3. Att ordna slöjdstudier i gymnasiet

På den här sidan

Läroämnet slöjd ingår inte i de obligatoriska och nationella valfria studierna i gymnasiets lärokurs som fastställs i gymnasieförordningen (810/2018). Därmed har grunderna för gymnasiets läroplan inga bestämmelser om lokala beslut gällande gymnasiestudier i slöjd.

Det är upp till anordnaren av gymnasieutbildning att erbjuda lokala valfria studier i slöjd i gymnasiets läroplan. I gymnasiet är det också möjligt att avlägga gymnasiediplom i slöjd i enlighet med grunderna för gymnasiets läroplan 2019 (KÄLD3) om utbildningsanordnaren beslutat så i den lokala läroplanen. Gymnasiestudier i läroämnet slöjd inklusive studieavsnittet för gymnasiediplomet ingår då i gymnasiets egen läroplan. I detta stödmaterial förklaras utgångspunkterna för och möjligheterna att utarbeta en lärokurs i slöjd i det lokala läroplansarbetet.

Då man planerar att inkludera valfria gymnasiestudier i slöjd i den lokala läroplanen kan man närma sig läroämnet och dess upplägg till exempel med hjälp av följande frågor.

Illustration: I illustrationen finns frågor som kan användas som stöd då slöjd i gymnasiet planeras. Frågorna förklaras mer ingående i texten. Materialet publiceras på svenska inom februari.

Ladda ner bilden här: 

 

I detta avsnitt förklaras hur utbildningsanordnaren kan bygga upp valfria slöjdstudier som föregår gymnasiediplomet vid sitt gymnasium. I texten finns även tankar om hurdana arbetssätt och pedagogiska lösningar som utarbetas och i hurdana lärmiljöer undervisningen i slöjd kan ordnas.

När man formar en läroplan för slöjd i gymnasiet kan man använda sig av mål och värdereflektioner om slöjdstudierna under gymnasietiden som presenteras i avsnitt 2 i detta stödmaterial. Samtidigt kan till exempel följande frågor ge grund för resonemangen:

  • Finns det på lokal nivå någon framträdande hantverksmässig kompetens, industri, kultur eller motsvarande som kan stödja och främja utarbetandet av läroplanen för slöjd?
  • Finns det någon tyngdpunkt i gymnasiets verksamhet som man vill stärka genom att erbjuda studier i slöjd i gymnasiet?
  • Har gymnasiet samarbetsparter som man kunde samarbeta med för att göra slöjdstudier tillgängliga för gymnasiestuderande?

När målen för verksamheten är klara är det möjligt att fundera på studieinnehållet och därigenom planera studieavsnitten. Studieavsnitten konkretiserar å sin sida hur de fastställda målen för undervisningen i slöjd i gymnasiet uppnås.

I gymnasiets slöjdstudier betonas en hel slöjdprocess, oberoende av vilka slutresultat den studerande når upp till. Planeringen, tillverkningsprocessen och utvärderingen av hela processen fram till den färdiga produkten eller verket ingår på ett eller annat sätt i alla studieavsnitt, även gymnasiediplomet. Under slöjdstudierna i gymnasiet söker den studerande svar på frågorna ”vad, hur, varför, för vem, när, vem”. Temabaserat arbete lämpar sig utmärkt för slöjd i gymnasiet, och det är lätt att utnyttja gymnasiets omfattande och allmänbildande vetenskaps- och konstinnehåll när studiehelheterna planeras.

Kuvituskuva: Pirkko Anttilan tutkimuksesta käsityöprosessin teoreettinen malli
Pirkko Anttila: Käsityön ja muotoilun teoreettiset perusteet; Tuotesuunnittelun prosessi (Anttila 1993)

 

Gymnasiets slöjdstudier kan också ordnas genom att man erhåller undervisningen av en annan anordnare av gymnasieutbildning, någon annan utbildningsanordnare eller av annan lämplig instans. Utbildningsanordnaren ansvarar för att den undervisning som anordnaren erbjuder ordnas i enlighet med lagstiftningen och gymnasiets läroplan.

Studier eller kompetens som den studerande genomfört eller förvärvat någon annanstans kan räknas till godo genom att de bekräftas som en del av de slöjdstudier som fastställts i gymnasiets läroplan. Kompetens som motsvarar målen och innehållet i läroplanen men som förvärvats någon annanstans än i ett annat gymnasium ska erkännas. Man bör säkerställa att studier som avlagts någon annanstans motsvarar de studieavsnitt som beskrivs i mål och innehåll i gymnasiets läroplan. Vid behov skall kunnande som den studerande förvärvat någon annanstans kunna bevisas av den studerande på ett sätt som gymnasiet bestämmer.

Vid utarbetning av den studerandes individuella studieplan utreds och identifieras det kunnande som den studerande tidigare förvärvat sig. Den studerande redogör för vad hen tidigare tidigare resenterat. Vid bedömningen av kompetens som förvärvats någon annanstans är tillvägagångssättet det samma som vid bedömningen av studieavsnitt och lärokurser i grunderna för gymnasiets läroplan och den lokala läroplanen.

Beslut om erkännande av kunnande och tillgodoräknande av studier samt samarbete med andra läroanstalter fattas i enlighet med grunderna i gymnasiets läroplan som godkänts av utbildningsanordnaren.

