala medier och film som kanaler och metoder för påverkan.
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, motivation, informellt lärande, ökat intresse för demokrati och inflytande, kompetens, delaktighet
En berömstol i klassrummet eller användningen av styrkekort kan fungera som stöd i givandet av positiv feedback åt elever och sinsemellan eleverna. Förhållningssättet grundar sig i den positiva pedagogiken, och tanken är att självuppfattning, känslofärdigheter, trygghetsfärdigheter samt intresse gentemot andra och gemensamma saker uppstår genom uppskattning. Värdighet och demokratifostran bildar hjärtat i allt. De fungerar även som grund för bemötandet av andra människor, även i skolan.
Betoning: Demokratifostran /Människorättsfostran
Genomförs av: Uleåborgs stad, Myllyoja skola
Finansierat av: Skolans egen verksamhet. Handledning och mentorering för personal inom ramen av projekt som genomförts av Utbildningsstyrelsen vid olika tidpunkter. Samarbete med olika organisationer, samt utnyttjande av deras material.
Genomförandeperiod: Kontinuerlig verksamhet
Målgrupp: Grundskoleelever och skolans personal
Metoder: Att se det goda, att visa uppskattning
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, gemenskap, välbefinnande, motivation, möjligheter, utveckling av verksamhetskultur
Skolan planerar att genomföra en valbar ämneshelhet i form av gruppverksamhet och läger med syfte att främja sociala färdigheter och stärka självkänslan hos elever i olika åldrar. Enligt rektorn är det självklart att det hör till skolans ansvar. Grunden i det hela är att bli sedd, känna sig uppskattad som den man är, känna att man tillhör en grupp och öva att ta ansvar för andra.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Ruusuvuoren koulu i Vanda. Med inspiration från Transformer 2030-utbildningen (Fingo/Utbildningsstyrelsen).
Målgrupp: Elever i olika åldrar som inbjuds till att delta i den valbara ämneshelheten
Metoder: Att se och uppskatta de unga, stödja ungas kamratrelationer, grupp- och lägerverksamhet
Vilken typ av effekter eftersträvas: Att växa mot uppskattning gentemot sig själv och andra, självkänsla, social kompetens, motivation, handling, inflytande, välbefinnande, hållbar utveckling, en kurshelhet som kan spridas till andra skolor och utbildningsinstitutioner, utveckling av verksamhetskultur i skolan och i samhället
Klimataktörskap bör inte "sättas ner vid pulpeten". Läroplanen möjliggör en mängd olika verksamhetsformer. Endast lärarna kan få verksamheten att fungera i hela skolan. Femton lärare planerar och utarbetar tillsammans en valbar ämneshelhet som baserar sig på teman som till exempel klimat, planetarisk medvetenhet och kunskap samt läroplanens värdegrund. Vem som helst kan välja att studera detta valbara ämne och det erbjuds något för varje smak, bland annat e-sport. Verksamheten sattes upp för en tioårsperiod, så att det finns utrymme att utveckla och fördjupa sig i saker och ting. På grund av en längre verksamhetsperiod finns det kan man också i allt större utsträckning utnyttja även läromedel som utarbetats av utomstående aktörer.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran, i Ruusuvuori talas det om planetarisk medvetenhet och kunskap (planetaarinen sivistys)
Genomförs av: Lärarna i Ruusuvuoren koulu som arbetar med den valbara ämneshelheten om Radikalt hopp, Ruusuvuoren koulu, Vanda stad
Finansierat av: Ruusuvuoren koulu, Vanda stad, tidvis även andra aktörer
Genomförandeperiod: Planering 2019, utförande sedan 2020 och minst tio år framåt
Målgrupp: Elever i årskurs 8–9
Metoder: Funktionell klimatfostran och -undervisning med hjälp av en mångsidig valbar ämneshelhet, förbättring av ungas möjligheter till inflytande, utveckling av verksamhetskultur
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, motivation, handling, inflytande, förändring av verksamhetskultur i skola och samhälle, klimatskydd
Medlemmarna i gruppen Korso klagar föreslår själv vilka världsproblem de vill fixa.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Vanda stad, Ruusuvuoren koulu
Finansierat av: Ruusuvuoren koulu, Vanda stad, tidvis även andra aktörer
Genomförandeperiod: Kontinuerligt sedan 2018
Målgrupp: Alla elever är välkomna till att delta i tilltag och kampanjer. Från och med årskurs 6 är det även möjligt att delta i verksamheten i form av klubbverksamhet. Eleverna i årskurs 8–9 kan delta i verksamheten i kursform som en del av den valbara ämneshelheten om Radikalt hopp.
