Grunderna för hälsokunskap utgörs av följande temaområden som har indelats i ett block om nio lektioner. Undervisningen kan ges i form av en serie på nio lektioner i någon av årskurserna 1–4 t.ex. så att varje ämne behandlas en dag i veckan under en dubbellektion.

• Den egna kroppen. Att vara människa. Klassen funderar på vad som skiljer människan från djuren. Rita en människa. Varje del av människan är bra och värdefull. Olikheter mellan könen, varje människas särprägel. Bara fina ord används om alla delar av kroppen.
• Livscykeln. Olika åldrar och deras betydelse. Släktens fortbestånd, den egna historien och framtiden. Födelse, uppväxt, hälsa, sjukdom, åldrande, död. Vars och ens eget ansvar för sin hälsa, hur människan kan inverka på vad som sker.
• Sinnena. Individen förnimmer världen med olika sinnen: smak, lukt, hörsel, känsel, syn och muskler. Närhet, beröring, människorelationer, ömhetslängtan, mjukisdjur och sällskapsdjur diskuteras. Hur känns smärta och välbehag? Man får inte göra någon illa. Var och en har rätt till fysisk okränkbarhet.
• Puberteten. I skolan finns barn i olika utvecklingsstadier. Barnen växer upp till ungdomar, och ungdomarna blir vuxna. Förändringarna i puberteten och könsmognaden. Sätten att utvecklas och tidpunkterna för förändringarna varierar mycket. Det är en rikedom att ännu inte vara helt färdig. Hur känns det att förändras? Alla utvecklingsstadier är viktiga.
• Känslor. Alla känslor är bra, och det går att lära sig att hantera dem. Varifrån kommer känslor, och varför existerar de? Längtan, leda, besvikelse, sorg, hat, vrede och avundsjuka berättar något om oss själva. Känslor som att tycka om någon, att vara förälskad och att älska är känslor som ger en kraft. Konst, dikter och musik berättar om känslor och kan också väcka dem till liv.
• Olikheter. Varje människa är unik. Människor har olika kunskaper, egenskaper, hudfärg och språk. Kulturer, förebilder och ideal diskuteras. Det lönar sig inte att försöka bli perfekt. Det finns handikappade och defekta människor. Alla har svaga och starka egenskaper. Man får inte reta någon. Alla är lika värdefulla.
• Roller. Flickor och pojkar, män och kvinnor. Hurdana är förväntningarna på deras roller, och vilka är möjligheterna? Vad menas med jämställdhet mellan könen? Vilka möjligheter till arbete och vilka framtidsutsikter har flickor och pojkar? De regler som gäller inom parrelationer diskuteras och klassen funderar på vilka regler för god ton som hör ihop med könsrollerna.
• Fortplantning. Hur blir bebisar till? Kärlek, älskog och fortplantning tas upp. Sexualiteten har tre skikt: förnuft, känsla och biologi. Människan fattar beslut med förnuftets hjälp och kan på så sätt kontrollera sina känslor och drifter.
• Hälsa. Det lönar sig att sköta om sin kropp. Vad innebär sunda levnadsvanor? Och vad är riskbeteende? Ätande, motion, säkerhet och sinnesstämningar tas upp. Vad är hövlighet, vad är tröst? Hur kan jag främja min egen och andras hälsa?

Lektionsbeskrivningar och anvisningar 

Varje timme eller temaområde behandlas här som en lektion som är tänkt att utgöra en helhet. Till varje temaområde hör åtminstone en dubbellektion. Det är också möjligt att ha temadagar. Med hjälp av de mångsidiga och beskrivande anvisningarna kan läraren enkelt sätta sig in i innehållet i hälsokunskap och samtidigt få en detaljerad modell för lektionerna ända från första årskurs.

Temat 

Till en början beskrivs temat för lektionen, dvs. vad som ska tas upp. Temat kan vara t.ex. sinnena, och under hela lektionen diskuteras då förekomsten av sinnen och sinnenas betydelse.

Metod 

Lektionernas uppbyggnad är alltid densamma:

• Inledning, dvs. en inledande diskussion, där barnens intresse och vilja att delta väcks.
• En aktiv del med uppgifter.
• Läraren avslutar lektionen med att göra ett sammandrag av ämnet och av vad barnen har lärt sig under dagens lektion.
• Läraren ger en hemläxa. 

Eventuellt material 

I målarpaletten finns en förteckning över vilka metoder som används under lektionerna och vilka material som eventuellt behövs. Läraren kan i förväg reservera material och ett lämpligt arbetsrum eller be barnen att hemifrån ta med bilder eller något liknande som har med temat att göra.

Ämnen för den inledande diskussionen och uppgifter 

För varje lektion finns det många tips som t.o.m. tangerar flera teman. Välj ut de teman som passar elevernas ålder och utvecklingsnivå bäst. Diskussionsämnena och uppgifterna beskrivs utförligt. Varje lärare håller lektionen på sitt personliga sätt, men de här förslagen kan fungera som inspiration för läraren.

Fokus 

I ljuskäglan finns ett sammandrag av fokus för lektionen. Där berättas varför just det här ämnet har tagits med, bakgrunden till ämnet belyses och målen med lektionen räknas upp.

Erfarenheter och tankar 

Erfarenheter och tankar består av de funderingar och minnesbilder av barnens reaktioner, handlingar och uttalanden under lektionerna som befolkningsförbundets expertis upplevde under sin egen undervisning. Det kan vara trevligt att läsa dem både i förväg och i efterskott och att jämföra dem med egna erfarenheter. Också elever, lärare och föräldrar har gett respons.

Läxor 

Läxorna har alltid en egen sida; de kan därför skrivas ut direkt och ges till eleverna att ta med sig hem. Läxorna kan också omarbetas enligt lärarens egna idéer. 

Barnpsykiater Raisa Cacciatore, Väestöliitto