Alla slags, såväl fysiska som digitala och sociala lärmiljöer kan och bör vara hållbara. Vad ingår i lärmiljöerna? Vad möjliggör lärmiljöerna i hållbarhetens namn?
Oppimisympäristön kestävyys
Foto: Hanna Ruusulampi, Opetushallitus

Skribenter: sakkunnig Pauliina Jalonen och specialsakkunnig Mari Sjöström, Kommunförbundet

Lärmiljöer och definitionen av dem är viktiga sätt för anordnare av småbarnspedagogik, undervisning och utbildning att strukturera sin verksamhet. Lärmiljöer definieras i planerna för småbarnspedagogik och läroplanerna på ett mycket mångfacetterat sätt som är specifikt för de olika verksamheterna. De definieras bland annat som lokaler och platser som främjar lärandet och som är sunda, trygga och tillgängliga. På samma sätt används begreppet lärmiljö om gemenskaper, praxis samt redskap och material med hjälp av vilka och genom vilka lärande och växelverkan sker och genomförs.

Violetit kuuset

På gymnasieskolorna och inom yrkesutbildningen är lärmiljöerna ännu mer omfattande. I undervisningen på andra stadiet kan bland annat distans- och webbundervisning utnyttjas mångsidigt vid sidan av andra lärmiljöer. Inom yrkesutbildning är också arbetsplatserna viktiga miljöer som utvecklar de studerandes kompetens.

Med hjälp av lärmiljöerna kan den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensionen av hållbar utveckling förverkligas och konkretiseras på många olika sätt och genom många olika lösningar som lämpar sig för de lokala förhållandena. Välfungerande lärmiljöer främjar hållbar utveckling med alla dess dimensioner samt kvaliteten i fostran och utbildning.

Tillbaka upp

Utbildningsanordnarna beslutar om vilka lärmiljöer som används och hur de används i syfte att skapa mångsidiga och flexibla helheter som både utnyttjar och synliggör den närmaste omgivningen. Kreativitet får och kan användas inom ramen för de bestämmelser som styr verksamheten.

I läroplansgrunderna anvisas utbildningsanordnarna att tänka på bland annat de ekologiska aspekterna, tillgängligheten, belysningen, inomhusluftens kvalitet och lokalernas renhet. Lokalerna för lärandet kan ge uttryck för hållbar utveckling på många olika sätt. Inom fostrings- och utbildningstjänsterna grundar sig användningen av lokalerna och verksamhetssätten på kommunens riktlinjer för hållbar utveckling. I själva verket förutsätter beaktandet av hållbarhetsmålen i kommunen ekonomisk lönsamhet och sektorsövergripande samarbete, till exempel samarbete mellan bildningssektorn och tekniska sektorn. De ekonomiska aspekterna kan inte åsidosättas, eftersom en del av hållbar utveckling är att vi betraktar saker och ting på ett balanserat sätt som helheter. Att alla aktörer som ansvarar för lokalerna gör sitt för att samarbetet ska vara lyckat och synliggör hållbarhetsarbetet bör främjas.

Tillbaka upp

Purppurainen sähköbussi
Lärmiljöer som stödjer hållbarheten beaktas i planeringen av nya skolor. Till exempel har skolorna Karhunmäki och Nepenmäki i Joensuu utrustats med sensorteknik som mäter bland annat temperaturer, vattenförbrukning och förbrukning av solenergi i byggnaderna. Informationen som fås med sensorerna används för att styra byggnadernas energiförbrukning, men den utnyttjas också i undervisningen. Sensordata uppdateras till en digital lärmiljö, där de används i bland annat fysik- och matematikuppgifter samt i undervisningen om hållbar utveckling. Lärmiljön och undervisningspaketen med aktiviteter har utvecklat inom projektet Klimatkvarteren som ägs av Joensuu stads miljöväsende.
På motsvarande sätt har man i energieffektivitetsarbetet vid äldre skolor genomfört ett europeiskt utvecklingsprojekt och utvecklat en samarbetsmodell för skolorna. Modellen kallas 50/50-metoden och används runtom i Finland. Med hjälp av den försöker man minska byggnadernas energiförbrukning och även uppnå ekonomiska besparingar.  Samarbetet görs i energiteam där elever, lärare och skolans gårdskarl eller fastighetsskötare identifierar och genomför energisparande åtgärder samt informerar och utbildar den övriga skolgemenskapen. Teamet följer upp hur mycket energi, koldioxidutsläpp och pengar som har sparats. Hälften av pengarna som sparats ställs till skolornas förfogande.
Tillbaka upp

Sinisävyinen haarukka, jonka päässä on spagettia ja kantarellia

Maistuva koulu (”En välsmakande skola”) är en verksamhetsmodell som utvecklats tillsammans med sex kommuner (Salo, Träskända, Tammerfors, Kuopio, Sotkamo, Siilinjärvi). Östra Finlands universitet bedriver forskning med modellen som kan utnyttjas i grundskolans näringsfostran. I modellen sammanställs information och konkreta verktyg som kan användas för att förverkliga det syfte för skolmåltiden som fastställs i läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen och i rekommendationerna för skolmåltiden.