Metoder: Inflytande, tilltag, kampanjer, diskussioner
Vilken typ av effekter eftersträvas: Aktörskap, inflytande, förändring i samhället
Finlands miljöcentral genomför forskningsprojektet URGENT, där det undersöks på vilket sätt undervisning i och om hållbar utveckling i skolan kunde kopplas till att främja ungas möjligheter till inflytelse och delaktighet i samhället. I Kouvola deltar en hel årskurs av åttondeklassister från en grundskola i forskningen. Deltagargruppen från Helsingfors består av en grupp gymnasiestudenter som valt att läsa en ny valbar hållbarhetskurs. Tillsammans med planerarna hade det bearbetats påverkansmål för båda grupperna. I Kouvola handlar det om utarbetandet av landskapsprogrammet och i Helsingfors stadsplanering inom ramen för deltagande budgetering.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Finlands miljöcentral, en grundskola i Kouvola, ett gymnasium i Helsingfors
Finansierat av: Finlands Akademi, läroanstalterna
Genomförandeperiod: 09/2019–08/2023
Målgrupp: Högstadieelever, gymnasiestuderande samt lärare och rektorer, stadsplanerare, regionplanerare
Metoder: Att bemöta och uppskatta de unga, producering av kunskap tillsammans, dialog, gruppverksamhet
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, motivation, handling, inflytelse, hållbar utveckling, kurshelhet som kan spridas till andra skolor och utbildningsinstitutioner, förändring av verksamhetskultur i skola, stad, på regional nivå i landskapen och i samhället
Forststyrelsen anordnade ett digitalt samrådsmöte, dit alla åttondeklassister från samernas hembygdsområde var inbjudna. Vid evenemanget fick ungdomarna höra om naturresursplanering, och Forststyrelsens markanvändningsexperter som arbetar i området berättade om sitt arbete och dess koppling till naturresursplanering. Sametingets ungdomsråd deltog i planeringsarbetet och bidrog under mötets gång med ett inlägg gällande resursplaneringens inverkan på samisk kultur. Möjligheten att delta i planeringen, bekanta sig med material och ge feedback skapade utrymme för dialog som gav ungdomarnas en verklig möjlighet att få sin röst hörd. Under samrådsmötet hade de unga möjlighet att dela med sig av sina egna iakttagelser, önskemål och hot relaterade till användningen av naturresurser, och bidra med sin egen kompetens i planeringen.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Forststyrelsen
Genomförandeperiod: 12/2020
Finansierat av: Forststyrelsen
Målgrupp: Alla åttondeklassister från samernas hembygdsområde
Metoder: Digital verkstad. Eleverna utförde uppgifter självständigt via mobilapplikationen Mentimeter. Ungdomarna svarade på frågor om hur de själva upplever sina påverkansmöjligheter gällande markanvändning, vad de upplever som viktigt i planeringen av användningen av naturresurser och vad som borde förändras. Resultaten presenterades gemensamt.
Vilken typ av effekter eftersträvas: Handling, inflytande, delaktighet, främjande av dialog, att växa mot uppskattning gentemot sig själv och andra
”Ska vi verkligen ha vanlig skola, jag skulle ha velat ha Hoppets Agenda hela veckan!”
I Unesco-skolorna behandlas FN-teman, såsom barnets rättigheter, regelbundet i undervisningen. Det digitala evenemanget Toivon Agenda ja Luetaan (Hoppets Agenda och Läsning) kopplades till FN:s Agenda 2030 på ett påhittigt sätt och den mångsidiga verksamheten gjorde ett gott intryck på eleverna (se @Kellon_unesco; supervoimia.fi). Distansevenemanget möjliggjorde att fler elever kunde delta i aktiviteterna.
Läs mer om
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs och finansieras av: Utbildningsstyrelsen finansierar Unesco-skolverksamheten. Evenemanget Hoppets Agenda anordnades och finansierades av Uleåborgs stad och Regionförvaltningsverket i Norra Finland.
Genomförandeperiod: Kontinuerlig verksamhet
Målgrupp: Eleverna i årskurs 1–9 från Kellon koulu i Uleåborg. I evenemanget Hoppets Agenda och Läsning deltog även daghem, skolor, gymnasier och sakkunniga från sektorn för fostran och utbildning samt bibliotekssektorn i Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland.
Metoder: Temadagar, kampanjer, evenemang. Inom nätverket är målet även att utveckla lärprojekt som stöder förverkligandet av Agenda 2030 och kan genomföras inom småbarnsfostran och skola. Under hösten 2021 införs en valbar ämneshelhet om Unesco för elever i årskurs 5.
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, motivation, handling, inflytelse, välbefinnande, hållbar utveckling, förändring av verksamhetskultur i skola och samhälle
Mänskliga rättigheter, stadsstrategins värderingar såsom rättvisa, samt skyldigheten att utarbeta en lokal jämställdhetsplan och läroplan kan på ett konstruktivt sätt vara olika aspekter av samma sak, och i bästa fall kombineras i samma dokument i skolmiljö. Staden delar aktivt ut videoklipp som fungerar som stöd för förklaringen av terminologi, så att även svåra frågor kan diskuteras tillsammans med eleverna. Elevernas tankar ska bli synliga – förverkligandet av mänskliga rättigheter, rättvisa, jämlikhet och utbildning skulle ju inte vara möjligt utan dem.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Uleåborgs stad, Myllyojan koulu
Finansierat av: Skolans egen verksamhet. Utbildningsstyrelsens projekt som innehöll handledning och mentorering för personalen. Staden erbjuder en grund för strategi, utbildning och funktionella resurser, såsom videoklipp om hur jämställdhetsterminologi kan diskuteras med eleverna.
Genomförandeperiod: Kontinuerlig verksamhet
Målgrupp: Grundskoleelever
Metoder: I samarbete med elever och personal beaktas mänskliga rättigheter och innehållet av läroplanen, jämställdhetsplanen och stadsstrategin i all verksamhet i skolan
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, gemenskap, välbefinnande, motivation, möjligheter, förändring av verksamhetskultur. Elevernas och personalens inflytelse och delaktighet i undervisning, planering och förverkligande av stadens och skolans mål
"Demokrati är komplext, det är något vi lever." Elevkårsverksamheten är målinriktad och målmedveten på alla nivåer. Det innebär funktionell planering av vardagen i varje klassrum, men också aktivt agerande och intressebevakning som genomförs av elevkårstyrelsen – det kan handla om utveckling av en idrottsplats, planering av evenemang såsom husdjursdag, anordnande av olika val och kontakter till
Det är också viktigt att erbjuda ett brett utbud av olika roller, såsom vänelev, idrottstutor, rastkamrat och biblioteksagent. Verksamheten synliggörs genom kommunikation. Då vet alla vem ansvarar för vad, och hur arbetet fortskrider.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Bland annat skolorna Myllyoja och Kellon koulu i Uleåborg
Finansierat av: Skolans egen verksamhet. Staden erbjuder utbildning, funktionella resurser såsom regionala delaktighetsgrupper och 10 000 euro som delas ut i stadsmötet.
