6. Att ordna studieavsnittet i slöjd

Denna del av stödmaterialet är avsedd för lärare som stöd för planeringen av studieavsnittet i slöjd. I kapitlet funderar man med hjälp av studieavsnittets ”ABC” över vilka element studieavsnittet i slöjd kan byggas upp av för att det till sin nivå ska motsvara en studiehelhet i gymnasiet. Dessutom förklaras i korthet hur man i studieavsnittet kan ställa upp mål för den studerandes lärande och hur man kan planera för att målen ska uppnås.

 

Genom att följa studieavsnittets ABC i slöjd i gymnasiet kan läraren utforma studieavsnitt som lämpar sig för gymnasiet.

 

Illustration: Alfabetet för gymnasiets studieavsnitt i slöjd. Innehållet i bilden har öppnats i texten i stödmaterialet.

Tips! Du kan bekanta dig med olika modeller för en hel slöjdprocess på internet, till exempel genom att söka på ”En hel slöjdprocess”

På den här sidan

I kapitel 3.2 i stödmaterialet behandlas utarbetandet  av den lokala läroplanen i slöjd. I kapitlet i fråga går man i stora drag också igenom hur studieavsnitten ordnas.

 

1. I samband med planeringen av studieavsnittet kan man till exempel ställa följande frågor

  • Är avsikten att slöjdundervisningen i gymnasiet ska ordnas som närundervisning, distansundervisning, flerformsundervisning, självständiga studier eller som ett nätbaserat studieavsnitt? Se längre ner i inforutan för olika sätt att genomföra slöjdundervisningen.
  • Hurdana lärmiljöer är möjligt att använda? 
  • Finns det någon samarbetspartner eller aktör som man kan använda i genomförandet av studieavsnittet? En hantverkare, en sakkunnig, ett studiebesök, en utställning – vad mer?
  • Finns det något aktuellt som man borde eller kunde beakta i planeringen av studieavsnittet?
  • Hurdan är studerandegruppen? Har de något särskilt intresse, eller är något tema särskilt aktuellt för dem?
  • Finns det några mål för den mångsidiga kompetensen som ska beaktas i studieavsnittet?
  • Har läraren något särskilt kompetensområde eller intresse som kan utnyttjas i planeringen av studieavsnittet?
  • Hur kan man eventuellt utnyttja artificiell intelligens i planeringen av studiehelheten?
  • Vilken struktur för lektionen fungerar för det aktuella temat?
  • Vad ingår utöver målen och innehållen i studieavsnittet som fastställts i läroplanen?
  • Genomförs studieavsnittet tillsammans med ett annat läroämne eller tillsammans med en annan lärare? Integrerade studieavsnitt är studieavsnitt som kombinerar innehåll från två eller flera läroämnen. Målet är att förenhetliga studierna, öka den mångsidiga kompetensen (jfr målen för mångsidig kompetens i GLP2019) och göra gymnasiestudierna mer meningsfulla.
  • Studieavsnitt som kan integreras med slöjd kan till exempel vara SLÖJD + MAB3 Form och mått – tillämpningar av geometri i slöjd, SLÖJD + HI1 Handgjord historia – vad föremål och konstruktioner berättar, SLÖJD + MU3 Slöjdens och musikens många världar, SLÖJD + BILDKONST Konsthantverk, SLÖJD + BI2 + YH2 Ekoinsats.
  • Hurdana pedagogiska metoder är det meningsfullt och nödvändigt att använda under studieavsnittet: individuellt arbete, par- eller grupparbete, praktiska övningar, digitala verktyg, diskussioner, projekt, spelifiering?

Exempel på samverkande och aktiverande metoder för studenter:

Erfarenhetsbaserat lärande, där den studerande genom att göra och pröva lär sig och förstår saker och fenomen. Slöjd är mycket ofta erfarenhetsbaserat lärande där man prövar, gör misstag, rättar till och övar sig till att bli en skicklig utövare som en del av lärprocessen.

