När arbetslivets och företagens verksamhet utvecklas mot en kolneutral framtid med cirkulär ekonomi måste den alltid beakta samtliga dimensioner av hållbar utveckling: den ekologiska, sociala, kulturella och ekonomiska dimensionen. Vad innebär detta med tanke på yrkeskompetensen? Vart når yrkesutbildningarna i olika branscher i sin strävan efter hållbarhet på sitt eget sätt?
Kestävä kehitys ammatillisen koulutuksen osaamisena
Foto: Hanna Ruusulampi, Opetushallitus

Skribent: Nani Pajunen, ledande sakkunnig på hållbarhetslösningar, Sitra

Jordens naturresurser är begränsade. Vår nuvarande välfärd och den globala ekonomiska modellen bygger på överexploatering av naturresurser. Medvetenheten om detta har funnits redan i 50 år (The Limits to Growth, 1972). Trots kunskapen har världsekonomin fortsatt att växa, på bekostnad av jordens välfärd. Som tur har vi nu insett att förlusten av den biologiska mångfalden och klimatförändringen är följder av människans verksamhet.

En måttlig användning av naturresurserna stödjer uppnåendet av klimatmålen och skyddet av den biologiska mångfalden. Enligt den internationella resurspanelens bedömning orsakar utvinningen och bearbetningen av naturresurser ungefär hälften av de globala växthusgasutsläppen och 90 procent av förlusterna av den biologiska mångfalden. (IRP 2019, Global Resources Outlook 2019: Natural Resources for the Future We Want.) Hållbar användning av naturresurser och cirkulär materialekonomi är alltså centrala för vår strävan efter en hållbar framtid och vårt sökande efter lösningar för att tygla klimatförändringen och bevara den biologiska mångfalden

Purppurainen kuva kartasta, jossa on ikuisuussymbolin muodostava junaratamalli, irtonaisista puujunaradan osista sekä kuusenpaloista

Målet är att gå från den linjära ekonomin, där allt används bara en gång och slängs i slutet av användningen, mot en kolneutral cirkulär ekonomi, där världsekonomin håller sig inom ramarna för jordens bärkraft. För företag är hållbar affärsverksamhet lönsam affärsverksamhet. Om ett företag inte är lönsamt, kommer det inom kort att sluta finnas.

Målen för hållbar utveckling har ett socialt, kulturellt och ekonomiskt perspektiv samt ett miljöperspektiv. När vi tar fram åtgärder som för oss mot en kolneutral framtid med cirkulär ekonomi, måste vi alltid beakta alla dessa dimensioner. Kolneutral cirkulär ekonomi är alltså vår lösning för att uppnå målen för hållbar utveckling.

Ur yrkesutbildningens synvinkel innebär detta att hållbarhetsmålen och grunderna för kolneutral cirkulär ekonomi ska läras ut till alla studerande oberoende av bransch. Lösningarna för cirkulär ekonomi, verktygen för att utföra arbetet på ett nytt sätt, är fördjupande kompetens. Hur omsätts cirkulär ekonomi till exempel på byggarbetsplatser, i frisörsalonger, inom vård- och omsorgsbranschen eller i primärproduktionen?

Tillbaka upp

Råvaror, material och produkter förflyttas hela tiden runtom i världen. Leveranskedjorna är globala. Användningen av naturresurser, bearbetningen av dem och tillverkningen av produkter påverkar miljön i olika länder och världsdelar.

Intresset för och medvetenheten om varifrån och på vilket sätt naturresurser tas har ökat under de senaste åren. Kunderna, såväl företag som konsumenter, har börjat kräva ansvarsfulla leveranskedjor. Social koncession har väckt en hel del debatt. Det är inte längre självklart att ett stort industriföretags ankomst till orten endast upplevs som någonting ekonomiskt positivt, utan de lokala intressegrupperna har börjat kräva ansvarstagande av företagen som flyttar till orten

Vihreä jalanjälki

I Parisavtalet som syftar till att tygla klimatförändringen fastställs målen specifikt för varje land. När det gäller jordens framtid är landsgränserna dock konstgjorda och frågan bör betraktas ur helhetens perspektiv. Den förnuftigaste lösningen är kanske inte att i all oändlighet reducera miljökonsekvenserna från fabriker som representerar den teknologiska spetsen, utan att fundera över var i världen samma investeringar kan minska industrins skadliga miljökonsekvenser mest. Ekvationen är svår, eftersom det inte finns någon global lagstiftning utan det fattas mycket olika beslut på olika håll i världen.