Omfattningen i studiepoäng av ett studieavsnitt för slöjd vid gymnasiet fastställs i gymnasiets läroplan. En studiepoäng omfattar i genomsnitt 14 h närundervisning och därutöver även den studerandes eget arbete. Antalet studiepoäng i ett studieavsnitt påverkas förutom av innehållets omfattning även av skolans schema, antalet perioder samt eventuella samarbetsläroanstalters utbud. Under ett studieavsnitt värt en studiepoäng hinner den studerande till exempel bekanta sig med någon arbetsmetod och dess möjligheter. Under ett studieavsnitt värt två studiepoäng är det möjligt att undersöka temat och bearbeta till exempel ett samarbetsprojekt tillsammans med en grupp eller tillverka en produkt eller ett verk. Under en helhet värd tre studiepoäng är det möjligt att utöver ovannämnda även bearbeta en relativt omfattande produkt eller verk, till exempel en möbel, kläder till de gamlas dans eller ett instrument. Studierna före gymnasiediplomet ska ha en omfattning på minst 4 studiepoäng.

Beroende på slöjdämnets natur kan arbetet kräva mycket konkret och mekaniskt arbete med material, arbetsredskap, maskiner och apparater. Den tillgängliga tiden inom ett studieavsnitt räcker inte nödvändigtvis till för att slutföra en hel slöjdprocess. I gymnasiestudierna ingår mycket självständigt arbete, även i slöjd. Då är det viktigt att ta hänsyn till säkerhetsaspekterna i arbetet. Att uppmuntra de studerande till arbete utanför studieavsnittets egentliga närundervisning ökar den studerandes självförmåga, reflektionsfärdigheter samt tillit till ens egen förmåga att slutföra studieavsnittets mål inom utsatt tid.  

Tips!

Idéer och exempel på hur man kan börja planera studieavsnittet 

Kuvituskuva: Puusta ja puunoksista itsevalmistettuja virkkuukoukkuja
Foto: Tammerkosken lukio

Arbetsmetod eller arbetsredskap

  • Färger och stygn i textiler (Viitasaaren lukio)
  • Produktplanering och design (Viitasaaren lukio)
  • Uppfinningar och gadgets, mojänger och widgets (Vääksyn yhteiskoulun lukio)

Produkt eller verk  

  • Kläder och ideologier (Viikin normaalikoulu)
  • Smyckesdesign (Tammerkosken lukio)
  • Möbeldesign (Tammerkosken lukio)

Tema 

  • Från skrot till design och från trasor till en kreation (Tammerkosken lukio)
  • Jag gjorde det själv och sparade (Viikin normaalikoulu)
  • Till modets topp (Tammerkosken lukio)
  • Fantasidräkt (Gaudian lukio)  

Fest eller evenemang

Kuvituskuva: Puusta valmistettu puunkantoteline
Foto: Sasky Ikaalisten lukio
  • Festkläder (Tammerkosken lukio)
  • Festkläder eller penkkisdräkt (Perhon lukio)
  • Reseprojekt inom slöjd (Munkkiniemen yhteiskoulu)  

Material

  • Garn (Tammerkosken lukio)
  • Metallteknik (Tammerkosken lukio)
  • Trä och metall – tekniskt arbete och teknologi (TN 1 och TN2), (Ikaalisten lukio) 

Vilka andra utgångspunkter kan man hitta på för att planera studieavsnitt i slöjd?

 

I gymnasiestudierna i slöjd betonas praktiskt arbete. I studieavsnitten ingår olika arbetssätt från verbalisering och visualisering av de egna tankarna till utnyttjande av olika slags teknik i framställningen av produkter. Fokus ligger på en långsiktig praktisk arbetsprocess som tar utgångspunkt i den studerandes egen planering. I processen omvandlas idéer till konkreta produkter.

Beroende på slöjdprocessens natur uppmuntras den studerande att komma med idéer, ta initiativ, söka information, undersöka området som är i fokus samt ta risker och utveckla sin förmåga att hantera motgångar. Ett för slöjden typiskt arbetssätt nyttjar olika sätt att undersöka, uttrycka, presentera och agera. Detta utgör kärnan i den kreativa kompetensen. Karakteristiskt för slöjdarbetet i gymnasiestudierna är att det baseras på teman och har tydlig processkaraktär.

Nedan beskrivs de arbetsskeden som ingår i slöjdprocessen genom exempel. Det är möjligt att utnyttja exemplen för att planera studieavsnitt och forma uppgifter.

 

Idéer och innovation

Kuvituskuva: Tuotteen ideointia varten käsityön oppimis- ja työskentely-ympäristössä on hyvä löytyä monia erilaisia materiaaleja ja niistä muodostettuja pintoja.
Foto: Tammerkosken lukio

Arbetsprocessen under studieavsnittet inleds med ett idé- och innovationsskede som utgår från tanken om en slöjdhelhet. I dessa skeden kan grundläggande information om till exempel centrala begrepp inom slöjd samt produkternas livscykel inkluderas. Den visuella och tekniska planeringen av produkten samt visualiseringen av de egna idéerna har en central roll i början av arbetsprocessen.