Undersökande lärande bygger på att undersöka ett identifierat problem samt att söka och tillämpa information. Man söker information, utvecklar nya idéer, testar olika alternativ och motiverar sina egna val i processen. I slöjd kan man arbeta med frågor från gräsrotsnivå till globala utmaningar och allt däremellan. Ett undersökande grepp övas också under slöjdlektionerna.

I kollaborativt lärande arbetar man tillsammans som en grupp mot gemensamma mål. Genom att diskutera, dela kunskap och kunnande, delegera arbetsmoment och tillsammans bedöma lösningar kan man åstadkomma mycket. I slöjd är görandet och processen ofta mycket viktigare än slutresultatet. Att uppleva saker tillsammans är ofta en stark upplevelse också i slöjd.

Obs! Formerna för genomförande av slöjdstudier och undervisning under gymnasietiden varierar enligt respektive gymnasiums egna beslut och samarbetsavtal. Se länken nedan för mer information.

2. Lärprocessen i slöjd i planeringen av studieavsnittet 

Lärprocessen i slöjd byggs upp av idéutveckling, planering, tillverkningsprocess samt dokumentation och bedömning.  När du planerar studieavsnittet för slöjd kan du till exempel fundera på följande frågor:

  • Hur planeras studieavsnittet så att processens olika skeden beaktas på ett intressant, inspirerande och kreativt sätt?
  • Vilka verktyg för idéutveckling och planering lär man ut till den studerande? Finns det kunnande kopplat till tillverkningen som man vill öva eller bekanta sig med? Hur dokumenteras och presenteras lärandet för andra studerande?
  • Vilken är den fråga eller utmaning som studieavsnittets uppgift och de pedagogiska lösningarna syftar till att besvara?

  • Hur stor andel av studieavsnittet består av planering, tillverkning, dokumentation, bedömning eller annat som hör till slöjdprocessen?  Det är bra att komma ihåg att planeringsprocessen för slöjd inte är en linjär lista med faser, utan en iterativ process där idéer, material och lösningar utformas och förbättras i takt med att arbetet framskrider.  I början av studieavsnittet är det också bra att gå igenom säkerhetsfrågor samtidigt som man bekantar sig med lär- och arbetsmiljön. Gruppbildning, genomgång av studieavsnittets mål och bedömningskriterier tillsammans med de studerande samt olika test och experiment är bra övningar i början av studieavsnittet. Att undersöka och komma med idéer om ämnet hör till planeringsprocessen. Under studieavsnittet går den största delen av tiden åt till planering, själva tillverkningen och dokumentationen, men med hjälp av till exempel studiebesök och expertanföranden kan temat också fördjupas på ett givande sätt. 

     

Illustration: Texterna på bilden öppnade nedan i texten.
Bilden har skapats med hjälp av Canva.

 

Ladda ner bilden:

Bilaga
Exempel på studieavsnitt (pdf, 102.69 KB)

 

Slöjdstudier under gymnasietiden har tidigare definierats så här i detta stödmaterial: I slöjdstudierna under gymnasietiden betonas en hel slöjdprocess, oberoende av den studerandes slutresultat. Planeringen, tillverkningsprocessen och utvärderingen av hela processen ända till den färdiga produkten eller verket ingår i alla studiehelheter, även gymnasiediplomet, på ett eller annat sätt.

Lärarens roll i planeringsprocessen för slöjd är mycket viktig eftersom hen kan erbjuda den studerande handledning, stöd och respons. I handledningen av den studerande i planeringsprocessen kan man använda olika stigar, till exempel Koulujen muotoilupolku och lärarguiden ”Matka tuotemuotoiluun”.  Till varje skede i formgivningsprocessen väljs ett lämpligt antal metoder som stödjer det egna projektet.

1. Utmaning - start och mål

Beskrivning av studieavsnittet och uppgiftsbeskrivning. Berätta för de studerande vad som görs i studieavsnittet eller projektet, varför och för vem. Ge anvisningar om hur portföljen ska sammanställas redan från början. 

Föremål för bedömningen. Redogör tydligt för vad som bedöms: planeringsprocessen, idéutvecklingen, genomförandet, dokumentationen, estetik, ekologisk hållbarhet, originalitet osv. 