Även inom yrkesutbildningen är det viktigt att fundera på denna globala aspekt av leveranskedjorna: Måste man alltid välja den billigaste lösningen eller kan man också inkludera ansvarsfrågan i valen, till exempel ansvaret för arbetstagarnas rättigheter inom primärproduktionen och den industriella produktionens miljökonsekvenser? Ju fler kolneutrala och cirkulära lösningar vi inför, och i ju fler moment under leveranskedjan, desto bättre håller sig samhällets verksamhet inom ramarna för jordens bärkraft. Vi kan påverka förändringen genom val, till exempel genom att välja produkter som orsakar de minsta miljökonsekvenserna under sin livscykel – även om produkten är dyrare än andra. Miljökonsekvenserna som en produkt orsakar under sin livscykel kan verifieras till exempel genom olika livscykelanalyser och märken för koldioxidavtrycket. Förändringen främjas också av att välja produkter för vars tillverkning tillverkarna har fått rättvist betalt. Till exempel visar märkningen Rättvis handel på en produkt att produktionen har varit rättvis.

Purppurainen polkupyörä

Eftersom företagen producerar produkter baserat på efterfrågan har var och en av oss möjlighet att påverka industrin. Om kunderna, såväl företagen i leveranskedjan som konsumenterna i sina konsumtionsval, börjar kräva en mer ansvarsfull produktion, ställer frågor om tillverkningens miljöeffekter och baserar sitt köpbeslut på de minsta miljöeffekterna, kommer tillverkarna att utveckla hållbara lösningar och göra dem tillgängliga för alla.

Tillbaka upp

Alla produkter som vi använder genomgår en mer eller mindre likartad livscykel: Naturresurser, mineraler som utvinns och biobaserade material går via materialtillverkningsprocessen till produkttillverkningen, via handeln till användaren och i slutet av livscykeln förhoppningsvis till återvinning och återanvändning, ofta som en del av en annan produkts livscykel.

Tuotteen elinkaari
Livscykeln för en produkt (på finska)

De centrala besluten som främjar en kolneutral cirkulär ekonomi fattas i början av livscykeln, när materialet utvecklas och produkten planeras. I början av produktens livscykel är det möjligt att påverka

  • materialblandningar
  • komponenterna i produkten
  • produktens användbarhet
  • produktens långa livslängd
  • möjligheterna att underhålla och reparera produkten.

I början av livscykeln fattas också avgörande beslut med tanke på återvinningen: Hur lätt eller svårt är det till exempel att skilja materialblandningar från varandra för att på så sätt främja en bättre materialcirkulation?

Inom yrkesutbildningen bör man branschvis fundera på hur man utvecklar de studerandes kompetens ur hållbarhetsperspektivet. Det nya sättet att tänka och handla är mycket centralt bland annat inom

  • affärsverksamhet (ansvarsfulla anskaffningar)
  • logistik (transporternas miljökonsekvenser)
  • tillverkningen av material och produkter (svinn, hantering av produktens livscykel, återvinning och återanvändning av material)
  • handel (konsumentens ansvarsfulla val)
  • praktisk vardagskompetens som berör oss alla (våra val och handlingar i vardagen).

Av delområdena som ingår i yrkesutbildningen behöver reparationskunnandet förstärkas snabbt. Kärnan i den kolneutrala cirkulära ekonomin är att produkten används så länge som möjligt, men för att detta ska förverkligas måste det finnas reparations- och underhållstjänster. Detta kunnande är för närvarande en bristvara i Finland och det finns ett akut behov av att utöka tjänsterna.

Tillbaka upp

Den viktigaste åtgärden i industribranschernas arbete med cirkulär ekonomi är att stoppa överkonsumtionen av naturresurser. Finland är i hög grad ett industriland. Cirka 95 procent av avfallet uppstår inom industrin. Redan av denna anledning är det motiverat att utveckla kolneutrala lösningar för cirkulär ekonomi just inom industrin, där vi kan betydligt minska de skadliga miljökonsekvenserna och uppnå positiva effekter.

För de olika faserna under produktens livscykel har det också utvecklats nya affärsmodeller för cirkulär ekonomi:

  • Förnybara råvaror kan ersätta fossila råvaror (t.ex. byte av oljebaserade till biobaserade plaster)
  • Produkternas samanvändning kan ökas med hjälp av olika delningsplattformar.
  • Vi kan övergå från att äga produkter till att köpa tjänster.

Att förlänga produkternas livslängd bland annat med hjälp av reparations- och underhållstjänster är också viktigt

Vihreä savuttava tehdas

Det är viktigt att industribranschernas betydelse för främjandet av en kolneutral cirkulär ekonomi beaktas även i utbildningen. Tyngdpunkten i omställningen av verksamheten ska i första hand riktas till de branscher där vi kan uppnå den största effekten. Industrin behöver många typer av kompetens på många olika nivåer. Förändringen förutsätter såväl utveckling av tekniker som nya verksamhetssätt i det operativa arbetet. Inom yrkesutbildningen är det viktigt att till exempel lyfta fram en hållbar användning av naturresurser i studierna, eftersom modellen som baserar sig på överkonsumtion inte längre kan fortgå. Det är viktigt att betona materialcirkulationens betydelse som en lösning för att stoppa överkonsumtionen av naturresurser och för att trygga den biologiska mångfalden. Industribranschernas betydelse i tyglandet av klimatförändringen genom utsläppsminskning är också viktig.