Att bli bekanta med formgivningens och slöjdens verksamhetsmiljö ingår i gymnasiestudierna i slöjd. Till exempel formgivningens historia eller den finländska formgivningen och hantverkskulturen kan utgöra utgångspunkt för verksamheten. I början av arbetet lämpar sig experiment, användningen av verktyg och metoder som kan identifieras i designprocesserna samt alla möjliga aktiviteter som utvidgar tänkandet för gymnasiets slöjdundervisning.   Man kan också betrakta slöjd som ett konstnärligt uttryck genom att pröva och uppleva konst och slöjd i olika lärmiljöer och situationer. I gymnasiestudierna i slöjd undersöks kulturella fenomen på ett mångsidigt sätt, särskilt genom att ta fasta på visuella och materiella aspekter.

Arbete 

I arbetsskedets kärna finns den studerandes självständiga, trygga och ansvarsfulla arbete i slöjdens olika verksamhetsmiljöer. Målet är att behärska och utnyttja olika slöjdmetoder på ett mångsidigt sätt; att söka lösningar på praktiska problem.

Kuvituskuva: Työskentelyä käsityön tunnilla lukiossa
Foto: Tammerkosken lukio

 

Laborering är en viktig del av arbetsskedet. Den studerande testar funktionaliteten i olika material, arbetsmetoder och arbetsredskap med tanke på det mål som ställts upp för verksamheten. I arbetsskedet kan traditionella hantverksmetoder anpassas exempelvis till moderna slöjdmaterial. 

Även aktuella teman, tekniker och innovationer inom hållbarhet kan utgöra utgångspunkt eller perspektiv för verksamheten. I gymnasiestudierna i slöjd kan man eftersträva ekologiska handlingar exempelvis med hjälp av formgivning och slöjd. Man kan till exempel använda material som kan återvinnas och återanvändas.

 

Synliggörande av slöjdprocessen 

Kuvituskuva: Opiskelijoiden portfolioiden kansia
Foto: Tammerkosken lukio

I slutet av arbetet synliggörs den färdiga produkten eller verket och processen som genomgåtts. Här kan man på ett mångsidigt sätt utnyttja olika sätt att presentera och uttrycka sig, till exempel portföljer, utställningar och berättande. Den studerande kan fritt välja hur hen presenterar sin egen process. Hela slöjdprocessen, från innovations- och planeringsskedena till utvärdering av den färdiga produkten, utgör föremål för bedömningen. Det lönar sig att öva och genomföra olika former av utvärdering och bedömningen. Upplevelsen av framgång stöds av motiverande och utvecklande formativ respons från läraren och andra studerande i gruppen. 

Tips!

I läroplanen fastställsstudiehelheter som kan tillgodoräknas som studieprestationer. Dessa studier är sådana som föregår det egentliga gymnasiediplomet. Till exempel studieavsnittet ”aktuellt tema inom slöjd”. Bekanta dig före prestationen med GLP(2019) avsnitt 5.2.2 Självständigt genomförda studier.

Efter att ha avlagt studieavsnittet har den studerande fördjupat sig i ett aktuellt tema eller en aktuell diskussion inom slöjd genom att delta i evenemang, projekt eller föreläsningar. Innehållet i studieavsnittet varierar enligt det aktuella temat.

Den studerande utför en uppgift enligt överenskommelse med den lärare som ansvarar för studieavsnittet. Studieavsnittet och prestationssättet varierar beroende på tema. Studierna består till exempel av självständigt arbete och portfolio.

Studieavsnittet Aktuellt tema kan organiseras på olika sätt:

1) Av en eller flera lärare. En noggrannare beskrivning av studieavsnittet skapas och en anmälan görs t.ex. på basis av ett aktuellt evenemang, ett jippo eller ett visst tema. Läraren/lärarna ansvarar för den övergripande organiseringen och genomförandet av kursen på normalt sätt.

2) Av en studerandegrupp. Ett förslag på det aktuella temat och dess praktiska arrangemang (mål, hur, var, när, deltagande) görs till rektorn eller den handledande läraren. Gruppen organiserar exempelvis ett välgörenhetsprojekt, en färdighetskurs eller motsvarande. Studieavsnittets deltagare sammanställer en portfolio enligt givna instruktioner.

3) En enskild studerande gör ett förslag till en studieprestation av ovan beskriven typ. Ett sådant projekt kan t.ex. vara ett gatukonstprojekt som genomförs under sommaren. Prestationen beskrivs i en portfolio enligt anvisningar som den studerande fått.

4) Den studerande avlägger överenskomna studier i slöjd som föregår gymnasiediplomet. Studieprestationen görs enligt studieavsnittet i fråga, till exempel genom att studerande deltar i en kurs som ordnas av Öppna universitetet.

Studieavsnittet bedöms utifrån portfolion med en prestationsanteckning.

Tips!

Genom lokala beslut kan vissa studier i bildkonst vid gymnasiet godkännas som studier som föregår gymnasiediplomet i slöjd. Till exempel i en situation där en produkt eller ett verk inom bildkonsten är tillverkad med slöjdmetoder.

 

Enligt gymnasielagen utgör gymnasieutbildningen en lärokurs vars målsatta studietid är tre år. Studierna skall ordnas så att gymnasieutbildningens lärokurs kan slutföras på tre år. En studerande har rätt att genomföra gymnasieutbildningens lärokurs på högst fyra år. Utbildningsanordnaren kan bevilja den studerande extra tid att slutföra studierna på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller av något annat särskilt skäl.  