Genomförandeperiod: Kontinuerlig verksamhet
Målgrupp: Grundskoleelever
Metoder: Att lyfta fram demokratiperspektivet i all skolverksamhet i samarbete med både elever och personal
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, gemenskap, välbefinnande, motivation, möjligheter, handling, utveckling av verksamhet i skolan och på region- och stadsnivå
Ungdom, kommuner och landsting, i framtiden förhoppningsvis även välfärdsområden, ungdomsarbetare och skolpersonal, anordnar tillsammans en temadag där syftet är att både bekanta sig med inflytelsekanaler och verkligen påverka i aktuella frågor, som till exempel:
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Vaikuta!-temadagar (Påverka!) har anordnats 62 gånger i 20 kommuner/Nuorten Suomi
Finansierat av: Evenemangkonceptet har utvecklats med finansiering av Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland och Erasmus+. Samarbete med bl.a. förbundet Keski-Suomen liitto.
Genomförandeperiod: Kontinuerligt sedan 2018.
Målgrupp: Grundskola och yrkesutbildning
Metoder: Spelificering av temadagarnas innehåll, samplanering mellan unga och beslutsfattare, omedelbar feedback, utbildning för temadagsarrangörer
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, motivation, handling, inflytelse, förändring, hållbar utveckling, utveckling av verksamhetskultur i läroanstalter, stad och i samhället
Bäst är det då demokratifostran sker i en kreativ miljö genom fritidsaktiviteter som intresserar unga. Under evenemang- och filmskapandeprocesser och med stöd av skickliga ledare och filmexperter tränade ungdomar grundläggande färdigheter som behövs för att påverka i samhället, såsom gemensamt beslutsfattande, argumentation, förhandling och att göra kompromisser, men också kreativitet. Slutresultatet kunde bli ett disco, en föreställning eller ibland en film där de även kunde förmedla ett budskap till andra.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Projektet utfördes av: Svenska Österbottens Ungdomsförbund (Demokratidisco), Skärgårdsungdomarnas intresseorganisation SKUNK (Demokrati med film i skärgården)
Finansiering: Demokratidisco finansierades av Svenska kulturfonden. Demokrati med film i skärgården finansierades av Svenska kulturfonden, Leader Åland/Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
Tidpunkt: Demokratidisco: 2016–2018, Demokrati med film i skärgården: 2020–2022
Målgrupp: Demokratidisco: barn och ungdomar med olika modersmål tillsammans (10–13 år) Demokrati med film i skärgården: ungdomar som bor på ett demografiskt utmanande område (+13 år).
Metoder: Ledda workshops kring tema demokrati. Inom ramen av verkstäderna i projektet Demokrati med film i skärgården behandlades även digitala medier och film som kanaler och metoder för påverkan.
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, motivation, informellt lärande, ökat intresse för demokrati och inflytande, kompetens, delaktighet
Att organisera parlamentklubbar för unga kan vara ett bra sätt att lära ut demokratifärdigheter åt en stor studerandegrupp. I klubben kan man träffa riksdagsledamöter och ministrar på webben eller i sin egen kommun. Vartannat år sammankallas ett särskilt möte i riksdagen för att diskutera sociala frågor som unga intresserar sig för.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Till exempel skolorna Turengin yhteiskoulu, Janakkala och Hetan peruskoulu, Enontekis. 2021 deltog 159 skolor. Verksamhetsmodellen för Ungdomsparlamentet: Utvecklingscentralen Lärorik och riksdagen.
Finansierat av: Skolornas egen verksamhet. Utvecklingscentralen Lärorik finansieras av utbildnings- och kulturministeriet. Även riksdagen finansierar Ungdomsparlamentet.
Genomförandeperiod: Kontinuerlig verksamhet
Målgrupp: Högstadieelever
Metoder: Övningar som till exempel kommittésimulering som utförs under lektioner och i parlamentklubbar och elevråd. Deltagande i plenum i riksdagen vartannat år, möten med riksdagsledamöter. Ungdomarnas deltagande i organisering av evenemang.
Vilken typ av effekter eftersträvas: Motivation, färdigheter, motivation, handling, inflytelse, dialog mellan unga och politiker
Projektet Muuttajat! syftar till att öka medvetenheten om påverkansmöjligheter hos unga som flyttat till landet, samt uppmuntra och inspirera dem till att påverka. Skolor och organisationer kan beställa Muuttajat!-utbildningar åt de unga som deltar i deras verksamhet. Unga kan även söka sig till Nuoret toimijat-utbildningen (Unga aktörer) eller Tyttöryhmä-gruppens (Tjejgruppen) verksamhet. I den senare bildar ungdomarna en grupp som tillsammans söker erfarenheter av att påverka i det finländska samhället och väcker andra till att tänka på saker ur flera perspektiv. Grupperna faciliteras av ett antal unga vuxna volontärer.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Plan International Finland
Finansierat av: STEA
Genomförandeperiod: 2015–
Målgrupp: 15–29-åriga unga som flyttat till Finland mot slutet av läropliktsåldern
Metoder: Utbildning, producering av läromaterial, möjliggörandet av ungas grupprocesser
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, motivation, handling, inflytelse, integration
Gemenskapsmetoden Gutsy Go, som kombinerar pedagogik och media, involverar hela årskullen av högstadieelever för att skapa konkreta lösningar som främjar fred och stärker förtroende hos människorna omkring dem. Akterna filmas och filmerina visas på premiärtillställningar och sociala medier för att inspirera hela gemenskapet. Genom att arbeta tillsammans för andras bästa ökar också ungas eget välmående. Unga får en synlig och meningsfull upplevelse av delaktighet, inflytande, samarbetets kraft och sina egna styrkor.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Gutsy Go rf. tillsammans med ungdoms- och undervisningsväsendet i staden. Bl.a. Sibbo, där högstadieskolor arbetar för fred i tre år med hjälp av Gutsy Go -metoden. (Se även Gristerapi och Mobbningstestet i Sibbo). Hittills har sammanlagt 30 högstadieskolor i Finland och Estland deltagit i verksamheten.
