Gymnasiediplom: Stödmaterial för att utveckla läroplanen

1. Stödmaterialets syfte

I den lokala läroplanen bestäms om undervisningen och fostran i gymnasiet. Syftet med detta material är att stödja det lokala arbetet kring gymnasiediplomämnen i gymnasiets läroplan. Stödmaterialet är avsett för läroplansarbete inom huslig ekonomi, slöjd, mediekunskap, dans och teaterkonst.

Med detta stödmaterial skapas också förutsättningar för att utveckla pedagogiken samt lärandet och bedömningen av kunnandet i dessa gymnasiediplomämnen. Målet är också att stödmaterialet ska stärka en mer enhetlig syn på gymnasiediplomstudierna inom ramen för genomförandet av den allmänbildande gymnasieutbildningens uppgift.

I alla stödmaterial granskas och förklaras vad som kan beaktas i det lokala läroplansarbetet när man beskriver

• läroämnets uppgift
• lärande och kompetens som är typiska för läroämnet
• undervisningens mål och centrala innehåll
• mångsidig kompetens i läroämnet
• utgångspunkterna för pedagogiken, studiemiljöerna och studiemetoderna
• utgångspunkter för lärande och bedömning av kunnande

Enligt gymnasielagen ska en anordnare av gymnasieutbildning godkänna en läroplan som överensstämmer med grunderna för gymnasiets läroplan. Grunderna för läroplanen har fastställts separat för gymnasieutbildningens lärokurser för unga och vuxna.

Komplettering av stödmaterialet

Utbildningsstyrelsen har planerat att stödmaterialet för gymnasiediplomämnena ska produceras i två delar och faser. Under 2025 är avsikten att publicera material som stöder planeringen av undervisningen och bedömningen vid sidan av det tidigare publicerade stödmaterialet för läroplansarbetet. Målet är att materialen i den andra fasen ska inspirera lärarna att utveckla sitt eget pedagogiska tänkande samt planera undervisnings- och bedömningsmetoder. 

Utbildningsstyrelsen utvecklar gymnasiediplomsystemet inom ramen för de tillgängliga resurserna, så det är möjligt att planerna ändras.
 

2. Utgångspunkter för det lokala läroplansarbetet

Syftet med gymnasieutbildningen är att ge studerande färdigheter för studier som leder till högskoleexamen vid ett universitet eller en yrkeshögskola. 

Syftet med gymnasiestudierna är att stödja de studerandes utveckling till goda, harmoniska och bildade människor och aktiva samhällsmedlemmar samt att ge dem sådana kunskaper, färdigheter och beredskaper som de behöver i arbetslivet, för fritidsintressen och för en allsidig personlighetsutveckling. Därtill har gymnasieutbildningen i uppgift att ge de studerande beredskap för livslångt lärande och för att utveckla sig själva kontinuerligt (714/2018, 2 §).

Enligt de allmänna riksomfattande målen för gymnasieutbildningen ordnas undervisningen och den övriga verksamheten i gymnasiet så att den studerande har möjlighet att växa upp till en bildad samhällsmedlem, skaffa de kunskaper och färdigheter som krävs i en föränderlig verksamhetsmiljö samt öka färdigheterna i kontinuerligt lärande (810/2018, 1–3 §).

De allmänna riksomfattande målen för gymnasieutbildningen betonar vikten av en bred allmänbildning och förståelse av helheter. Målen uppmuntrar till etiskt, ansvarsfullt och aktivt aktörskap inom det lokala, nationella, europeiska och globala samfundet.

Gymnasiets lärokurs omfattar minst 150 studiepoäng i gymnasieutbildning för unga och minst 88 studiepoäng i gymnasieutbildning för vuxna. I gymnasieutbildningen för unga ska gymnasiets lärokurs innehålla minst 20 studiepoäng av riksomfattande valfria studier. Läroplanssystemet för gymnasieutbildningen består av:

• gymnasielagen (714/2018)
• statsrådets förordning om gymnasieutbildning (810/2018)
• Utbildningsstyrelsens föreskrift om grunderna för gymnasiets läroplan
• läroplan godkänd av utbildningsanordnaren

Innan en lokal läroplan tas i bruk godkänner utbildningsanordnaren den separat för undervisningen på finska, svenska, samiska och vid behov på något annat språk.

