Läroplanerna för grundskolan och gymnasiet ställer upp både mångsidiga och läroämnesspecifika mål för kulturell förståelse. Men vad är kulturmedvetenhet? Varför är det viktigt i skolan?

Yksinkertaisessa, sinisävyisessä ja -taustaisessa piirroskuvassa kulttuuritietoisuutta kuvastaa kaksi kättä, joista toinen edustaa tatuoitua vaaleaihoista hahmoa ja toinen rukousnauhoin ranteitaan koristanutta tummaihoista hahmoa. Kädet muodostavat yhdessä sydän-kuvion, jonka keskellä on toinen sydän.
Foto: Hanna Ruusulampi, Opetushallitus

Författare: Mika Perälä och Daniel Weintraub

Läroplanerna för grundskolan och gymnasiet (Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014; Grunderna för gymnasiets läroplan 2019) har likartade mål i fråga om kultur. Undervisningen ska dels stödja elevernas och de studerandes förståelse och uppskattning för kulturell mångfald, dels ge dem förutsättningar för att bygga sin egen kulturella identitet. Ur åskådningsundervisningens perspektiv innebär detta att man bekantar sig med olika åskådningar och förhållandet mellan åskådning och kultur samt byggande av sin egen åskådning i en kulturell referensram.

Kuvassa on marjapoimuri ja mustikoita.

I läroplansgrundernas allmänna del beskrivs målen gällande kultur på följande sätt:

Den grundläggande utbildningens kulturella uppdrag är att främja mångsidig kulturell kompetens och en högaktning av kulturarvet samt att stödja eleverna att forma egna kulturella identiteter och egna kulturella kapital (Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014, 18).

Kulturell och språklig mångfald ska värdesättas i gymnasiet (Grunderna för gymnasiets läroplan 2019, 22).

Den studerandes språkliga färdigheter och kulturella bakgrund ska beaktas i gymnasieundervisningen. Varje studerandes språkliga och kulturella identiteter ska stödjas på ett mångsidigt sätt (Grunderna för gymnasiets läroplan 2019, 41).

I läroplanerna preciseras inte vad som avses med kulturell mångfald. I forskningen har man närmat sig detta begrepp hur olika perspektiv (se Räsänen m.fl. red. 2018, 21–22).

Yksinkertaisessa, sinisävyisessä piirroskuvassa on romanien kansallislippu.

Unescos allmänna förklaring om kulturell mångfald utgår från att kultur ska ses som en grupp av andliga, materiella, intellektuella och känslomässiga drag som är utmärkande för ett samhälle eller en samhällsgrupp, och att kulturen utöver konst och litteratur även omfattar levnadsvanor, former av samlevnad, värderingssystem, traditioner och trosuppfattningar. Enligt förklaringen varierar kulturen mellan olika tider och platser. Det innebär att varje kultur är unik, men även kan förändras. Sociala gemenskaper och samhällen samverkar hela tiden med varandra, varvid deras kulturer tar intryck av varandra och förändras med tiden.

Även om ordet kultur står i singularis i Unescos förklaring, är tanken inte att man i det globala perspektivet bara kan tala om en kultur med olika lokala varianter. Man kan inte heller säga att det på det lokala planet skulle finnas bara en kultur. Det handlar snarare om att det på olika platser och under olika tider finns olika kulturer, eftersom gemenskapers och samhällens liv ser olika ut av många olika skäl. Man kan också konstatera att det på samma plats och under samma tid kan finnas flera parallella kulturer, som påverkar varandra på många olika sätt.

 

Yksinkertaisessa, sinisävyisessä piirroskuvassa on saamelaispäähine.

 

Kulturell mångfald syftar också på tre sammankopplade fenomen:

  1. mångfald inom kulturer
  2. mångfald mellan kulturer
  3. parallella kulturer och ömsesidig påverkan.