Finansierat av: Flera stiftelser, bl.a. fonden Jenny och Antti Wihurin rahasto, stiftelsen Saastamoisen säätiö samt flera företag, kommuner, riksdagen och ministerier
Genomförandeperiod: Kontinuerligt sedan 2017
Målgrupp: Huvudmålgruppen är högstadieelever och vuxna som arbetar med dem. De unga genomför fredsarbeten som berör personer i alla åldrar. Fredsarbetet dokumenteras som filmer som alla årskurser får ta del av.
Metoder: Aktivitetsveckor som delaktiggör hela årskursen. Ungdomarna planerar, utför och filmar sina fredsfrämjande aktiviteter. Genom filmerna synliggörs verksamheten och ungas potential då de visas i premiärvisningar och olika medier. Lärarna och vuxna som arbetar med kan delta i utbildningar som erbjuder verktyg för att utnyttja metoden och bemöta de unga. I Duodecims effektforskning (Arhnberg m. fl. 2021) undersöks metodens inverkan på ungas delaktighet och psykiska välbefinnande.
Vilken typ av effekter eftersträvas: Fred, delaktighet, motivation, handling, välbefinnande, inflytelse, förändring, hållbar utveckling, förändring av verksamhetskultur i skola, stad och samhälle
Finlands miljöcentral genomför forskningsprojektet URGENT, där det undersöks på vilket sätt undervisning i och om hållbar utveckling i skolan kunde kopplas till att främja ungas möjligheter till inflytelse och delaktighet i samhället. I Kouvola deltar en hel årskurs av åttondeklassister från en grundskola i forskningen. Deltagargruppen från Helsingfors består av en grupp gymnasiestudenter som valt att läsa en ny valbar hållbarhetskurs. Tillsammans med planerarna hade det bearbetats påverkansmål för båda grupperna. I Kouvola handlar det om utarbetandet av landskapsprogrammet och i Helsingfors stadsplanering inom ramen för deltagande budgetering.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Finlands miljöcentral, en grundskola i Kouvola, ett gymnasium i Helsingfors
Finansierat av: Finlands Akademi, läroanstalterna
Genomförandeperiod: 09/2019–08/2023
Målgrupp: Högstadieelever, gymnasiestuderande samt lärare och rektorer, stadsplanerare, regionplanerare
Metoder: Att bemöta och uppskatta de unga, producering av kunskap tillsammans, dialog, gruppverksamhet
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, motivation, handling, inflytelse, hållbar utveckling, kurshelhet som kan spridas till andra skolor och utbildningsinstitutioner, förändring av verksamhetskultur i skola, stad, på regional nivå i landskapen och i samhället
Forststyrelsen anordnade ett digitalt samrådsmöte, dit alla åttondeklassister från samernas hembygdsområde var inbjudna. Vid evenemanget fick ungdomarna höra om naturresursplanering, och Forststyrelsens markanvändningsexperter som arbetar i området berättade om sitt arbete och dess koppling till naturresursplanering. Sametingets ungdomsråd deltog i planeringsarbetet och bidrog under mötets gång med ett inlägg gällande resursplaneringens inverkan på samisk kultur. Möjligheten att delta i planeringen, bekanta sig med material och ge feedback skapade utrymme för dialog som gav ungdomarnas en verklig möjlighet att få sin röst hörd. Under samrådsmötet hade de unga möjlighet att dela med sig av sina egna iakttagelser, önskemål och hot relaterade till användningen av naturresurser, och bidra med sin egen kompetens i planeringen.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Forststyrelsen
Genomförandeperiod: 12/2020
Finansierat av: Forststyrelsen
Målgrupp: Alla åttondeklassister från samernas hembygdsområde
Metoder: Digital verkstad. Eleverna utförde uppgifter självständigt via mobilapplikationen Mentimeter. Ungdomarna svarade på frågor om hur de själva upplever sina påverkansmöjligheter gällande markanvändning, vad de upplever som viktigt i planeringen av användningen av naturresurser och vad som borde förändras. Resultaten presenterades gemensamt.
Vilken typ av effekter eftersträvas: Handling, inflytande, delaktighet, främjande av dialog, att växa mot uppskattning gentemot sig själv och andra
”Ska vi verkligen ha vanlig skola, jag skulle ha velat ha Hoppets Agenda hela veckan!"
I Unesco-skolorna behandlas FN-teman, såsom barnets rättigheter, regelbundet i undervisningen. Det digitala evenemanget Toivon Agenda ja Luetaan (Hoppets Agenda och Läsning) kopplades till FN:s Agenda 2030 på ett påhittigt sätt och den mångsidiga verksamheten gjorde ett gott intryck på eleverna (se @Kellon_unesco; supervoimia.fi). Distansevenemanget möjliggjorde att fler elever kunde delta i aktiviteterna.
Läs mer om
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs och finansieras av: Utbildningsstyrelsen finansierar Unesco-skolverksamheten. Evenemanget Hoppets Agenda anordnades och finansierades av Uleåborgs stad och Regionförvaltningsverket i Norra Finland.
Genomförandeperiod: Kontinuerlig verksamhet
Målgrupp: Eleverna i årskurs 1–9 från Kellon koulu i Uleåborg. I evenemanget Hoppets Agenda och Läsning deltog även daghem, skolor, gymnasier och sakkunniga från sektorn för fostran och utbildning samt bibliotekssektorn i Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland.
Metoder: Temadagar, kampanjer, evenemang. Inom nätverket är målet även att utveckla lärprojekt som stöder förverkligandet av Agenda 2030 och kan genomföras inom småbarnsfostran och skola. Under hösten 2021 införs en valbar ämneshelhet om Unesco för elever i årskurs 5.