Studierna som ingår i gymnasiets lärokurs omfattar sammanlagt minst 150 studiepoäng, varav 94-102 sp är obligatoriska studier. Minst 20 sp är nationella valfria studier och resten övriga nationella och lokala valfria studier. Studier i slöjd i gymnasiet är lokala valfria studier och det är frivilligt för den studerande att avlägga dem.

I gymnasiets vardag ingår olika tillställningar, evenemang och obligatoriska studier som ger struktur till studierna. Dessa kan påverka i vilket skede av studierna den studerande har möjlighet att genomföra valfria slöjdstudier. Gymnasiets evenemang och traditioner som när gymnasiet inleds, de gamlas dans, tidpunkten för studentskrivningarna ochden planerade utexamineringen kan påverka tidpunkten för de valfria studierna.

För att en studerande ska kunna avlägga gymnasiediplom i slöjd under sina studier ska hen ha genomfört tidigare studier värda minst fyra studiepoäng. Man kan även studera slöjd i gymnasiet utan att sikt på att avlägga gymnasiediplomet. Noggrann planering av hur man placerar studierna som föregår gymnasiediplomet lönar sig om man vill avlägga ett gymnasiediplom under gymnasietiden. Gymnasiediplomet är ett slags mognadsprov för gymnasiestudier i slöjd. Detta medför att ett allt för tidigt avlagt gymnasiediplom inte helt motsvarar tanken med att diplomet ska visa på den studerandes mognad. På motsvarande sätt kan brådskan i samband med utexamineringen i studiernas slutskede göra det svårare att koncentrera sig på att avlägga gymnasiediplomet.

För att utarbeta en personlig studieväg för slöjd behöver den studerande hjälp av skolans personal på samma sätt som även planering av andra läroämnen stöds av skolans personal.  

Kuvituskuva: Ommeltuja juhlapukuja lukiodiplominäyttelyssä
Foto: Heidi Mäenpää IINEStudio Oy

Kuvituskuva: Kivenmuokkaamisen työvälineitä käsityönluokassa
Foto: Tammerkosken lukio

Det är bra att i undervisningen använda sig av olika undervisningsmetoder. Exempelvis föreläsningar, självständigt arbete, workshoppar, grupprojekt och webbmaterial i undervisningen medför att de studerande får möjlighet att lära sig på mångsidiga sätt och tillämpa sina färdigheter i praktiken. I undervisningen används arbetssätt som är typiska för tekniskt arbete och textilarbete.

Nedan ges några exempel som kan tillämpas i den lokala läroplanen:

Gemenskap och nätverkande: Du kan till exempel ordna evenemang och projekt där de studerande kan arbeta tillsammans och dela sina kunskaper. Samarbetet med lokala företag, hantverkare eller konstnärer erbjuder de studerande värdefull erfarenhetsbaserad kunskap och möjligheter till nätverkande.

Individuella studievägar: Du kan erbjuda möjligheter att skräddarsy studierna enligt den studerandes egna intressen, kunskaper och färdigheter. Till exempel kan de studerande själva välja en av slöjdens arbetsmetoder som de vill fördjupa sig i.

Upprättande av en portfolio: Du kan också uppmuntra de studerande att dokumentera och reflektera över sin lärprocess med hjälp av en portfolio. På så sätt övar och bekantar sig den studerande med gymnasiediplomets arbetssätt redan under studierna som föregår det egentliga gymnasiediplomet.

Bedömning och respons: Det är till fördel för den studerande att använda en mångsidig bedömning som innehåller självvärdering, kamratbedömning och lärarens bedömning. Det här kan hjälpa de studerande att förstå sina styrkor och utvecklingsbehov samtidigt som det ger läraren utvecklingsförslag om studieavsnittet.

Uppdatering av studieavsnittets innehåll: Att regelbundet uppdatera studieavsnittet i läroplanen och granska innehållet i studieavsnitten kan uppmuntra studerande att söka sig till slöjdstudierna. Vid planering av studieavsnitten kan man beakta nya trender, tekniker och material. 

Att slöjda är ett konkret arbete. Arbetsredskap och material behövs som en central del av verksamheten. Eftersom slöjd enligt gymnasielagen inte är ett obligatoriskt läroämne för alla definieras inte slöjd som läroämne eller lärmiljö i grunderna för gymnasiets läroplan. Grunderna för studierna före gymnasiet kan ses som utgångspunkt för stödmaterialet.

I läroplanen för den grundläggande utbildningen sägs följande om slöjdens lärmiljöer:

Ändamålsenliga arbetsredskap, maskiner, anordningar och material formar en lärmiljö som stödjer lärandet När omgivningen hjälper eleverna förstå hur den teknologi som används inom slöjd fungerar erbjuder informations- och kommunikationstekniken möjligheter till detta. Dessa möjligheter är läromedel, plattformar för lärande, ritprogram samt att skapa ritningar och modeller som stöd för det egna arbetet och planeringen. (Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2016, 271, 430).