Tidsanvändning. Presentera den tid som står till förfogande och dela in arbetet i faser (t.ex. Idéutveckling  – planering – genomförande – bedömning. Schemalägg också respons- och bedömningstillfällena.   

Att ställa upp mål. Syftet är att styra planeringsarbetet och stödja reflektionen. Du kan till exempel använda SMART-modellen (specific, measurable, achievable, time-bound). Vad vill den studerande lära sig och visa att hen behärskar? Hur tänker hen uppnå det? Se hjälpfrågorna för mål i slöjdprocessen på  bilden nedan. Du kan också skriva ut bilden som en affisch för dig själv. 

 

Illustration: SMART Hjälpfrågor för mål i sljödprocessen. Texterna på bilden öppnade nedan i texten.
Bilden har skapats med hjälp av artificiell intelligens och Canva

 

Ladda ner bilden:

 

2. Observera och skaffa information

Utgångsinformation och kompetens. Vad vet och kan den studerande redan om ämnet? Vad behöver hen ännu ta reda på innan idéutvecklingen?

Källor och källkritik. Handled de studerande i att utnyttja mångsidiga källor: artiklar, webbsidor, sakkunniga, intervjuer, artificiell intelligens. Bedöm informationens tillförlitlighet och beakta upphovsrätten.

Kulturellt och kontextuellt perspektiv. Hur hänger ämnet ihop med tid, plats, kultur eller användare? Som exempel: uttryck eller kultur som utgångspunkt 

Upptäck Textilkulturer och jag självstudiematerial (endast på finska)

Analys av tidigare lösningar. Har någon liknande produkt tagits fram tidigare? Vilka lösningar finns redan? Analysera och jämför befintliga produkter.

Användarorientering. Intervjua användare, tillverkare eller säljare. Ta reda på behov och önskemål.

 

3. Idéutveckling - kreativitet och möjligheter 

Metoder för idéutveckling. Moodboard, mindmap, tankesmedja, inspirationspromenad. Utnyttja digitala verktyg (Canva, Padlet, Pinterest).

Skissande och experiment. Handled den studerande i att göra mångsidiga skisser och pröva olika idéer innan det egentliga arbetet inleds.

Materialisering. Handled den studerande att bekanta sig med olika material. Berätta om materialens olika egenskaper så att den studerande själv kan välja lämpliga material.

Samarbete och kamratarbete. Idéutvecklingen kan också göras i grupp. Kamratstöd berikar tänkandet. 

Mer information om guider och anvisningar för lärare och studerande som finns på nätet hittas med sökorden nedan

  • Ornamon muotoilutarinat
  • Opinkirjo, Matka tuotemuotoiluun
  • Koulujen muotoilupolku
  • Opinkirjo, Tuotemuotoilun opas opettajille
  • Opinkirjo, Muotoilupakki
  • Suunnittelupakki
  • Käsityön suunnitteludiat, työkaluja käsityön suunnitteluun
  • Kuvistuubi 

 

4. Plan - grund för genonförandet

Arbetsplan Gör upp en plan tillsammans med den studerande: ämne, mål, material, arbetsmoment och tidtabell.

Planering av tidsanvändningen. Handled i att göra upp en realistisk tidtabell. Utnyttja kalender eller projektverktyg.

Sammanställning av portföljen Handled i att dokumentera alla skeden: idéutveckling, planering, experiment, genomförande och bedömning. Bilder, text, teckningar.

 

5. Experiment - testing och prototyper

Val av material, arbetsmetoder och teknik. Stöd den studerande i att välja ändamålsenliga material, arbetsmetoder och tekniker.

Arbetsmetods- och teknikövningar. Ordna övningar (t.ex. sy en dragkedja, använda maskiner). Säkerställ säkerhet och tillräcklig kompetens.

Prototyp och iterering. Låt den studerande göra en testversion av sin idé. Prova olika material och bedöm funktionaliteten. Iterativ utveckling är viktigt.