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, motivation, handling, inflytelse, välbefinnande, hållbar utveckling, förändring av verksamhetskultur i skola och samhälle
På studentkårens möten har alla möjlighet att påverka. Det röstas om styrelsemedlemmar, och studentkårens initiativ diskuteras tillsammans. Möten, kommunikation, organisering och vidtagande av åtgärder sker ansvarsfullt. Studentkårens styrelse har kanaler för att föra saker vidare. Det är viktigt att hela skolgemenskapet tar studentkårens verksamhet och möten på allvar.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Till exempel gymnasiet Puolalanmäen lukio i Åbo
Finansierat av: Gymnasiets egen verksamhet
Målgrupp: Gymnasiestuderande
Metoder: Studentkårens verksamhet presenteras vid olika tillställningar där studerandena möts, intressebevakning, satsningar på uppfriskande evenemang och studerandenas välmående, välorganiserade möten
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, gemenskap, välbefinnande, motivation, möjligheter, handling, utveckling av verksamhetskultur i läroanstalten
Studentgrupper utvärderar läroanstaltens verksamhetspraxisar gällande bl.a. trivsel och studerandevård. Grupperna skickar sina representanter och utvärderingar till de olika gruppernas gemensamma möten, varifrån frågorna tas vidare till välfärdsgrupper som också har studentrepresentanter. Syftet är att ta studentrådmodellen i bruk på alla enheter och campus.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Jyväskylä utbildningssamkommun Gradia/yrkesutbildning
Finansierat av: Läroanstaltens egen verksamhet som en del av Utbildningsstyrelsens program Rätt att kunna och nätverksprojektet Osallistu ja voi hyvin (Delta och må bra), i samarbete med De yrkesstuderandes förbund i Finland SAKKI ry.
Genomförandeperiod: Kontinuerlig verksamhet, utvecklingsarbete 2020–2022
Målgrupp: Studerande och personal i andra stadiet
Metoder: Möjlighet att delta i att välja vilka teman som kommer att utvärderas. Utvärdering som utförs av studenter i egna studentgrupper samt beslutsfattande gällande frågor som tas vidare. En grupprepresentant i studentrådet, varifrån saker tas vidare till välfärdsgruppen och andra möten.
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, gemenskap, välbefinnande, motivation, möjligheter, förändring av verksamhetskultur i läroanstalter och beslutsfattande
Deltagande i studentorganisation eller tutorverksamhet leder till en studieprestation istället för klagomål eller frånvaroanmärkningar.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Till exempel Jyväskylä utbildningssamkommun Gradia, yrkesutbildning
Genomförandeperiod: 2019–
Metoder: Att öka studenternas och personalens medvetenhet om betydelsen av ungas samhällsdeltagande, både för ungdomarna själva och hela samhället. Utveckling av identifiering av kunnande. Samarbete med SAKKI ry. för att öka ungas kunskap om studentorganisationsverksamhet och utveckla en verksamhetskultur som möjliggör delaktighet för alla.
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, att växa mot uppskattning gentemot sig själv och andra, inflytande, uppskattning av kamratverksamhet, förändring av verksamhetskultur i läroanstalt och samhälle
Under utarbetandet av jämställdhets- och jämställdhetsplaner behandlades alla frågor gällande jämlikhet och icke-diskriminering i läroanstaltens och utbildningssamkommunens verksamhet.
Dessutom granskades all feedback som samlats av studerandena under en tvåårsperiod. Slutförandet av planen är bara början på ett kontinuerligt genomförande och övervakning av verksamhet.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Jyväskylä utbildningssamkommun Gradias styrelse, personal, studerande, välfärdsgrupper, studentråd och -organisationer
Finansieras och sparras av: Utbildningssamkommunen som en del av Utbildningsstyrelsens program Rätt att kunna och Pitävää ohjausta (Solid handledning). Stöd även av Utbildningsstyrelsens och JAMK:s gemensamma Potentiaali-projekt (Potential).
Genomförandeperiod: 2020–
Metoder: Analys av befintliga planer och inkommen feedback, förhandsuppgifter, verkstäder, webbkurs för personal, fokusering, utarbetning av plan, kommentarsrundor. Kommunikation och genomförande på heltid.
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, att växa mot uppskattning gentemot sig själv och andra, inflytelse, välbefinnande, gemensam utveckling av verksamhetskultur, jämlikthet
I European Parliament Ambassador School (EPAS)-verksamheten reagerar man på politiska händelser som unga intresserar sig för, som till exempel val i Finland och runt om i världen. Dialogen fungerar utmärkt med till exempel EU-parlamentariker. Materialet för Politikveckan anpassas för eget bruk. Under veckan genomför eleverna t.ex. en organisationsmarknad. Dörrarna är öppna för civilsamhällets aktivister, politiker och personer som intresserar sig för politiska frågor.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Till exempel gymnasiet Schildtin lukio, Jyväskylä. Europaparlamentets kontor i Finland och Förbundet för lärarna i historia och samhällslära FLHS rf stödjer verksamheten. Politikveckan koordineras av Ungdomssektorns takorganisation i Finland Allians rf. som finansieras av bland annat utbildings- och kulturministeriet och justitieministeriet.
Genomförandeperiod: 2018–
Målgrupp: Studerande i gymnasiet
Metoder: EPAS-verksamhet, aktivt framförande av politikrelaterade frågor. Deltagande kan ske som en del av studierna (kursprestation), eller i form av hobby, inflytelse, frivillighet eller deltagande i evenemang.