Särskilt det sistnämnda omtalas också som mångkultur. Begreppet kulturell mångfald kan alltså anses omfatta mångkultur, som i skolkontexten framför allt har syftat på den kulturella mångfald som uppstått till följd av invandring (se exempelvis Immonen-Oikkonen och Leino, red., 2010).

I Unescos förklaring konstateras:

”Som en källa till utbyte, innovation och skapande är kulturell mångfald lika nödvändig för mänskligheten som biologisk mångfald för naturen.”

Detta påstående är deskriptivt och normativt samtidigt. När kulturell mångfald förstås på detta sätt är den förutom ett faktum även ett värde, som man i ett pluralistiskt samhälle måste värna om.

Tillbaka upp

Läroplansgrunderna preciserar inte vad som avses med kulturell identitet, men det är naturligt att tolka begreppet som en individs eller gemenskaps förståelse för sin egen kultur. I individens fall är det också meningsfullt att lägga till att den kulturella identiteten omfattar en förståelse för sin egen ställning som en del av en kulturell gemenskap. Detta kräver reflektion kring hur det egna tänkandet och de egna handlingarna förhåller sig till varandra (se Kavonius & Putkonen 2020). Den kulturella identiteten tömmer dock inte individens identitet, utan exempelvis individens erfarenheter och minnen bygger på ett centralt sätt upp jaget eller den personliga identiteten.

Pride-lippu sinisävyisenä

Man kan dela in den kulturella identiteten i mindre delar och tala om exempelvis

  • religiös eller åskådningsmässig identitet
  • politisk identitet
  • köns- och generationsidentitet
  • etnisk, nationell och språklig identitet.

Man kan tänka att inte ens en individ har en enda kulturell identitet, utan att den varierar från situation till situation. I Unescos förklaring sägs att det är viktigt att säkerställa ett harmoniskt samspel mellan olika kulturella identiteter och en vilja att leva tillsammans. På lagstiftningsnivå innebär detta att minoriteternas rättigheter tryggas, och på gemenskapsnivån att man skaffar sig och övar på dialogfärdigheter (Rautionmaa 2012; Lipman 2019).

I förklaringen noteras också att kulturell mångfald är en oskiljaktig del av demokratin. Därför är det problematiskt att gemenskaper definierar sin identitet genom att ställa ”oss” mot ”de andra” – och anse att ”vi” är bättre än ”de”. Detta förknippas ofta med diskriminering, som kan förekomma i individers agerande gentemot varandra, i samhällsstrukturer och i individers attityder.

Tillbaka upp

Även om en skolas verksamhet kan vara differentierad i fråga om exempelvis åskådningsundervisning och festtraditioner, får den inte vara ojämlik. Man bör också notera att man i skolans verksamhet måste förbinda sig till läroplanens värdegrund, och att mångfald inte innebär att alla värderingar skulle godtas. I skolan godtar man exempelvis inte tänkande och verksamhet som strider mot mänskliga rättigheter och demokrati. 

Yksinkertaisessa, sinisävyisessä piirroskuvassa kädet kohtaavat ja muodostavat sydämen. Toinen käsistä on vaalea ja tautoitu, toinen tumma ja rannekoruin koristeltu.

Kulturmedvetenhet innebär förståelse för följande:

  • kulturen består av många olika faktorer och förändras med dessa faktorer
  • kulturer är knutna till tid, plats och samhälle, och interagerar med varandra
  • den egna kulturen utgör individens eller samhällets kulturella identitet
  • en kulturell identitet kan delas in i exempelvis åskådningsmässig och politisk identitet, könsidentitet, generationsidentitet, etnisk och nationell identitet samt språklig identitet
  • kulturella identiteter baserar sig på delvis olika värderingar och principer, och kan vara motstridiga
  • harmonisk samlevnad och en fungerande demokrati kräver att man samordnar intressen bland individer och grupper som representerar olika kulturella identiteter, samt är beredd att göra kompromisser som kan motiveras rationellt.
Tillbaka upp