Hurdana studiemiljöer och lösningar stöder målinriktade studier, utvecklingen av kompetens och synen på lärandet som den lokalt utarbetade läroplanen för slöjd grundar sig på? Den instans som ordnar undervisning i slöjd vid gymnasiet kan ha egna välutrustade utrymmen för tekniskt arbete och textilarbete. I gymnasiets slöjdundervisning kan man även utnyttja till exempel lokala makermiljöer, bibliotekens utbud samt verktyg som kan lånas eller hyras. Även en annan utbildningsanordnares lärmiljöer och undervisningsutbud kan fungera som lärmiljö. 

Tips!

Bekanta dig med handboken för planering av lärmiljöer för slöjd inom den grundläggande utbildningen. Slöjdutrymmena i gymnasiet och den grundläggande utbildningen kan vara mycket likartade. I Finland finns även undervisningsutrymmen för slöjd som är avsedda för slöjdundervisningen inom både den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen (till exempel i Virtain yhtenäiskoulu).  

Tips!

Var kan slöjdundervisning ordnas?

  • i gymnasiets egna arbetsutrymmen
  • i den grundläggande utbildningens slöjdutrymmen
  • i det fria bildningsarbetets undervisningslokaler
  • i den grundläggande konstundervisningens undervisningslokaler
  • i en yrkesläroanstalts undervisningslokaler
  • vid något museum
  • i biblioteket
  • i fablab- eller makerspaceutrymmen
  • på webben
  • vid ett universitet
  • någon annanstans, var?

I detta avsnitt ges exempel på hur slöjdundervisningen vid gymnasiet har ordnats eller kunde ordnas i samarbete med olika aktörer.  I dessa fall behöver utbildningsanordnaren begrunda bland annat följande frågor:

  • Vem utarbetar läroplanen på gymnasiets nivå? Hurdant innehållskunnande behövs för läroämnet inom den egna skolan?
  • Vem gör den granskning som behövs för att tillgodoräkna tidigare studier?
  • Vem är kontaktperson för avläggande av gymnasiediplom vid gymnasiet?

 

Exempel 1. Gymnasiets slöjdundervisning i den grundläggande utbildningens lärmiljöer   

Flertalet mindre gymnasier i Finland verkar i anslutning till den grundläggande utbildningen. Detta ger möjlighet att genomföra gymnasiestudier i slöjd så att tillgängliga lokaler och lärarresurser används.

Lärmiljön för slöjd inom den grundläggande utbildningen fungerar oftast också bra som lärmiljö för gymnasiets slöjdundervisning. Lokalerna kan vara uppbokade för den grundläggande utbildningens undervisning dagtid. Detta minskar möjligheterna för gymnasiestuderande att arbeta självständigt i utrymmena. Flexibilitet i genomförandet av självständigt arbete främjar slutförandet av kursprestationerna.

I ett litet gymnasium kan antalet deltagare i slöjdundervisningen vara litet, och därför läggs inga studieavsnitt på studieavsnittsbrickan. Studieavsnitten placeras lätt ”i kanterna”, vilket kan kräva motivation av både läraren och de studerande. Att gymnasiet skulle ha en egen slöjdlärare är inte realistiskt om inte läroanstalten till exempel har en betoning på slöjd eller en riksomfattande specialuppgift.

I gymnasiestudier i slöjd krävs att läraren är självständig i att ordna, schemalägga och handleda studieavsnitten. Att ordna gymnasiestudier i slöjd är också en möjlighet för läraren i den grundläggande utbildningen att utmana sig själv med en ny typ av studerande och undervisningsupplägg. Det är belönande att handleda skickliga och motiverade studerande.

Eurajoen lukio är ett gymnasium med cirka 200 studerande som verkar i anslutning till högstadiet. För gymnasiestudier i slöjd erbjuds tre olika studieavsnitt, utöver vilka det är möjligt att avlägga gymnasiediplomet i slöjd. En lärare som arbetar som ämneslärare i slöjd i den grundläggande utbildningens högre årskurser ansvarar för att erbjuda, organisera och handleda studieavsnitten för gymnasiestudier i slöjd. Antalet studerande har varierat mellan 5–12 studerande.

Under studieavsnittet betonar de studerande antingen arbetsmetoder från tekniskt arbete eller textilarbete enligt eget intresse. Fokus för undervisningens innehåll beror på huruvida undervisningen ordnas av en ämneslärare i teknisk slöjd eller textilslöjd. Det finns också möjlighet till undervisning inom båda områdena av slöjdämnet.

Eurajoen lukio har i genomsnitt erbjudit ett eller två studieavsnitt i slöjd per år. Om en studerande är intresserad av att avlägga gymnasiediplom i slöjd måste hen se till att välja studier som föregår gymnasiediplomet redan i det första och andra studieårets planer. Det kan löna sig för slöjdlärare i små gymnasier att utreda möjligheterna att avlägga studier som föregår gymnasiediplomet någon annanstans än vid det egna gymnasiet. (Se de andra exempelfallen i texten som följer.).

 

Kuvituskuva: Värjättyjä lankoja kuivumassa ja värikattilassa värjäytymässä
Foto: Tammerkosken lukio

 

Exempel 2. Samarbete mellan gymnasiets slöjd och den grundläggande konstundervisningen

I Finland finns sex läroanstalter för grundläggande konstundervisning i slöjd som får finansiella statsandelar (Utbildningsstyrelsen 2024). Dessutom ordnas grundläggande konstundervisning i slöjd vid läroanstalter för fritt bildningsarbete samt i slöjdskolor som inte omfattas av statsandelen (Mif 2024, Taito 2024).  Slöjd- och formgivningsskolor som får statsandel erbjuder studerande i gymnasieåldern en allmän och fördjupad lärokurs i slöjd inom den grundläggande konstundervisningen i 28 kommuner runt om i Finland (Taito 2024). I studierna i grundläggande konstundervisning i slöjd bearbetas slöjdmaterial i stor utsträckning med olika metoder och redskap enligt en hel slöjdprocess och med hänsyn till läroplanen för den grundläggande konstundervisningen.  