Planeringen och genomförandet av undervisningen och den övriga verksamheten i gymnasiet grundar sig på läroplanen som godkänts av utbildningsanordnaren.  

Läroämnesgrupper, läroämnen och mångsidig kompetens

Bestämmelser om de läroämnesgrupper som ingår i gymnasieutbildningens lärokurs finns i gymnasielagen (714/2018) och bestämmelser om studierna finns i gymnasieförordningen (810/2018). 

Enligt gymnasielagen kan gymnasieutbildningens lärokurs innehålla gymnasiediplom som påvisar särskilt kunnande och intresse och som kan genomföras i olika läroämnesgrupper eller läroämnen. I gymnasiets lärokurs kan det också ingå andra studier än de som anges i statsrådets förordning i enlighet med vad som beslutas i utbildningsanordnarens läroplan. Dessa lokalt fastställda studier är valfria för den studerande (Gymnasielagen 714/2018, 11 §).

I gymnasieutbildningen främjas förutom behärskandet av läroämnenas mål och centrala innehåll även mångsidig kompetens. För att förenhetliga gymnasieutbildningen ingår det i grunderna för gymnasiets läroplan delområden inom mångsidig kompetens som utgör de gemensamma målen för alla läroämnen: 1) kompetens för välbefinnande, 2) kommunikativ kompetens, 3) tvärvetenskaplig och kreativ kompetens, 4) samhällelig kompetens, 5) etisk kompetens och miljökompetens samt 6) global och kulturell kompetens.
I gymnasieutbildningens lärokurs kan det ingå tematiska studier som utvecklar mångsidig kompetens. Mål och innehåll för de tematiska studierna fastställs i den lokala läroplanen.

Utarbetande av en lokal läroplan

I det lokala läroplansarbetet beaktas till exempel andra läroanstalters undervisningsutbud, gymnasiets verksamhetsmiljö samt lokala styrkor och specialresurser. Ortens omgivning, historia, språkförhållanden samt närings- och kulturliv ger läroplanen en lokal prägel. Samarbetet gör studierna mer livsnära och djupgående. 

Möjligheten för den studerande att avlägga gymnasiestudierna på tre år ska tryggas genom att ordna studiernas framskridande smidigt och genom att erbjuda det stöd för lärande och studier som behövs. Läroplanen ska utarbetas så att den studerande kan göra individuella val i sitt eget gymnasium och, om hen så önskar, även i andra läroanstalter.

Utbildningsanordnaren beslutar hur den lokala läroplanen ska utarbetas utifrån grunderna för gymnasiets läroplan. Den lokala läroplanen utarbetas i samråd med gymnasiets personal, de studerande, vårdnadshavarna samt social- och hälsovårdsmyndigheterna i den mån bestämmelserna förutsätter det. 

I läroplansarbetet kan man också samarbeta med andra utbildningsanordnare och intressegrupper. De studerandes vårdnadshavare ska kunna bekanta sig med läroplanen. Innan läroplanen godkänns ska studerandekåren och de anställda höras. De studerande ska också ges tillfälle att framföra sin åsikt om läroplanen. Samarbetet säkerställer att gymnasieutbildningen håller hög kvalitet, är samhälleligt betydelsefull samt att hela gemenskapen förbinder sig till de gemensamma målen och verksamhetssätten.

Det lokala läroplansarbetet siktar på lösningar som främjar gymnasiets verksamhetskultur, stöder de studerandes välbefinnande och delaktighet samt berikar interaktionen i gymnasiet och med det omgivande samhället.