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, färdigheter, motivation, gemenskap, möjligheter, handling, inflytelse, dialog mellan unga och politiker
Projektet Muuttajat! syftar till att öka medvetenheten om påverkansmöjligheter hos unga som flyttat till landet, samt uppmuntra och inspirera dem till att påverka. Skolor och organisationer kan beställa Muuttajat!-utbildningar åt de unga som deltar i deras verksamhet. Unga kan även söka sig till Nuoret toimijat-utbildningen (Unga aktörer) eller Tyttöryhmä-gruppens (Tjejgruppen) verksamhet. I den senare bildar ungdomarna en grupp som tillsammans söker erfarenheter av att påverka i det finländska samhället och väcker andra till att tänka på saker ur flera perspektiv. Grupperna faciliteras av ett antal unga vuxna volontärer.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Plan International Finland
Finansierat av: STEA
Genomförandeperiod: 2015–
Målgrupp: 15–29-åriga unga som flyttat till Finland mot slutet av läropliktsåldern
Metoder: Utbildning, producering av läromaterial, möjliggörandet av ungas grupprocesser
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, motivation, handling, inflytelse, integration
Ungdom, kommuner och landsting, i framtiden förhoppningsvis även välfärdsområden, ungdomsarbetare och skolpersonal, anordnar tillsammans en temadag där syftet är att både bekanta sig med inflytelsekanaler och verkligen påverka i aktuella frågor, som till exempel:
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Vaikuta!-temadagar (Påverka!) har anordnats 62 gånger i 20 kommuner/Nuorten Suomi
Finansierat av: Evenemangkonceptet har utvecklats med finansiering av Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland och Erasmus+. Samarbete med bl.a. förbundet Keski-Suomen liitto.
Genomförandeperiod: Kontinuerligt sedan 2018.
Målgrupp: Grundskola och yrkesutbildning
Metoder: Spelificering av temadagarnas innehåll, samplanering mellan unga och beslutsfattare, omedelbar feedback, utbildning för temadagsarrangörer
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, motivation, handling, inflytelse, förändring, hållbar utveckling, utveckling av verksamhetskultur i läroanstalter, stad och i samhället
Studentgrupper utvärderar läroanstaltens verksamhetspraxisar gällande bl.a. trivsel och studerandevård. Grupperna skickar sina representanter och utvärderingar till de olika gruppernas gemensamma möten, varifrån frågorna tas vidare till välfärdsgrupper som också har studentrepresentanter. Syftet är att ta studentrådmodellen i bruk på alla enheter och campus.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Jyväskylä utbildningssamkommun Gradia/yrkesutbildning
Finansierat av: Läroanstaltens egen verksamhet som en del av Utbildningsstyrelsens program Rätt att kunna och nätverksprojektet Osallistu ja voi hyvin (Delta och må bra), i samarbete med De yrkesstuderandes förbund i Finland SAKKI ry.
Genomförandeperiod: Kontinuerlig verksamhet, utvecklingsarbete 2020–2022
Målgrupp: Studerande och personal i andra stadiet
Metoder: Möjlighet att delta i att välja vilka teman som kommer att utvärderas. Utvärdering som utförs av studenter i egna studentgrupper samt beslutsfattande gällande frågor som tas vidare. En grupprepresentant i studentrådet, varifrån saker tas vidare till välfärdsgruppen och andra möten.
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, gemenskap, välbefinnande, motivation, möjligheter, förändring av verksamhetskultur i läroanstalter och beslutsfattande
Deltagande i studentorganisation eller tutorverksamhet leder till en studieprestation istället för klagomål eller frånvaroanmärkningar.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Till exempel Jyväskylä utbildningssamkommun Gradia, yrkesutbildning
Genomförandeperiod: 2019–
Metoder: Att öka studenternas och personalens medvetenhet om betydelsen av ungas samhällsdeltagande, både för ungdomarna själva och hela samhället. Utveckling av identifiering av kunnande. Samarbete med SAKKI ry. för att öka ungas kunskap om studentorganisationsverksamhet och utveckla en verksamhetskultur som möjliggör delaktighet för alla.
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, att växa mot uppskattning gentemot sig själv och andra, inflytande, uppskattning av kamratverksamhet, förändring av verksamhetskultur i läroanstalt och samhälle
Under utarbetandet av jämställdhets- och jämställdhetsplaner behandlades alla frågor gällande jämlikhet och icke-diskriminering i läroanstaltens och utbildningssamkommunens verksamhet.
Dessutom granskades all feedback som samlats av studerandena under en tvåårsperiod. Slutförandet av planen är bara början på ett kontinuerligt genomförande och övervakning av verksamhet.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Jyväskylä utbildningssamkommun Gradias styrelse, personal, studerande, välfärdsgrupper, studentråd och -organisationer
Finansieras och sparras av: Utbildningssamkommunen som en del av Utbildningsstyrelsens program Rätt att kunna och Pitävää ohjausta (Solid handledning). Stöd även av Utbildningsstyrelsens och JAMK:s gemensamma Potentiaali-projekt (Potential).
Genomförandeperiod: 2020–
Metoder: Analys av befintliga planer och inkommen feedback, förhandsuppgifter, verkstäder, webbkurs för personal, fokusering, utarbetning av plan, kommentarsrundor. Kommunikation och genomförande på heltid.