 

 

LÄRARENS ROLL UNDER PLANERINGSPROCESSEN

  • Läraren stöder den studerandes eget tänkande och gör inte val i hens ställe.
  • Läraren ställer frågor som hjälper den studerande att gå vidare: Vilket problem löser du? Varför valde du det här materialet? För vem är produkten avsedd? Hur syns ekologisk hållbarhet i planen?
  • Läraren stöder den studerande i att reflektera: Vad gör jag, varför gör jag så här och vad lär jag mig? Utnyttja
  • Läraren stöder den studerandes målsättning (t.ex. SMART-modellen). Ett väl formulerat mål stöder lärandet, motivationen och självutvärderingen.
  • Läraren handleder den studerande att beakta de bedömningskriterier som tagits fram för studieavsnittet: Hur syns planeringsprocessen i dokumentationen? Hur har mål, estetik, funktionalitet, ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet presenterats och motiverats? Hur har originalitet och egna lösningar utvecklats?

 

I genomförandeskedet går man från plan till konkret görande. Detta skede kräver att både den studerande och läraren har teknisk kompetens, noggrannhet och förmåga att lösa problem i praktiken. Lärarens roll är central för att stöda tryggheten, vägledningen och lärandet.

Genomförande - tillverkning av arbetet

Kuvituskuva: Opiskelija työskentelee valumuottien kanssa
Foto: Tammerkosken lukio
  • Tillverkningsskedet. Stöd den studerande i tekniska lösningar. Erbjud alternativ och handled i att motivera valen.
  • Mellankontroller och respons. Ordna kontrollpunkter där den studerande får respons och kan bedöma sina framsteg.
  • Uppföljning av arbetet. Följ upp arbetets framskridande och ge stöd vid behov. Var närvarande och lätt att ta kontakt med.
  • Dokumentation. Uppmuntra till att dokumentera arbetsmomenten med foton, videor eller genom att skriva. Detta stöder reflektion och bedömning.

Att beakta i tillverkningsprocessens olika skeden

Möjliga lär- och arbetsmiljöer för gymnasiets slöjdstudier presenteras i stödmaterialets kapitel 3.6 Hurdan är lärmiljön för slöjdundervisning i gymnasiet? 

Förberedelse av arbetsutrymme och redskap  

  • Läraren säkerställer att arbetsutrymmet är säkert och att redskapen är i skick. Arbetsutrymmet ska motsvara målen i läroplanen och möjliggöra både arbetssätt för teknisk slöjd och arbetssätt för textilslöjd.
  • Rymlig och anpassningsbar miljö. Tillräckligt med utrymme för att röra sig och arbeta säkert.
  • Möjlighet till grupp- och individuellt arbete.
  • God belysning och ventilation.
  • Maskiner och utrustning för textilslöjdens arbetssätt: bl.a. symaskiner, overlockmaskiner, strykredskap, stora skärbord, våtutrymme.
  • Maskiner och utrustning för arbetssätt inom teknisk slöjd: bl.a. borrmaskiner, svarvar, sågutrustning, 3D-skrivare. Verktyg: saxar, linjaler, skruvmejslar, hammare, nålar osv.
  • Dokumentationsutrustning, till exempel datorer eller surfplattor för portföljarbete.
  • Kameror eller mobila enheter för att dokumentera arbetsmomenten.

 

Arbetssäkerhet i lär- och arbetsmiljön för slöjd

Utbildningsstyrelsen har publicerat Käsityön työturvallisuusopas (2011). I boken behandlas arbetssäkerhet i slöjdundervisningen, skolans arbetarskyddsverksamhet, den psykiska och sociala lärmiljön, arbetsförmåga och arbetshälsa, allmänna säkerhetsarrangemang för slöjd, lokalarrangemang i undervisningsutrymmen, arbetssäkerhet i slöjd samt ansvar och befogenheter i slöjdundervisningen.

Utbildningsanordnaren ser till att de som arbetar i lokalerna får en ändamålsenlig introduktion i användningen av maskiner, utrustning och utrymmen.