Läroämnenas egna och gemensamma studieavsnitt

De obligatoriska och nationella valfria studier som föreskrivs i gymnasieförordningen har strukturerats som moduler värda 1–3 studiepoäng i grunderna för gymnasiets läroplan. Utifrån dessa byggs antingen läroämnenas egna eller gemensamma studieavsnitt på lokal nivå. Dessa studieavsnitt som utarbetas i stället för tidigare kurser kan vara olika till sin omfattning och form. Studierna bedöms per studieavsnitt. Om ett studieavsnitt består av flera läroämnen ges separata vitsord för varje läroämne. 

I gymnasiets lärokurs kan det dessutom ingå andra valfria studier än de som föreskrivs i gymnasieförordningen (810/2019) som nationella valfria studier. Målen, det centrala innehållet, omfattningen och bedömningen av dessa lokala valfria studiers studieavsnitt bestäms av utbildningsanordnaren på det sätt som lösts i den lokala läroplanen.

Målet som ställts upp för gymnasieutbildningen är att på bred front utveckla studerandes färdigheter att tillägna sig, kombinera och använda sina kunskaper och färdigheter samt tillämpa det hen lärt sig på ett mångsidigt sätt även över läroämnesgränserna (810/2019). Grunderna för gymnasiets läroplan uppmuntrar till att utarbeta mer omfattande studieavsnitt än de tidigare kurserna som överskrider läroämnesgränserna för att de studerande också på så sätt ska ha möjlighet att utveckla sin mångsidiga kompetens.
 

3. Gymnasiediplom i gymnasiets läroplan

I enlighet med gymnasieutbildningens uppdrag visas de kunskaper och färdigheter som inhämtats i gymnasiet med avgångsbetyg från gymnasiet, gymnasiediplom och andra prov på kunnande. 

I gymnasiets lärokurs kan utöver obligatoriska och nationella valfria studier ingå gymnasiediplom och andra valfria studier på det sätt som utbildningsanordnaren bestämmer. Enligt gymnasieförordningen är gymnasiediplomets omfattning två studiepoäng (810/2018, 12 §). 

Gymnasiediplomen ingår i de gällande grunderna för gymnasiets läroplan för unga och vuxna som Utbildningsstyrelsen beslutade om 2019. Det är möjligt att avlägga gymnasiediplom i huslig ekonomi, bildkonst, slöjd, gymnastik, mediekunskap, musik, dans och teaterkonst. Möjligheten att avlägga gymnasiediplom fastställs i den lokala läroplanen. Utbildningsstyrelsen ger också separata instruktioner för avläggande av varje gymnasiediplom. 

I den lokala läroplanen beskrivs gymnasiediplomens uppgift, allmänna mål och bedömning samt varje separata gymnasiediploms mål och centrala innehåll i fråga om de gymnasiediplom som utbildningsanordnaren erbjuder som studieavsnitt värda två studiepoäng. Ett gymnasiediplom kan ingå i de valfria studierna i ett läroämne på det sätt som fastställs i den lokala läroplanen. 

Avläggande utifrån separata prestationsanvisningar

Om det enligt den lokala läroplanen är möjligt att avlägga gymnasiediplom i gymnasiet ska de avläggas de enligt Utbildningsstyrelsens instruktioner. Anordnaren av gymnasieutbildning beslutar i enlighet med gymnasiets läroplan och utifrån separata instruktioner om hur gymnasiediplomet ska ordnas i praktiken.

Grunden för avläggande av gymnasiediplomet är gymnasiestudierna i läroämnet i den omfattning som anges i Utbildningsstyrelsens anvisningar. I anvisningarna för avläggande ges också anvisningar om man att i gymnasiets läroplan ska definiera de studieavsnitt som kan utgöra gymnasiestudier som föregår gymnasiediplomet.