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, att växa mot uppskattning gentemot sig själv och andra, inflytelse, välbefinnande, gemensam utveckling av verksamhetskultur, jämlikthet
Projektet Muuttajat! syftar till att öka medvetenheten om påverkansmöjligheter hos unga som flyttat till landet, samt uppmuntra och inspirera dem till att påverka. Skolor och organisationer kan beställa Muuttajat!-utbildningar åt de unga som deltar i deras verksamhet. Unga kan även söka sig till Nuoret toimijat-utbildningen (Unga aktörer) eller Tyttöryhmä-gruppens (Tjejgruppen) verksamhet. I den senare bildar ungdomarna en grupp som tillsammans söker erfarenheter av att påverka i det finländska samhället och väcker andra till att tänka på saker ur flera perspektiv. Grupperna faciliteras av ett antal unga vuxna volontärer.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Plan International Finland
Finansierat av: STEA
Genomförandeperiod: 2015–
Målgrupp: 15–29-åriga unga som flyttat till Finland mot slutet av läropliktsåldern
Metoder: Utbildning, producering av läromaterial, möjliggörandet av ungas grupprocesser
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, motivation, handling, inflytelse, integration
Syftet med projektet Dihtosis är att öka kunskapen om samiskhet bland majoritetsbefolkningen i skolor och andra läroanstalter, samt förebygga diskriminering och hatretorik mot samiska unga. Samiska ungdomar fungerar som gästföreläsare som läraren kan bjuda in till sin klass. Vid skolbesök delar den samiska unga personen med sig av teori och erfarenheter om sin egen kultur och drar praktiska övningar för klassen. Den röda tråden i projektet ligger i delaktighet: unga spelar en nyckelroll i projektet. De är delaktiga i förverkligandet av skolbesök, utvecklingen av projektverksamheten och utvärderingen av aktiviteterna. Principen för tryggare rum syftar till att garantera en trygg lärmiljö för alla. Med hjälp av en förberedande uppgift om urbefolkningars rättigheter strävar man till att undvika att den samiska gästföreläsaren hamnar i en otrygg situation. Verksamheten är rikstäckande.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Nuorten Akatemia och Sametingets ungdomsråd
Genomförandeperiod: 2018–2021
Finansierat av: Utbildnings- och kulturministeriet
Målgrupp: Barn och unga i grundskola och andra stadiet, lärare
Metoder: Principen för tryggare rum och
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, upplevelse av delaktighet, förebyggning av hatretorik mot samer, ökad dialog, att växa mot uppskattning gentemot sig själv och andra
Att hamna sitta ensam i matsalen känns inte bra, så läraren tillkallade ett klassmöte för att hitta ett lämpligt tillvägagångssätt. Det hittades en passande lösning så att ingen längre blir lämnad utanför. Mötena skapar utrymme för såväl problemlösning som elevernas egna tankar och önskemål. Eleverna införde graffiti inredningen, varefter läraren tog in graffiti i bildkonstprojekten.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Klassmöten och klassråd ordnas bland annat i Helsingfors universitets övningsskola i Vik och Helsingin Montessori-koulu. Inom småbarnspedagogiken hålls barnmöten bland annat i daghemmet Lappeen päiväkoti i Villmanstrand
Finansierat av: Utfördes som en del av lärarens arbete. Forskning av Niemi (se t.ex. Niemi 2007) har utförts som en del av lärararbetet. Utvecklingscentralet Lärorikt utförde ett projekt som finansierades av Finska kulturfonden. Inom ramen av projektet publicerades materialet:
Genomförandeperiod: Kontinuerlig verksamhet
Målgrupp: Barn och unga i alla åldrar
Metoder: Vardagsfrågor införs i möten, organisering av regelbundna möten, träning av kommunikations- och mötesfärdigheter, stöd för delaktighet med hjälp av olika samverkansmetoder, uppföljning av förverkligandet av tidigare beslut
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, motivation, handling, inverkan, utveckling av verksamhetskulturen i klassen
I flera städer, och innan dess även i skolor och andra läroanstalter, har barn och unga fått vara med om att bestämma hur finansiering ska fördelas bland inkomna förslag. I de pedagogiskt genomtänkta processerna är målet att möjliggöra deltagande för så många barn och unga som möjligt. Målet är också att trygga möjligheten för dialog på olika nivåer, till exempel inom klassen eller inom elevkårens styrelse, och med lärare, rektorer, ungdomsarbetare och beslutsfattare. Det är också viktigt att följa upp genomförandet av besluten. En del frågor bearbetas även i samarbete med barn och unga.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs och finansieras av:
Till exempel Tavastehus
”Ett obehagligt skämt är mobbning. Det är inte samma sak som ett roligt skämt som får alla att må bra.” Man måste kunna sätta gränser också för lustigheter ifall det behövs. Gränser kan sättas av såväl vuxna som unga, speciellt efter att ha hört hur någon annan upplever skämtet. Upplevelser och känslor delas genom handledda övningar. Läpällä-kampanjen (På skoj) är ett intressant exempel, men samtidigt är det bara ett exempel från den långa kontinuiteten av aktiviteter och utbildning inom mänskliga rättigheter på lokal nivå. Kampanjer förändras, men etos kvarstår. De mest aktuella aktiviteterna finns också med i Joo-dagarna som handlar om mänskliga rättigheter (Joo: Jokaisella on oikeus, Alla har rätt). Verksamheten bearbetas enligt behov och planeras utifrån idéer från unga, även tillsammans med ungdomar. Syftet är att främja ett gott och tryggt liv för varje ung person.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Uleåborgs stad, utbildnings- och kulturtjänsten, ungdomstjänsten
Planering av verksamhet: Ungdomstjänstens team för globalfostran. Stöd genom bl.a. utbildningar som organiseras av Rauhankasvatusinstituutti, nätverket för Barnvänliga kommuner, samt utbildningar som erbjuds yrkeshögskolan Humanistinen ammattikorkeakoulu och Utbildningsstyrelsen.
Finansierat av: Uleåborgs stad
Målgrupp: Så många unga som möjligt i olika verksamhetsmiljöer (t.ex. skolor och andra utbildningsinstitutioner, ungdomsgårdar). Det erbjuds även utbildningar för beslutsfattare och vuxna som arbetar med ungdomar.