Se på Finska Käsityön oppimis- ja työympäristön suunnitteluopas

 

Beakta som en del av säkra arbetsutrymmen

  • Tydligt ordnade material: tyger, garn, trä, metall, plast, elektronik, återvunnet material.
  • Lätt åtkomst till material samt tydliga anvisningar och märkningar som stöder självständigt och säkert arbete.
  • Skyddsutrustning: skyddsglasögon, förkläden, hörselskydd, arbetshandskar.
  • Första hjälpen-utrustning och släckutrustning.
  • Lärarens övervakning och anvisningar vid användning av maskiner och utrustning.

Förberedelse av material

  • Materialen klipps, formas eller förbereds enligt planen.
  • Läraren kan presentera alternativa sätt att bearbeta material.

Själva tillverkningsskedet

  • Den studerande arbetar enligt sin plan, som preciseras och förtydligas under processens gång.
  • Arbetsmomenten genomförs stegvis och funktionaliteten testas ibland. Detta dokumenteras och motiveras i portföljen.

Lösning av problem som uppstår under arbetet

  • Utmaningar som den studerande stöter på löses tillsammans med läraren.
  • Iterativt arbete är tillåtet och rekommenderas. Till exempel så här: Den studerande gör den första prototypen. Testar och bedömer dess funktion och utseende. Gör ändringar eller förbättringar i planen eller genomförandet. Processen upprepas tills slutresultatet motsvarar det önskade.

Slutbearbetning och kontroll

  • Slutbearbetning av produkten: slipning, rengöring, dekoration, putsning av sömmar, slutstrykning.
  • Den studerande bedömer arbetets kvalitet och hur väl arbetet fungerar.

 

LÄRARENS ROLL UNDER TILLVERKNINGSPROCESSEN

  • Läraren stöder den studerande i tillverkningstekniska lösningar och presenterar alternativa metoder. Hen hjälper den studerande att motivera sina val och förstå hur de påverkar slutresultatet.
  • Läraren ansvarar för att den studerande arbetar säkert. Hen ger anvisningar om användningen av maskiner, utrustning och arbetsredskap, övervakar arbetet och ingriper vid behov i farliga situationer.
  • Läraren ordnar kontrollpunkter där den studerande visar hur arbetet framskrider. I dessa situationer kan man ge kamratrespons och handleda den fortsatta utvecklingen.
  • Läraren följer den studerandes framsteg och ger stöd vid behov. Hen hjälper den studerande att hålla tidtabellen och uppmuntrar till självständigt arbete.
  • Läraren påminner den studerande om att dokumentera arbetsmomenten med foton, videor eller genom att skriva. Detta stöder reflektion och bedömning i senare skeden.
  • Läraren ger konstruktiv formativ respons i arbetets olika skeden (se avsnitt D Bedömning). Hen hjälper den studerande att identifiera framgångar och utvecklingsobjekt samt att reflektera över sitt eget lärande.

  

  

 

När ett studieavsnitt enligt läroplanen genomgås ska den studerandes arbete, lärande och kompetensutveckling bedömas i förhållande till målen för studieavsnittet. Den studerande ska få respons på hur hans eller hennes lärande har utvecklats. (Gymnasielagen 714/2018, 37 § 2 mom.)

Den studerandes lärande och kunnande bedöms under studieavsnittet i förhållande till de mål som ställts upp och hen får respons på hur lärandet utvecklas. När studieavsnittet har avslutats får den studerande ett vitsord eller en prestationsanteckning som grundar sig på mångsidigt prov på kunnande, färdigheter och arbete. Specialarrangemang ska beaktas i bedömningen så att den studerande har möjlighet till specialarrangemang och alternativa sätt att påvisa sitt kunnande.  Genomförandet av bedömningen avtalas närmare i den lokala läroplanen.

Slöjd är i gymnasiet ett lokalt fastställt valfritt läroämne. För valfria studier kan man som vitsord ge ett siffervitsord (4–10) eller en prestationsanteckning (A=avlagd=prestation, U=underkänd) på det sätt som bestäms i den lokala läroplanen. Om prestationen för studieavsnittet är ofullständig vid bedömningstidpunkten, fattas beslut om anteckningssättet också i den lokala läroplanen. 