Gymnasiediplomintyg – Bilaga till gymnasiets avgångsbetyg

I enlighet med gymnasielagen ges dessutom ett separat intyg över avlagt gymnasiediplom och prov i muntlig språkfärdighet som bilaga till betyg över gymnasieutbildning. I grunderna för läroplanen bestämmer Utbildningsstyrelsen om de kunskaper som ska antecknas i betygen och om ovannämnda bilagor (810/2018, 39 §). Gymnasiediplomen kompletterar den kompetens som gymnasiets avgångsbetyg och studentexamensbetyget visar.

Gymnasiediplomen gör det möjligt för studerande att bedöma den kompetens och de styrkor som förvärvats under gymnasiestudierna med tanke på fortsatta studier.
 

4. Avläggande av gymnasiediplom som en del av gymnasiestudierna

Det är frivilligt för ett gymnasium att ordna gymnasiediplom liksom det är frivilligt för den studerande att delta.

Enligt läropliktslagen är det avgiftsfritt att delta i gymnasiediplomet för studerande som omfattas av läroplikten (1214/2020, 17 §). Avgiftsfria är dock inte musikinstrument, idrottsredskap eller andra motsvarande redskap och tillbehör som behövs i utbildningar som betonar särskilda intressen och som är avsedda för den studerandes personliga bruk och kan användas också utanför undervisningen.

Av studerande som genomgår lärokursen för gymnasieutbildning för vuxna som vanligtvis inte omfattas av läroplikten, av ämnesstuderande och för prov inom särskilda examina kan man uppbära en avgift för avläggande av gymnasiediplomet (714/2018, 34 §; 1214/2020, 16 §, 17 §).

Samarbete och anskaffning av utbildning

En anordnare av gymnasieutbildning kan samarbeta med andra gymnasier och läroanstalter för att möjliggöra gymnasiediplom. Enligt gymnasielagen kan utbildningsanordnaren komplettera utbildningen som ordnas genom att skaffa undervisning och andra tjänster av en annan anordnare av gymnasieutbildning eller övrig utbildning (714/2018, 8 §). Anvisningarna för gymnasiediplom iakttas också när ett gymnasiediplom som ingår i den studerandes studieplan och gymnasiets lärokurs avläggs vid en annan läroanstalt. I de gymnasiediplomspecifika stödmaterialen förklaras samarbetspraxisen och möjligheterna att skaffa gymnasieundervisning av en annan utbildningsanordnare närmare.

Identifiering och erkännande av kunnande

En studerandes studier som avlagts eller kunskaper som förvärvats någon annanstans kan räknas till godo genom att de fastställs som en del av gymnasiets lärokurs. I 27 § i gymnasielagen (714/2018) föreskrivs att i samband med att den studerandes individuella studieplan utarbetas har utbildningsanordnaren som uppgift att utreda och identifiera den studerandes tidigare förvärvade kunnande på basis av en utredning som den studerande framlägger. 

Utbildningsanordnaren ska erkänna studier som avses i 11 § och som genomförts vid en annan läroanstalt som ger utbildning enligt gymnasielagen genom att räkna dem till godo i gymnasieutbildningens lärokurs. Då är det alltså fråga om erkännande och tillgodoräknande av studier som avlagts i ett annat gymnasium. 

Utbildningsanordnaren ska också erkänna kunnande som förvärvats någon annanstans än inom gymnasieutbildningen och som motsvarar målen för och innehållet i gymnasiets läroplan. Vid behov ska kompetensen påvisas på det sätt som utbildningsanordnaren bestämmer. Beslut om erkännande av kunnande fattas på separat begäran innan studierna eller studiehelheten som innehåller kompetensen som ska räknas till godo inleds.

Genom tillgodoräknande av studier och erkännande av kunskaper som förvärvats på annat sätt ska man undvika överlappningar i studierna och förkorta studietiden.

Utbildningsstyrelsen meddelar närmare föreskrifter om erkännande av kunnande och om förfarandet för erkännande i grunderna för gymnasiets läroplan 2019.

Identifieringen och erkännandet av kunnande som den studerande skaffat sig på annat håll beskrivs närmare i de gymnasiediplomspecifika stödmaterialen.