Genomförandeperiod: Kontinuerlig verksamhet
Metoder: Läpällä-kampanjen innehåller exempelövningar, som till exempel berömkort (Kehukortit) och hörndiskussioner (Nurkkakeskustelu), Joo!-spelet som behandlar mänskliga rättigheter, och baserar sig på ett spel som publicerats av Förbundet för mänskliga rättigheter
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, att växa mot uppskattning gentemot sig själv och andra, förändring av verksamhetskultur
Levande bibliotekets böcker, det vill säga de frivilliga personerna, berättar om sina liv. Det finns även utrymme för diskussion. Både de frivilliga deltagarna och evenemangarrangörerna har gett positiv feedback om metoden.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Till exempel Uleåborgs utbildnings- och kulturtjänster. Bearbetning av metoden Levande bibliotek utförs av Ungdomssektorns takorganisation i Finland Allians rf.
Finansierat av: Uppdatering av metoden utförs som en del av Allians rf:s verksamhet. Ungdomssektorns takorganisation i Finland Allians rf. finansieras av bland annat utbildnings- och kulturministeriet och justitieministeriet.
Genomförandeperiod: Kontinuerlig verksamhet
Målgrupp: Alla åldrar
Metoder: På Levande bibliotekets webbsida Elävä kirjasto – Allianssi finns en metodhandbok som uppdaterats 2021. Metoden kan utnyttjas för behandling av teman som t.ex. jämställdhet, globalfostran, arbetslivserfarenheter mm.
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, att växa mot uppskattning gentemot sig själv och andra, förändring av verksamhetskultur
I politikskolan för unga (Nuorten politiikkakoulu) diskuteras vardagspolitik i form av verkstäder i skolor, högskolor och ungdomsgårdar. Dessutom får politikskolan besök av ett tiotal kommunfullmäktigeledamöter. I samarbete med samhällskunskapslärare, studentkårens handledande lärare och ungdomsarbetare öppnas både dörrar och diskussioner. Politikskolan har en effekt på utvecklingen av delaktighetsmöjligheter, motivation, kunskaper och färdigheter. Det handlar också om intergenerationellt lärande.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs och finansieras av: Uleåborgs stad, utbildnings- och kulturtjänsten samt
Genomförandeperiod: 02/2020–03/2021, fortsätter som stadens verksamhet
Målgrupp: Så många unga som möjligt genom skolor, olika läroanstalter och ungdomsarbete
Metoder: Verkstäder, besök av beslutsfattare, synlighet i sociala medier såsom @nuortenpolitiikkakoulu, läromaterial, handboken Näin voi vaikuttaa (Så här kan man påverka), synlighet i utbildningar och evenemang.
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, motivation, möjligheter, förändring av verksamhetskultur i skolor och beslutsfattande, dialog mellan unga och politiker
Frågorna i Valkompassen för unga (Nuorten vaalikone) syftar till att återspegla ungas världsbild. Därför är den troligtvis den allra bästa valkompassen att använda tillsammans med barn – åtminstone så länge som det inte finns en egen valkompass för barn. Efter att man har hittat sin kandidat, stiger man in i Ungdomsvalets valbås. Slutligen publiceras resultaten och resultaten diskuteras tillsammans.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Till exempel lågstadieskolan Katajanokan ala-aste i Helsingfors. År 2021 ordnades ungdomsval i 150 kommuner och sammanlagt 315 grundskolor, gymnasier, yrkesinstitut, och ungdomsråd deltog i den rikstäckande rösträkningen. Ungdomsvalet och valkompassen organiseras av Ungdomssektorns takorganisation i Finland Allians rf. Allians finansieras av bland annat utbildnings- och kulturministeriet och justitieministeriet.
Genomförandeperiod: Alltid innan kommunal-, riksdags- och presidentval
Målgrupp: Barn och unga som inte har rösträtt
Metoder: Att lära sig om val och om att påverka, deltagande i organisering av valen, att rösta
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, färdigheter, motivation, gemenskap, möjligheter, handling, inflytelse, dialog mellan unga och politiker
Externa besök i klassrummet medför nya sätt att prata om mänskliga rättigheter och till exempel könsmångfald. Läraren är närvarande och lär sig nytt, samtidigt som hen har en värdefull möjlighet att ta ett steg åt sidan och observera sin klass.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran
Genomförs av: Katariinan koulu i Åbo/Plan International Finland
Finansierat av: Plans barnrättsambassadörverksamhet som finansieras av undervisnings- och kulturministeriet
Genomförandeperiod: 2005–
Målgrupp: Barn och unga
Metoder: Besök av en barnrättsambassadör (lasten oikeuksien lähettiläs)
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, färdigheter, motivation, gemenskap, möjligheter, handling
Varje år under Civiltjänstcentralens grundutbildning bemöts alla som utför civiltjänstgöring. Flera av de unga civiltjänstgörarna ser fram emot att världens och Finlands tillstånd äntligen diskuteras ordentligt. Personerna som kommit på plats bildar en grupp av väldigt olika bakgrunder och nivåer av kunskaper och färdigheter. Att det finns olika åsikter är självklart på Civiltjänstcentralen. Målet är ändå att diskutera tillsammans. På Civiltjänstscentralen stöds demokrati- och människorättsutbildningen av en strävan att förstå hur unga tänker kring olika fenomen. Syftet är att skräddarsy undervisningen för varje grupp och främja utvecklingen av samtalsfärdigheter. Tanken är att man i samhället också ska kunna diskutera frågor som det råder mest oenighet om.
Betoning: Demokratifostran / Människorättsfostran i läroplanen nämns bland annat mänskliga rättigheter och påverkan i civilsamhället
Genomförs av: Civiltjänstcentralen, grundutbildning, flera utbildare, finansierad av staten
Genomförandeperiod: Kontinuerlig verksamhet
Målgrupp: Cirka 1500 personer som utför civiltjänstgöring årligen
Metoder: Skapande och möjliggörande av konstruktiva diskussioner
Vilken typ av effekter eftersträvas: Medvetenhet, färdigheter, intresse, handling, god nivå av diskussionskultur i varje grupp, utveckling av konstruktiv dialog och diskussion i samhället.