Tillbaka upp

Som en enskild industribransch använder byggsektorn cirka 50 procent av de naturresurser som används på jorden. Det är alltså särskilt viktigt att byggbranschen inför lösningar för cirkulär ekonomi och börjar använda återvunna råvaror. Med tanke på byggandet av ett kolneutralt samhälle med cirkulär ekonomi är det också avgörande hur vi planerar de områden där vi bor och lever. Hur kan hållbara lösningar tas i bruk i dessa områden?

Purppurainen piirroskuva, jossa puujunaradan osaa liimataan ehjäksi

Alla aktörer inom byggbranschen ansvarar för att främja kolneutrala lösningar för cirkulär ekonomi. Det betyder att ansvaret börjar redan med planeringen av markanvändningen: Ska den redan bebyggda miljön förtätas eller ska det byggas i områden som fortfarande är i naturligt tillstånd? De som designar och tillverkar produkter ansvarar för att planera och tillverka produkter som används så länge som möjligt och som kan underhållas och repareras. I materialutvecklingsskedet måste man planera materialets följande användning efter den första användningen. I tillverkningsskedet måste man alltid när det är möjlighet använda återvunna råvaror.

Yrkesstuderandes lärande under praktikperioderna sker genom att de iakttar andra arbetstagares arbetssätt och diskutera den dagliga verksamheten med dem. De studerande lär sig att på en byggarbetsplats måste man handla ansvarsfullt. Vid markbyggande ska det användas sekundära jordmassor och överblivna jordmassor ska fraktas till andra byggarbetsplatser. Allt materialspill som uppstår i byggandet ska samlas in och lämnas på adekvat sätt för återanvändning. Hela och överflödiga varor kan säljas till andra objekt.

För närvarande står användningstiden för det största koldioxidavtrycket under en byggnads livscykel. Därför har vi alla som användare av byggnaderna ansvaret för detta skede. Vi slösar inte energi och vatten. I fastigheterna borde vi alltid när det är möjligt använda förnybar energi. Också användningen av olika grönkonstruktioner borde ökas såväl i byggnaden som på gårdsområdet.

Om en byggnad i något skede rivs, hanteras produkterna och materialen enligt rivningsanvisningarna och man ser till att de kommer vidare till ny användning. För rivningsskedet behövs både mer kompetens och en gemensam vilja att göra slut på slösandet av material under detta skede av livscykeln.

En byggnad har en lång livscykel och det behövs mångsidig kompetens under arbetet från planering till användning. En kolneutral cirkulär ekonomi måste integreras i alla dessa yrkesgruppers arbete, redan från utbildningen. Utan ett bra samspel och ett gemensamt mål uppnås inte det bästa möjliga slutresultatet.

Tillbaka upp

Stora systemiska förändringar förutsätter att flera personer fattar beslut i samråd. I anslutning till mindre beslut är individens val betydande – och det är dessa små beslut som tillsammans åstadkommer en förändringskraft som har effekt och genomslagskraft. För att vi alla ska kunna fatta beslut som stödjer den hållbara utvecklingen, måste vi ha tillgång till information om både negativa miljökonsekvenser och bra alternativ. Vi behöver också få tillgång till fler cirkulära lösningar. Industrin och handeln spelar en avgörande roll i detta.

Vi är alla en del av förändringen. Det är viktigt att vara medveten om att varje handling har betydelse och att var och en kan påverka. Vi måste alla aktivt följa med vad som händer i världen och olika sätt att uppnå målen för hållbar utveckling. Det är också viktigt att vi urskiljer korrekt, evidensbaserad information i det enorma informationsflödet och kan identifiera felaktig information.

Sininen maapallo, jonka ympärille on piirretty lyijykynällä sydän

Vi vet inte hur framtiden kommer att se ut. Vi kan ändå vara säkra på att vi även i framtiden kommer att behöva fackmän inom många olika områden och dessa yrkespersoners kompetens för genomförandet av en kolneutral cirkulär ekonomi både i vardagen och på fritiden. Med tanke på vår egen framtid är det bäst att vara öppen för det nya och fundera över sin egen roll i byggandet av en bra och hållbar framtid. Vi kan alla utöka vår kompetens i detta både genom att studera och lära av varandra. En kolneutral cirkulär ekonomi är det nya normala, där naturen, samhället och människan mår bra utan att exploatera varandra.

Tillbaka upp