Läroanstalterna för grundläggande konstundervisning i slöjd har egna lärmiljöer för slöjd. Undervisning ordnas också vid andra läroanstalter, till exempel i kommunala utbildningsanordnares lokaler. Undervisningen inom den grundläggande konstundervisningen finansieras med statsandelar, kommunala understöd och terminsavgifter som samlas in av de studerande.

Gymnasiets slöjdundervisning och den grundläggande konstundervisningen i slöjd har mycket gemensamt. Studier som avlagts av gymnasieungdomar som studerar vid en läroanstalt för grundläggande konstundervisning kan identifieras och erkännas som en del av gymnasiestudierna i enlighet med gymnasiets läroplan.

I samband med identifieringen och erkännandet granskas bl.a. följande faktorer:

  • Vilka helheter motsvarar till sin omfattning och sina syften slöjdstudier i gymnasiet?
  • Vilka studier kan identifieras och erkännas som en del av studierna som föregår det egentliga gymnasiediplomet?

På ett allmänt plan kan man fundera på om en läroanstalt för grundläggande konstundervisning kan erbjuda gymnasiestuderande studier i slöjd där vem som helst av gymnasiets studerande kan delta utan att ha en bakgrund i den grundläggande konstundervisningen. Granskningen av eventuella kontaktytor i studierna kan initieras antingen av ett gymnasium eller av en utbildningsanordnare som erbjuder grundläggande konstundervisning.

Hantverks- och designskolan Näpsä och Tammerkosken lukio i Tammerfors har samarbetat med studierna för gymnasiediplomet i slöjd sedan 2007. Hantverks- och designskolan Näpsä erbjuder undervisning i den fördjupade lärokursen inom den grundläggande konstundervisningen i slöjd, och Tammerkosken lukio hade ursprungligen en lokal betoning på slöjd. Sedan 2016 har slöjd ingått i Tammerkosken lukios särskilda utbildningsuppgift i bildkonst och design.  

I början av samarbetet gjorde den ansvariga läraren för slöjd vid gymnasiet en granskning av läroplanerna tillsammans med administrationen i Näpsä. Man kom fram till att slöjdstudierna som avlagts i Näpsä under gymnasietiden till sin omfattning och sitt innehåll motsvarar studierna som föregår gymnasiediplomet. På så sätt kan den studerandes studier vid behov mycket lätt identifieras och erkännas som en del av gymnasiestudierna.

En studerande som studerar vid Näpsä kan göra slutarbetet för den fördjupade lärokursen i den grundläggande konstundervisningen när hen befinner sig i studiernas slutskede eller när det är aktuellt att avlägga gymnasiediplom. Oftast görs slutarbetet inom den grundläggande konstundervisningen under det näst sista eller sista året. Då har den studerande avlagt över tusen timmar av studier. Enligt en överenskommelse med gymnasiet kan den som gör slutarbetet samtidigt avlägga gymnasiediplom som mottas av Tammerkosken lukio. Det är alltså möjligt att utföra ett arbete och två kompetensprov samtidigt. I detta fall görs arbetet utgående från gymnasiediplomets teman och man följer anvisningarna för gymnasiediplomets genomförande. Bedömningen görs separat med bedömningskriterierna för båda kompetensproven.  

Gymnasiediplomets studieavsnitt görs vid Tammerkosken lukio enligt en tidtabell som sträcker sig över hela läsåret. Möten hålls regelbundet och varje studerande har också en handledande lärare från antingen gymnasiet eller Näpsä. Det är en stor rikedom att man samlar slöjdare från olika läroanstalter kring en slöjdprocess av samma typ för att dela kompetens och erfarenheter av arbetsprocesser. Gymnasiediplomläsåret avslutas med en gemensam utställning och ett gemensamt seminarium där alla som gjort gymnasiediplomet och/eller ett slutarbete presenterar sin egen prestation för publiken. 

 

Kuvituskuva: Fantasiavaate nahkasta ja trikoosta
Foto: Tammerkosken lukio

Källor: 

  • Utbildningsstyrelsen.  2024. Taiteen perusopetuksen yksikköhinnat ja valtionosuuden laskennallinen perustevuodelle 2024.
  • Läst 23.9.2024
  • Medborgarinstitutens förbund Mif rf 2024.
  • Läst 23.9.2024
  • Käsi- ja taideteollisuusliitto Taito ry. 2024. Käsityö- ja muotoilukoulut.
  • Läst 23.9.2024
  •  

 

Exempel 3. Samarbete mellan gymnasiets slöjd och en yrkesläroanstalt   

I Finland finns 146 anordnare av yrkesutbildning (Vipunen, statistikföring 2023).  Bland yrkesutbildningens grundexamina finns många beröringspunkter med gymnasiets slöjdundervisning. Samarbetet kan därmed ske naturligt. Båda yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen hör till andra stadiets utbildningar. De som avlägger studierna är läropliktiga studerande i ungefär samma ålder. I Finland finns många yrkesläroanstalter och gymnasier som finns i samma fastigheter eller på samma campus.

