Intervjuer med FinCEED:s sakkunniga

Marianne Kujala-Garcia, som inledde sin karriär som speciallärare, fick den första impulsen att inrikta sig på internationella uppgifter under sina utbytesstudier. Intresset för internationalism och utvecklingsländer ledde henne senare till en internationell karriär i utvecklingssamarbete inom utbildning. Även om hon lämnat arbetet som lärare bakom sig har ändå lärarutbildningen erbjudit en oersättlig förståelse för undervisningssektorn, vilket har hjälpt Kujala-Garcia att lyckas i sakkunniguppgifter ute i världen.

Marianne Kujala-Garcia, som tidigare arbetade som lärare, valde en internationell karriär inom utvecklingssamarbetet för 18 år sedan. Nu flera år senare har hon erfarenhet av att arbeta med utvecklingssamarbete inom undervisningsbranschen från flera olika kontinenter och länder. Hennes nuvarande arbetsplats ligger i EU-delegationen i Etiopien, där hon arbetar som utsänd sakkunnig via Kompetenscentret för utvecklingssamarbete inom utbildningssektorn FinCEED.

”I mitt arbete som sakkunnig ansvarar jag för program inom utbildningssektorn, som här i Etiopien innehåller både humanitära element och element från utvecklingssamarbete. Till mina arbetsuppgifter hör alltid projekthantering från identifiering till att ingå avtal, uppföljning och utvärdering. Utöver projekthantering deltar jag också i EU:s egna regionala program och i strategiskt planeringsarbete. I mitt arbete följer jag dessutom noggrant planeringen av två Team Europe-projekt som syftar till att utveckla lärarutbildningen och yrkesutbildningen i Etiopien på landsnivå.”

Dessutom är nätverkandet med olika intressentgrupper inom utbildningssektorn en viktig del av Kujala-Garcias arbetsbeskrivning.

”EU har i flera år varit frånvarande från den etiopiska utbildningssektorn, så en av mina viktigaste arbetsuppgifter är nu att sträva efter att skapa goda förbindelser med det etiopiska undervisningsministeriet och med andra utbildningsintressenter för att möjliggöra en ny uppbyggnad av starka förbindelser med Europeiska unionen.”

Tio års praktisk erfarenhet av lärararbete har hjälpt mig att förstå lärarnas utmaningar i klassrummet, vilket har varit värdefullt i arbetet med utvecklingssamarbetsprojekt.

Före övergången till internationella uppgifter inom utbildningssektorn arbetade Kujala-Garcia länge som speciallärare i Helsingfors efter att ha utexaminerats från institutionen för specialpedagogik vid Östra Finlands universitet 1995. Hon upplever att hennes bakgrund som lärare har gett viktig kompetens och perspektiv som har hjälpt henne att lyckas som sakkunnig i en internationell omgivning inom utbildningssektorn.

”Tio års praktisk erfarenhet av lärararbete har hjälpt mig att förstå lärarnas utmaningar i klassrummet, vilket har varit värdefullt i arbetet med utvecklingssamarbetsprojekt. Det har hjälpt att på ett realistiskt sätt bedöma hur utvecklingssamarbetet kan genomföras med beaktande av lärarnas vardag och krav”, bedömer Kujala-Garcia.

Kujala-Garcias intresse för internationalism och internationella uppdrag väcktes för första gången under Erasmus-utbytesperioden som hon tillbringade i Madrid i Spanien under sina universitetsstudier. Hon berättar också att Östra Finlands universitet då samarbetade med utvecklingsländer, vilket ökade hennes intresse för utvecklingsländerna redan under lärarstudierna. Efter examen började hon ändå arbeta som lärare.

”Lärararbetet med sitt snabba tempo har ett starkt sug”, konstaterar Kujala-Garcia. Hon berättar att hon under de långa sommarloven som hör till läraryrket tillbringat mycket tid i utvecklingsländer, där entusiasmen för en internationell karriär i utvecklingssamarbetet inom utbildning ökade ytterligare. Hon behövde ändå mer erfarenhet.

”Min första erfarenhet i ett utvecklingsland fick jag när jag arbetade som volontär under ett års tid inom UNESCO:s projekt i Peru. Därefter återvände jag till Finland för att arbeta som lärare i några år till. Intresset för att jobba i utvecklingsländer blev ändå så stort under den tid jag tillbringade i Peru att jag snart övergick till att arbeta som sakkunnig hos UNICEF i Honduras i tre år via FN:s volontärprogram. Därefter har jag arbetat som specialsakkunnig inom undervisning vid utrikesministeriet i 13 år vid olika beskickningar bland annat i Nepal, Etiopien och Moçambique.” 