I bedömningen av slöjd i gymnasiet är det bra att använda mångsidiga bedömningssätt, så att den studerande kan visa sitt kunnande på flera olika sätt. Bedömningskriterierna gås igenom tillsammans med de studerande i början av studieavsnittet och det är bra att också motivera dem. Bedömningskriterierna ska vara synliga för den studerande under hela studieavsnittet. I nätstudier är både den formativa och den summativa bedömningen kontinuerlig, och de går hand i hand under hela studieavsnittet. Med verbal respons kan du ge formativ bedömning. I bedömningen lönar det sig att betona uppgifter som kräver att den studerande producerar något själv, såsom texter, begreppskartor eller videor.

Bedömningens TOP 3

  1. Bedömningen grundar sig på läroplanen (GLP 2019) → bedömningen ska ha en direkt koppling till studieavsnittets mål.
  2. Bedömningen är en del av lärandet, inte bara ett slutresultat → den studerande får handledning, uppmuntran och stöd att utvecklas.
  3. Bedömningen är transparent → den studerande ska på förhand veta vad som bedöms och enligt vilka kriterier.

 

1. Bedömning – att synliggöra lärandet

I bedömningen är det viktigt att utnyttja mångsidiga metoder så att den studerandes lärande och kunnande synliggörs ur flera perspektiv. Bedömningen kan omfatta den studerandes självutvärdering, att ge och ta emot kamratrespons, samtal under processens gång samt korta bedömningar som gör det möjligt att följa upp hur lärandet framskrider. I slöjd är det inte enbart slutprodukten som bedöms, utan särskilt hela arbetsprocessen, där planering, problemlösning och utveckling betonas.

Slutbedömningen görs utifrån på förhand fastställda kriterier, och i samband med den får den studerande respons både på det färdiga arbetet och på sitt eget arbetssätt. Skriftlig respons är central, eftersom den hjälper den studerande att uppfatta sina styrkor och utvecklingsobjekt och ger verktyg för fortsatt lärande även efter studieavsnittet.

I slutet av studieavsnittet kan man ordna ett gemensamt tillfälle där de studerande får möjlighet att presentera sina prestationer. Det kan vara en utställning, en presentation eller någon annan form av firande som ger synlighet åt de studerandes arbete och stöder deras upplevelse av att det egna lärandet och det kreativa arbetet är meningsfullt.

 Inkluderande bedömningsmetoder under studieavsnitt 

Självutvärdering och reflektion. I självutvärderingen och reflektionen bedömer den studerande sin egen prestation, sitt kunnande, sina färdigheter och/eller sina känslor i förhållande till de uppställda målen. Självutvärdering är en del av lär- och slöjdprocessen, eftersom den studerande då reflekterar över sina styrkor och ställer upp nya mål för sig själv. I självutvärderingen kan man använda till exempel hjälpfrågor som stöd eller samtal med en studiekamrat eller i en liten grupp. Självutvärdering och reflektion är en del av arbetet i enlighet med slöjdprocessen.

Kamratrespons. De studerande ger varandra respons i förhållande till studieavsnittets mål, utifrån liknande roller.  Att presentera det egna arbetet på ett begripligt sätt, att lyssna på andra och att ha mod att uttrycka sin egen åsikt till den som bedöms är viktiga färdigheter också utanför skolvärlden. Kamratbedömning är en bra och använd form av bedömning i slöjdprocessen, där deltagarna kan lära sig av varandras styrkor.

Bedömningssamtalet är en interaktiv situation mellan läraren, den studerande/de studerande och eventuella andra som deltar i situationen, där man reflekterar över lärandet, arbetet och hur kunnandet utvecklats i förhållande till studieavsnittets mål. Samtalet hjälper den studerande att uppfatta sina egna styrkor och att ställa upp nya mål. I samtalet kan man till exempel använda den studerandes portföljen som stöd. Bedömningssamtalet är ett naturligt sätt att presentera vad den studerande har åstadkommit och ett bra tillfälle för övriga deltagare att ge respons och ställa förtydligande frågor om processen.

Mer information om guider och anvisningar för lärare och studerande som finns på nätet hittas med sökorden nedan:.