Ikaalisten lukio och Ikaalisten käsi- ja taideteollisuusoppilaitos, som ligger på utbildningssamkommunen SASKYs IDEA-campus i Ikalis, har haft samarbete mellan gymnasiet och yrkesutbildningen då man ordnat det lokala valfria läroämnet slöjd. På SASKYs IDEA-campus i Ikalis verkar IKATA (Ikaalisten käsi- ja taideteollisuus oppilaitos), Ikaalisten kauppaoppilaitos och Ikaalisten lukio. Alla dessa är läroanstalter inom utbildningssamkommunen SASKY.

Ikaalisten lukio erbjuder tre studieavsnitt i slöjd som genomförs i samarbete med yrkesutbildningen. Yrkesutbildningens lärare fungerar som slöjdlärare i gymnasiet.

Två av studiehelheterna som erbjuds har likadant innehåll. De studerande kan fritt placera studierna i sin egen studieplan på det sätt som de anser fungera bäst. Studieavsnitten erbjuder de studerande möjlighet att frigöra sig från gymnasiestudiernas teoretiska rutin.

Målet är att lära sig att agera på ett säkert sätt i slöjdens lärmiljö, särskilt när det gäller arbetssätt i tekniskt arbete. Under studieavsnitten bekantar man sig med hur maskiner och apparater används säkert i arbetet.

Under studieavsnitt som föregår gymnasiediplomet får de studerande genomföra projekt som de själva planerar till exempel av trä eller metall.

Slöjdprocessen som genomförs under studieavsnittet kan förutom att skapa nytt även gå ut på underhålls- eller restaureringsarbete. Arbetet under studieavsnitten kan ske enskilt eller i par. Studieavsnitten bedöms med en prestationsanteckning. Det tredje studieavsnittet som erbjuds är gymnasiediplomavsnittet (KÄLD 3).

Gymnasiets lektioner i slöjd som produceras av SASKY är reserverade endast för gymnasiets studerande i lärmiljön för tekniskt arbete. Lektionerna ordnas i slutet av dagen en gång i veckan. Materialet för studieavsnittet bekostas för de studerande, och skolan hjälper till med materialanskaffning.

Tips!

 

Exempel 4. Slöjd som webbstudier eller självständig prestation i gymnasiet

I gymnasiet kan man också studera slöjd som webbstudier om det inte finns tillgång till en lärmiljö eller lärarresurser för slöjd. Det är även möjligt att avlägga självständiga studieavsnitt om ett studieavsnitt inte kan ordnas på grund av det låga antalet deltagare. För att avlägga studieavsnittet behövs den ansvariga lärarens eller rektorns godkännande och bedömning av prestationen.

Nedan följer några exempel på hur man kan avlägga slöjd självständigt.

Tips!

Läs mer:  Tekstiilikäsityökurssin kehittäminen verkko-oppimisympäristöön (helsinki.fi). Helsingfors universitet Beteendevetenskapliga fakulteten Institutionen för lärarutbildning Slöjdlärarutbildningen Pro gradu-avhandling Slöjdvetenskap. 2012 Helka Lehti

 

Exempel 5. Gymnasiets slöjdundervisning i gymnasiets egen lärmiljö för slöjd

Gymnasiet kan ha en egen lärmiljö för slöjd eller eventuellt fästa uppmärksamhet vid en sådan i samband med sanering eller nybyggnad. Vid planeringen av en lärmiljö för gymnasiets slöjdundervisning kan man utnyttja handböckerna för planering av lärmiljöer avsedda för den grundläggande utbildningen. I planeringen av gymnasiets lokaler ska man dock beakta möjligheterna för de studerande att arbeta självständigt och tillrättalägga säkerhetsaspekterna utgående från möjligheten till självständigt arbete. Om lokalerna kan anpassas till en så mångsidig lärmiljö som möjligt möjliggör detta olika slags projekt, arbetsmetoder och annan mångfald i anslutning till studierna i slöjd. 

Vid Tammerkosken lukio i Tammerfors har gymnasiet egna undervisningsutrymmen för slöjd. Det ena utrymmet är avsett för arbete med textilmaterial och det andra är lämpligt för tekniskt arbete. Undervisningsutrymmen för textilarbete används endast av gymnasiet och där kan de studerande arbeta självständigt utanför de egentliga undervisningstiderna. Utrymmena för tekniskt arbete är gemensamt med arbetarinstitutet. Av säkerhetsskäl kan gymnasiestuderandena i regel endast arbeta självständigt i dessa utrymmen då handverktyg används. Självständigt arbete i lärmiljön för slöjd samt samanvändning med en annan läroanstalt kräver att man skapar spelregler och introducerar dessa för alla lärare och studerande som arbetar i lokalerna.

Tammerkosken lukio har en riksomfattande särskild utbildningsuppgift inom bildkonst och design. Skolan hör till bildkonstgymnasiernas nätverk. Den riksomfattande särskilda utbildningsuppgiften har gjort det möjligt att bygga upp och upprätthålla lärmiljön för slöjd. Slöjd ligger under ”paraplyet” för den riksomfattande särskilda utbildningsuppgiften.  