Esbo stad och Aalto-universitetet har tagit fram verksamhetsmodellen Skolan som service där skolorna betraktas som en mångsidig tjänst som stödjer lärandet, inte bara som en skolbyggnad. Utgångspunkten för försöket har varit att ordna utbildningen på ett nytt sätt så att lärande sker hela tiden, överallt och i växelverkan med andra. Skolan har använt universitetets lokaler och även haft tillgång till universitetets övriga resurser, såsom vetenskaplig kunskap. De preliminära kalkylerna har visat att verksamhetsmodellen ger besparingar i lokalernas driftskostnader i och med att ägarna till underutnyttjade lokaler drar nytta av att någon hyr lokalerna. Konceptet förverkligar hållbar utveckling inte bara genom att optimera och cirkulera användningen av lokaler och utrustning, utan också genom att öka den sociala mångfalden och dela resurser med det omgivande samhället.
Tillbaka upp

Barn och unga uppmuntras i allt större utsträckning att använda sig av aktiva och hållbara färdsätt, till exempel att gå eller cykla till skolan. Detta är viktigt för både hälsan och miljön. Trafiksäkerheten vid läroanstalterna påverkas i hög grad av att antalet fordon på gårdarna eller i närheten av dem minskar. Samtidigt kan man också främja tryggare rutter till läroanstalterna och eliminera farliga platser.

Purppurainen polkupyörä

Bland annat i Lahtis har stadsplaneringen och utbildningsväsendet samarbetat. I skolorna har det ordnats temadagar med lektioner om trafikfostran, hållbara färdsätt och stadsplanering. Utöver stadsplaneringsexperter från Lahtis stad har också representanter för Villmanstrand–Lahtis tekniska universitet (LUT) deltagit. Dessutom har lärarna tillgång till färdiga lektions- och uppgiftspaket som de kan använda i sitt eget arbete kring temat med eleverna. Skolan har bland annat haft besök av en buss där barnen får lära sig hur man använder bussarna inom lokaltrafiken och hur man beter sig på bussen. I denna verksamhet har man använt metoder för dramafostran. Målet är att ge eleverna bättre färdigheter att självständigt använda kollektivtrafiken.

Tillbaka upp

Skribent: undervisningsråd Marjaana Manninen

Vihreäsävyinen kuva kasvisruokalautasesta

Traditionellt har man i samband med skolmåltiden lyft fram hälsa, ekonomi och effektivitet. Ur hållbarhetsperspektivet är alla dessa viktiga delområden. Med tanke på hållbarheten som helhet utgörs emellertid referensramen för skolbespisningen av de fyra dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, kulturella, sociala och ekologiska dimensionen. De senaste måltidsrekommendationerna för skolor och läroanstalter styr verksamheten mot ett hållbart skolmåltidssystem som ses som en helhet.

Hållbara skolmåltider bjuder alla till bords och till att lära sig. Skolmåltiden har redan länge betraktats som ett viktigt forum för främjandet av en hållbar livsstil och välbefinnandekunskaper. Måltiderna som planeras medvetet styr matvalen och är ett verktyg för att lära sig om mat och måltider. Gemensamma måltider innebär gemensamt lärande – också om hållbarhet!

Tillbaka upp

Främjandet av hållbar utveckling ingår tydligt i fostrings- och utbildningstjänsterna och i verksamhetsprinciperna för dessa. Det är glädjande att det runtom i Finland finns flera verksamhetsmodeller och samarbetsformer som tar stöd av en hållbar utveckling av lärmiljön. Det är också önskvärt att vi identifierar de möjligheter som digitaliseringen erbjuder för främjande av hållbar utveckling och som undervisnings- och lärmiljöer som stödjer tillgången till utbildning och utbildningens tillgänglighet. Det bästa sättet att lära och tillägna sig hållbara verksamhetssätt är att göra dem till en naturlig del av fostrings- och lärmiljön och hela läroanstaltsmiljön.

Tillbaka upp