Det är aldrig för sent! Det lönar sig att modigt ta tag i nya arbetsuppgifter även om de inte är en helt inom den egna branschen.

Kujala-Garcia rekommenderar att skaffa erfarenhet i utvecklingsländer till alla som är intresserade av att arbeta som sakkunniga i utvecklingssamarbetet inom utbildningssektorn. Hon nämner att nätverket Lärare utan gränser är en god kanal för att få praktisk erfarenhet i en internationell miljö. Dessutom är det skäl att skaffa erfarenhet av utvecklingsuppgifter och projektledning, eftersom det uppskattas mycket. Att öka den egna kompetensen genom studier spelar också en nyckelroll: ”Efter att jag utexaminerats som lärare genomförde jag tilläggsstudier i utvecklingsforskning. Det lönar sig till exempel att granska utbildningsutbudet vid ett öppet universitet och utbildningar som ordnas av olika organisationer (UNESCO och Världsbanken). FinCEED ordnar också årligen utbildningar för undervisningsexperter”, berättar hon.

Arbetet som sakkunnig i utvecklingssamarbetet inom utbildning har gett mycket, och under årens lopp har Kujala-Garcia hittat ett andra hem i flera länder. Hon har ett tydligt budskap till lärare och lärarstuderande som drömmer om en internationell karriär: ”Det är aldrig för sent! Det lönar sig att modigt ta tag i nya arbetsuppgifter även om de inte är en helt inom den egna branschen.”

Evelyn Karkkulainen från Ghana, som flyttade till Finland som doktorand för över tio år sedan, berättar om sina erfarenheter av att arbeta som sakkunnig i ett projekt i Uganda som genomförs av Kompetenscentret för utvecklingssamarbete inom utbildningssektorn FinCEED. Arbetet i projektet har stötts av att hon arbetat i par med en äldre sakkunnig.

År 2012 följde Evelyn Karkkulainen efter kärleken från sitt hemland Ghana till Finland. Tvåbarnsmamman och doktoranden Karkkulainen, som numera bor i Träskända, arbetar för närvarande som sakkunnig i ett projekt i Uganda som genomförs av Kompetenscentret för utvecklingssamarbete inom utbildningssektorn FinCEED. Karkkulainen inledde sitt arbete i oktober 2023. Målet med projektet är att stödja kommittén för översyn av utbildningspolitiken i Uganda (Education Policy Review Commission, EPRC) genom att ge förslag till kommissionen och dela med sig av finländsk god praxis som passar Ugandas modell för att göra Ugandas utbildningsreform smidigare.

”Vår uppgift är att ge kommissionen i Uganda rekommendationer som hjälper med att genomföra en utbildningsreform i landet. De huvudsakliga temana under mötena som ordnats med kommissionen har varit genomförandet av inkluderande utbildning, utveckling av studieplanen, lärarutbildning, bedömning av lärande, intressentgruppers deltagande, beaktande av personer som behöver särskilt stöd samt utveckling av teknisk utbildning och yrkesutbildning. De veckovisa mötena med kommissionen i Uganda sker via Teams, men vi besökte också Uganda en gång under projektet, då vi fick diskutera projektets teman med kommissionen på plats.”

Det vore fint om det även i framtiden skulle finnas fler sådana sakkunniguppdrag, eftersom arbetet med ett arbetspar har varit mycket givande för projektet!

Under projektet samarbetar Karkkulainen intensivt med sitt arbetspar professor Hannele Niemi (Helsingfors universitet & UNESCO Chair on Educational Ecosystems for Equity and Quality of Learning). Tillsammans förbereder de förslag för kommissionen och svarar på de frågor som lyfts fram. Arbetet med ett erfaret arbetspar har gjort det möjligt för båda parterna att utbyta kunskap.

”Arbetet som arbetspar med professor Niemi har gått riktigt bra, och det känns som om vår personkemi har fungerat bra, vilket har gjort samarbetet smidigt. Det har varit ett nöje att få arbeta med en erfaren sakkunnig som Hannele och jag har lärt mig enormt mycket av henne. Det vore fint om det även i framtiden skulle finnas fler sådana sakkunniguppdrag, eftersom arbetet med ett arbetspar har varit mycket givande för projektet!”