 

2. Från mål till bedömningskriterier

Bedömningen av slöjd i gymnasiet bygger alltid på studieavsnittets mål. Gymnasiets läroplan fastställer de allmänna målen för slöjd, men lärarens uppgift är att anpassa dessa mål så att de passar för studieavsnittet och utifrån dem skriva tydliga beskrivningar av kunskapsnivån. På så sätt förblir bedömningen konsekvent och motsvarar det som den studerande förväntas lära sig under studieavsnittet.

Arbetet med beskrivningar av kunskapsnivån börjar med att läraren funderar på vad varje mål för studieavsnittet innebär i praktiken ur den studerandes verksamhets- och lärandeperspektiv. Om målet till exempel är att den studerande ska lära sig att utnyttja återvunnet material och utveckla kreativa lösningar, uttrycker beskrivningarna av kunskapsnivån på vilket sätt den studerande visar detta kunnande på olika nivåer. En studerande som uppnått ett gott vitsord kan till exempel välja ändamålsenliga återvunna material och tillverka en fungerande produkt av dem som visar en kreativ lösning. Ett utmärkt vitsord förutsätter i sin tur ett ännu bredare och mer innovativt utnyttjande av material, arbetsmetoder och tekniker.

Bra beskrivningar av kunskapsnivån är tydliga och konkreta. De beskriver vad den studerande gör och hurdant hens kunnande är på olika nivåer. Beskrivningarna utarbetas för flera nivåer av kunnande, vanligtvis för vitsorden 6, 8 och 10. På så sätt har den studerande möjlighet att förstå vad som förutsätts för kunnande på grundnivå, för en god prestation och för en utmärkt prestation. I beskrivningarna beaktas både arbetsprocessen och slutresultatet, eftersom lärandet i slöjd sker under hela processen. Beskrivningarna kopplas alltid också till läroplanens bredare mål, såsom kreativitet, etiska perspektiv och principerna för hållbar utveckling.

Som stöd i arbetet med beskrivningarna av kunskapsnivåer kan man till exempel använda gymnasiediplomets bedömningskriterier, som kan speglas mot bedömningen av ett enskilt studieavsnitt. Gymnasiediplomets bedömningskriterier kan dock inte användas som sådana, eftersom de används för att bedöma det särskilda kunnande och det intresse som den studerande visar i gymnasiediplomet.

Bedömningen av den studerandes lärande underlättas dessutom om beskrivningarna utarbetas i tabellform, det vill säga som en rubrik, så att den studerande kan se de olika kunskapsnivåerna sida vid sida. Det är också nyttigt att involvera de studerande i att precisera beskrivningarna. När de studerande tillsammans med läraren får diskutera hur de olika kunskapsnivåerna ser ut i praktiken blir bedömningen transparent och begriplig.

Lärarens roll i bedömningen är central. Läraren omvandlar målen till konkreta bedömningskriterier, förklarar dem för de studerande redan i början av studieavsnittet och använder dem som grund för respons och vitsord. Bedömningskriterierna tjänar alltså inte enbart slutvitsordet, utan kan också utnyttjas i responsen under processens gång, i självutvärdering och i kamratbedömning.

Sammanfattningsvis kan man säga att målen anger vad den studerande ska lära sig, medan bedömningskriterierna synliggör hur detta kunnande ser ut på olika nivåer. Läraren bygger alltid upp kriterierna utifrån studieavsnittets mål och vägleder med hjälp av dem den studerandes lärande och utveckling. 

Exempel på hur man kan definiera föremålen för bedömningen i ett studieavsnitt i slöjd

Kuvituskuva: Opiskelijan tekemiä koruja arviointitilanteessa
Foto: Tammerkosken lukio

Planering och idéutveckling

  • Hur kreativa och innovativa är den studerandes idéer och planer?
  • Är planen tydlig och välstrukturerad?
  • Är de valda materialen, arbetsmetoderna och teknikerna ändamålsenliga och motiverade?

Genomförande

  • Hur väl behärskar den studerande de valda teknikerna och arbetsmetoderna?
  • Har arbetet utförts omsorgsfullt och noggrant?
  • Hur väl kan den studerande lösa problem som uppstår under arbetets gång?