 

Exempel 6. Medborgarinstitut och det fria bildningsarbetet

Det finns gott om läroanstalter inom det fria bildningsarbetet runt om i Finland (2020 beviljades 299 läroanstalter finansiering). Dessa läroanstalter är till största delen folkhögskolor, medborgarinstitut och sommaruniversitet. Vid medborgarinstituten undervisas olika slöjdinnehåll på ett mångsidigt sätt. Studierna kan fokusera på att fördjupa färdigheter man redan har eller på att lära sig en helt ny arbetsmetod och slöjdfärdighet.

Sedan augusti 2022 har läroanstalter för fritt bildningsarbete haft möjlighet att erbjuda kurser som ger studiepoäng. För dessa har man utarbetat en separat läroplan med mål och bedömningskriterier. Godkända studieprestationerna från dessa kurser kan föras in i Min Studieinfo-systemet där de studerande lätt kan påvisa sin kompetens och ansöka om identifiering och erkännande av kompetens för sina studier under gymnasietiden.

Det finns ett medborgarinstitut i nästan varje kommun i Finland. Därför är medborgarinstituten en bra samarbetspart för att avlägga slöjdstudier i gymnasiet. Samarbetet kan möjliggöra en jämlik tillgång till slöjdundervisning i gymnasiet.

Hyvinkään lukio och Hyvinkään opisto verkar i gemensamma lokaler och har sedan 2023 inlett samarbete för att erbjuda gymnasieelever slöjdundervisning. Den första studiehelheten som erbjöds var ett studieavsnitt ”Vi syr festkläder” omfattande två studiepoäng. Studieavsnittet har en egen läroplan i e-grunderna. De studerande informeras om studieavsnittet i gymnasiets elektroniska Wilma-system. År 2023–2024 deltog fyra personer i det första studieavsnittet. Deltagarna tillverkade kläder till de gamlas dans. Hösten 2024 erbjöds gymnasieeleverna två olika studieavsnitt: Vi syr festkläder (2 sp) och Instrumentbygge (5 sp).

 

Kuvituskuva: Kaksi vanhojentanssien pukua
Foto: Matti Uusikylä, Hyvinkään opisto

 

Exempel 7. Eventuellt samarbete med ett universitet

Det sista exemplet eller den sista idén för att ordna slöjdundervisning i gymnasiet är samarbete mellan gymnasier och universitet. Exemplet grundar sig på gymnasielagen (714/2018 8 §), som förpliktar gymnasier och universitet att samarbeta.

Enligt lagen ska en del av studierna i gymnasieutbildningens lärokurs ordnas i samarbete med en eller flera högskolor. (Gymnasielagen 714/2018, 13 § 3 mom.) Särskilt på orter där universiteten ansvarar för att ordna studier i slöjdpedagogik eller slöjdvetenskap finns det goda möjligheter för gymnasier och universitetet att samarbeta för att ordna slöjdundervisning.  På så sätt förverkligas samarbetet som lagen efterlyser och gymnasiestuderande får möjlighet att avlägga studier i slöjd samtidigt som de sätter sig in i universitetsutbildningen. Hur studiemöjligheten i fråga ordnas är öppet för gemensam planering mellan universitetet och gymnasiet/gymnasienätverken. Åtminstone följande arrangemang kan fungera som utgångspunkt för planeringen av studierna:

En modell där någon av de studiehelheter som universitetet erbjuder anpassas så att gymnasieelever kan delta i studierna inom studiehelheten. Detta förutsätter att studiearrangemangen planeras så att den studiehelhet som universitetet erbjuder och som i regel kräver den studerandes egen arbetsinsats utöver mötena på plats också anpassas till det timantal som krävs för en studiehelhet i gymnasiet (38 h).

En modell där universitetet erbjuder en anpassad studiehelhet och en/flera universitetsstuderande fungerar som lärare och får använda sin arbetsprestation till exempel som en del av undervisningspraktiken.

En modell där universitetet och gymnasiet/gymnasienätverket planerar en gemensam studiehelhet som kan innehålla till exempel distansstudier, men naturligtvis även arbete och lärande som sker i en lärmiljö för slöjd.

En modell där universitetet och gymnasiet tillsammans planerar och genomför den valfria studiehelheten ”Vårt solsystem” i samarbete med ett annat läroämne (till exempel geografi). Under studieavsnittet bygger gymnasiestuderandena vädersatelliter tillsammans med studerande vid universitetet. Om studieavsnittet genomförs med fokus på slöjd kan det också utnyttjas som en del av studierna som föregår gymnasiediplomet i slöjd.  

Man kan anta att en sådan samarbetsmodell kan intressera såväl gymnasier som universitet. Samarbetet gör det möjligt att kompensera för ”glappet i slöjdkunnande” som eventuellt uppstår mellan den grundläggande utbildningen och universitetsutbildningen i en situation där en studerande som söker till universitetet inte har kunnat studera slöjd under gymnasiestudierna. Samarbetet gör arbetssätten och studieklimatet vid universiteten bekanta för gymnasieeleverna, främjar möjligheterna att få den information och erfarenhet av högskolestudier som GLP (2019) förutsätter samt gör det smidigare för de studerande att flytta från gymnasiet till högskolestudier.

Tips!