Under projektet reste Karkkulainen och Niemi tillsammans till Uganda för en vecka. Karkkulainen upplever att hennes afrikanska bakgrund har varit en fördel med tanke på projektet.

”Det finns naturligtvis många skillnader mellan mitt hemland Ghana och Uganda, men jag upplever att min afrikanska bakgrund har hjälpt mig att bättre förstå den afrikanska utbildningssektorn och ugandiernas erfarenheter i deras egen kontext. När jag reste till Uganda tillsammans med Hannele kunde jag fungera som en slags kulturtolk”, säger Karkkulainen.

Karkkulainen doktorerar för tillfället vid Östra Finlands universitet på institutionen för specialpedagogik och skriver en doktorsavhandling om erfarenheter som unga som behöver stöd har av responsmetoder inom yrkesutbildningen och digitala apparaters roll. Hon har som mål att disputera under 2024.

Det finns naturligtvis många skillnader mellan mitt hemland Ghana och Uganda, men jag upplever att min afrikanska bakgrund har hjälpt mig att bättre förstå den afrikanska utbildningssektorn och ugandiernas erfarenheter i deras egen kontext.

Innan sina doktorsstudier tog Karkkulainen pedagogie kandidatexamen, varefter hon studerade en internationell ekonomie magisterexamen i Australien och pedagogiska studier för lärarbehörighet i Finland. Karkkulainen har erfarenhet av att undervisa från lågstadiet till universitetet, och det är särskilt värt att nämna att hon undervisat speciallärare och yrkespedagogiska lärarelever.

Numera har hon förutom doktorsstudierna också fullt upp med sitt nuvarande arbete som sakkunnig samt med att undervisa, handleda gradur och arbeta som utomstående gradubedömare vid Östra Finlands och Oslo universitet på enheten för specialpedagogik. Att bo och arbeta i Finland har under Uganda-projektet väckt stort intresse även bland ugandierna, och Karkkulainen delar gärna med sig av sina erfarenheter av livet i Finland.

”Under projektet har ugandierna varit väldigt intresserade av mitt liv i Finland som en person med afrikansk bakgrund. Många har velat höra om mina erfarenheter, och det har varit fint att få dela med mig av det jag lärt mig under årens lopp med dem”, säger Karkkulainen. 

En respektfull attityd och vilja att lära behövs absolut! Oavsett av vad du har gjort tidigare måste du vara beredd att lära dig nytt.

Karkkulainen uppmanar personer som är intresserade av sakkunniguppdrag inom utbildningssektorn i framtiden att fundera över sina egna motiv när de söker till sakkunniguppdrag samt att skaffa sig praktisk erfarenhet inom sektorn. Hon upplever att särskilt hennes bakgrund som lärare och inom specialpedagogik har gett mycket viktig praktisk erfarenhet som har hjälpt henne i arbetet som sakkunnig. Dessutom måste man ha en förmåga att reagera på föränderliga situationer och svåra frågor.

”I sakkunniguppdrag kan situationen förändras snabbt. I det här arbetet måste man också kunna svara på svåra frågor, eftersom det kommer många frågor. Det är också absolut nödvändigt att känna till Finland och det finländska utbildningssystemet, eftersom du som sakkunnig representerar Finland utomlands, och därför är det viktigt att känna till det egna området”, säger Karkkulainen. 

Särskilt att arbeta i par med en äldre sakkunnig är en fantastisk möjlighet att lära sig nytt!

Att arbeta utomlands med andra kulturer kräver också förmåga att vara respektfull och ödmjuk, eftersom det ofta kan uppstå situationer där den andra kulturens seder och vanor avviker mycket från de egna. ”En respektfull attityd och vilja att lära behövs absolut! Oavsett av vad du har gjort tidigare måste du vara beredd att lära dig nytt”, säger Karkkulainen.

Karkkulainens egen erfarenhet av Uganda-projektet har varit mycket positiv, och hon uppmuntrar sakkunniga i början av sin karriär att söka till motsvarande uppgifter: ”Sök bara modigt till sådana här uppgifter. Särskilt att arbeta i par med en äldre sakkunnig är en fantastisk möjlighet att lära sig nytt!”