Slutresultat

  • Hur estetiskt och visuellt tilltalande är slutresultatet?
  • Är slutresultatet funktionellt och användbart?
  • Hur högklassigt och väl finslipat är slutresultatet?

Portfölj

  • Hur väl har den studerande dokumenterat sin arbetsprocess?
  • Hur djupt reflekterar den studerande över sitt arbetssätt och bedömer sitt eget lärande?
  • Hur visuellt tydlig och tilltalande är portföljen?

Självutvärdering och kamratbedömning

  • Hur genomför den studerande självutvärderingen och kamratbedömningen?
  • Hur väl utnyttjar den studerande den respons hen fått för att utveckla sitt arbete?

 

Om du vill kan du använda Exempel på bedömningsblankett för studieavsnittet i slöjd 

Bilaga

 

Se Case-exempel:bedömningsrubrik för studieavsnittet ”Vanhasta uutta”

 

Tips för bedömningen!

  • Använd tydliga rubriker som stöd för bedömningen.
  • Ge respons regelbundet och på olika sätt (muntlig, skriftlig, videokommentar).
  • Säkerställ att de studerande förstår bedömningskriterierna → gå till exempel igenom rubriken tillsammans i början av studieavsnittet.
  • Uppmuntra till experiment och kreativitet, inte enbart till teknisk framgång.
  • Beakta tillgänglighet → erbjud alternativa sätt att dokumentera (bild, text, video).
  • Konstruktiv och vägledande respons: lyft fram det som är starkt, vad som kan utvecklas och hur man kan göra det.
  • Gå vidare på tre nivåer: Vad kan den studerande redan bra? Vilka färdigheter behöver ännu utvecklas? Med vilka konkreta metoder kan den studerande gå vidare?
  • Planera också hur bedömningen ges under studieavsnittet! När, hur och vilken typ av bedömning/respons ges. Hur planeras bedömningen av lärande och kunnande som en del av planeringen av undervisningen / studieavsnittet?

 

LÄRARENS ROLL I BEDÖMNINSPROCESSEN

  • I bedömningsprocessen för studieavsnittet i slöjd är läraren planerare, handledare, responsgivare, den som fastställer vitsordet samt en stödperson och spegel för den studerandes lärande. Lärarens uppgift är att göra bedömningen synlig, uppmuntrande och rättvis – så att den studerande kan växa till en kreativ och ansvarsfull aktör.
  • Läraren fastställer föremålen för bedömningen och kriterierna utifrån läroplanen. Hen berättar direkt i början hur lärandet bedöms och ser till att bedömningen omfattar planeringen, processen och slutresultatet.
  • Läraren följer upp och dokumenterar de studerandes arbete också i nätbaserade studieavsnitt (t.ex. portföljer, diskussioner och mellanrapporter). Hen ger vägledande respons under processens gång så att den studerande ännu kan ändra och utveckla sitt arbete. Läraren uppmuntrar till experiment och stöder problemlösning.
  • Bedömning är inte bara ett vitsord, utan också utvecklande och konstruktiv respons. Läraren lyfter fram styrkor och ger konkreta utvecklingsförslag. Responsen kan vara muntlig, skriftlig, digitala kommentarer eller korta bedömningssamtal.
  • Den slutliga bedömningens uppgift är att beskriva den studerandes kunskapsnivå i förhållande till målen (inte i förhållande till andra studerande). Vitsordet grundar sig på helheten: planering + process + slutresultat + reflektion. Läraren säkerställer att alla studerandes prov på kunnande och portfölj beaktas jämlikt.
  • Läraren handleder den studerande i att sätta ord på sitt eget lärande (självutvärdering, kamratbedömning). Hen ger utrymme för den studerandes egna tolkningar och värdesätter olika lösningar. På så sätt stöder bedömningen också utvecklingen av den studerandes kreativitet, ansvarsfullhet och kritiska tänkande.
  • Lärarens roll är att se till att bedömningen är rättvis, öppen och transparent. Hen ser till att de studerandes olika styrkor och sätt att arbeta beaktas. Bedömningen grundar sig inte enbart på slutproduktens ”skönhet”, utan på hela slöjdprocessen och lärandet.