Idématerial för hälsokunskap

När barnen fick frågan vad pubertet betyder, svarade de bl.a. följande: ”Då är man ung och grälar med sina föräldrar”, ”Då kommer man i målbrottet”, ”Den börjar säkert då man fyller 13”. Någon enstaka pojke protesterade mot det faktum att puberteten börjar lite tidigare hos flickor än hos pojkar: ”Fasen också!” Hos flickor börjar puberteten i genomsnitt vid 9–13 års ålder med att de får vitflytningar och ömmande, svällande bröst. Hos pojkar börjar puberteten i genomsnitt vid 10–14 års ålder med att testiklarna börjar växa. Alla vuxna har gått igenom puberteten, och alla barn kommer att gå igenom den, eller går igenom den. Hos var och en sker det på olika sätt, men det finns gemensamma drag hos alla. För barnen är längdtillväxten det tydligaste yttre tecknet. 

Både flickor och pojkar kommer i målbrottet, men bara pojkarna får ett synligt adamsäpple på halsen. Det roar barnen att höra läraren härma hur man låter i målbrottet. Det är något naturligt, men ibland kan det kännas svårt att kontrollera det. Alla detaljer är intressanta: var börjar det växa hår, hur länge pågår mensen? Barnen kan också ha dåliga erfarenheter av puberteten, om det tonåriga syskonet bråkar eller retas. 

Barnen fick se två bildserier, en med samma pojke vid 7, 14 och 21 års ålder och en med foton av en och samma flicka med sju års mellanrum. Barnen tyckte att det var spännande och bra bilder av förändringarna. Hos pojken såg man tydligt att han växte på längden, att axlarna blev bredare, att snoppen växte och att han fick mera hår på kroppen. Hos flickan såg man att hon växte på längden, att brösten utvecklades, att höfterna blev rundare och att kroppsbehåringen utvecklades.

Erektion

Läraren visade en rolig bild med en tecknad pojke, som ligger och sover i sin säng. Under täcket, ungefär mitt på kroppen, syns en upphöjning (en vuxen ser att det är en nattlig erektion). På frågan vad det skulle kunna vara, räcktes en hand upp och en pojke föreslog: ”Han har korta ben och tårna står upp”. Läraren konstaterade att det skulle kunna vara så. Å andra sidan kan pojken på bilden ha en nattlig erektion, när snoppen står rakt upp. Flickorna log då de hörde läraren beskriva det så rakt på sak, pojkarna såg mer eftertänksamma ut. När snoppen står upp, kallas det erektion eller stånd. Under t.ex. puberteten kan pojkar ibland drömma sexdrömmar, snoppen kan då bli styv. Å andra sidan kan en pojke få erektion också utan att vara upphetsad, t.ex. på mornarna. Under puberteten börjar babyfrön, som kallas spermier eller sädesceller, produceras i pungen. Det är helt normalt att de här babyfröna ibland under puberteten kommer ut ur snoppen. Det här kallas då utlösning. Sädesvätskan är ljus, vit eller gulaktig till färgen. Det är inte kiss. Babyfröna kommer visserligen ut ur samma hål i snoppen som kisset, men under andra tidpunkter.

Slidsekret

I början av puberteten börjar flickorna få vitflytningar. Ur snippan, babyspringan, kommer det varje dag en ljus, lite gulaktig vätska. I puberteten blir snippan fuktig inuti, på samma sätt som ögonen och munnen, speciellt när man har vissa drömmar eller tänker på någon man gillar och det känns pirrigt. Ögonens tårvätska och spottet i munnen försvinner inåt, men vitflytningen kommer ut i byxorna. Det är normalt med vitflytningar, och deras uppgift är att hålla snippan ren. Ett par år efter att vitflytningarna har börjat, får flickorna mens. När läraren frågade vad det är som flickor och kvinnor har i magen, där babyn kan växa, var det bara någon enstaka pojke som räckte upp handen och gav rätt svar, ”livmodern”. Precis, alla flickor har en liten livmoder. På frågan hur länge blödningen varar, svarade en flicka ”tre minuter”, eftersom hon visste att näsblod räcker ungefär så länge. Under mensen kommer det blod ur livmodern en gång i månaden i några dagar.

Tonåringens beteende

Barn kan tro att man i tonåren på något vis måste göra sådant som nu känns främmande eller pinsamt, som att pussas, hålla handen eller röka. Det är bra att veta att ingen någonsin måste göra sådant. Om ett barn har sett vuxna ha samlag eller har sett pornografi, vilket inte är ovanligt med dagens TV-utbud och i dessa tider av Internetporr och porrseriealbum, kan tanken på att bli vuxen ge barnet ännu mer ångest. Barnet kan inte förstå den sexuella lusten, och tanken på att man som stor måste börja göra samma sak som man har sett kan kännas motbjudande och skrämmande. 

Barnen berättar gärna om sina erfarenheter från syskonens pubertet, och ibland övergår de till att skälla på tonåringar. Många barn har blivit retade eller skrämda av äldre barn, eller har hört om sådant. Den modell som läraren förmedlar, att också puberteten är något värdefullt och att också tonåringar måste uppföra sig ordentligt, är viktig. Ibland blir barnens historieberättande en tävlan där verklighet och fantasi blandas ihop: ”Ja, jag såg hur det kom riktigt mycket blod ur min syster!”, ”Tonåringar knullar!”, ”Tonåringar ger en på käften och får göra vad de vill!” Läraren bör ingripa i det barnen säger: Tonåringar får inte göra vad de vill, och det gör de heller inte i verkligheten. Vuxna klarar nog av att blanda sig i det tonåringarna gör och att få dem att lyda. Ibland kan de skryta och försöka slå i någon att de har gjort allt möjligt, som de i verkligheten bara kan drömma om. Men ibland vill de i mindre barns ögon verka större och häftigare än vad de egentligen är, bara för att dölja sin egen osäkerhet. Alla tonåringar knullar inte, och det är för övrigt ett fult ord för att ha samlag eller sex. De tycker om att sällskapa och vill därför ibland pussas och kramas på tu man hand, och det kan se ut som samlag eller sex fast det inte är det. Sex har man i allmänhet först när man är vuxen eller har gift sig. (Fortplantningen behandlas under en särskild lektion. Den här lektionen begränsar sig till puberteten, även om något barn kanske också skulle vilja tala om mognare sex.) 

Tonåringars varierande klädsel kan ge upphov till mycket diskussion och det går att hitta fina bilder på det temat. Tonåringar vill ibland visa sitt oberoende, dvs. att de själva fattar beslut i frågor som gäller dem och om sitt eget utseende. Därför kanske tonåringen färgar håret grönt eller går omkring i trasiga kläder. Ibland används säkerhetsnålar, nitar och kedjor lite här och var. Man får ändå aldrig skada sin kropp genom att skära sig eller låta pierca eller tatuera sig så att det är farligt och gör att man ångrar sig senare.

Barnpsykiater Raisa Cacciatore, Väestöliitto