Foto:
Getty Images - Maskot
Gymnasiediplom: Stödmaterial för att utveckla läroplanen
2. Perspektiv på de allmänna målen för gymnasiestudierna i huslig ekonomi
På den här sidan
De allmänna målen i huslig ekonomi i gymnasiet kan i den lokala läroplanen struktureras och beskrivas så att de betonar de studerandes färdigheter i vardagskompetens, hållbar utveckling och välbefinnande. I undervisningen betonas praktiska färdigheter, samarbets- och interaktionsfärdigheter samt informationshanteringsfärdigheter, som utgör grundstrukturen för uppställandet av mål. Genom dessa kompetensområden övar och lär sig de studerande ansvarsfulla val och förstår deras effekter på deras eget och gemenskapens välbefinnande. De centrala innehållsområdena, såsom matlagning, ekonomihantering i hemmet och aktiviteter för boende och samlevnad, fungerar som pedagogiska verktyg för att uppnå målen. I läroplanen kan man också betona hemmens kulturella mångfald och gemenskap, vilket hjälper de studerande att agera i olika sociala miljöer och värdesätta kulturell mångfald.
I studierna i huslig ekonomi i gymnasiet kan man närma sig mångsidig kompetens utifrån utgångspunkterna för den husliga ekonomins eget kunskaps- och vetenskapsområde på många sätt. De studerande kan till exempel delta i projekt där de tillämpar de färdigheter de lärt sig i praktiken och samarbetar med andra. Detta främjar interaktionsfärdigheter och gemensamt lärande. Dessutom kan de studerande undersöka och analysera aktuella fenomen med anknytning till huslig ekonomi, såsom livsmedelstrygghet eller en hållbar livsstil, vilket utvecklar deras kritiska tänkande och färdigheter i informationssökning. Undervisningen kan också betona kreativitet och innovation, vilket hjälper de studerande att tillämpa det de lärt sig och utveckla nya lösningar på vardagliga utmaningar. På så sätt stöder studierna i huslig ekonomi de studerandes utveckling och förbereder dem för framtida utmaningar.
Johanna Hokkanen, Östra Finlands universitet, universitetslektor i huslig ekonomi
I artikeln granskas utvecklandet av utbildningen för lärare i huslig ekonomi vid Östra Finlands universitet och dess effekt på undervisningen i huslig ekonomi i gymnasiet, i synnerhet genom gymnasiesamarbete och ett introducerande studieavsnitt.
Samarbete mellan gymnasier och högskolor ingår i grunderna för gymnasiets läroplan. Detta samarbete erbjuder de studerande möjlighet att bekanta sig med högskolestudier och utveckla sina färdigheter för fortsatta studier. Samarbetet kan omfatta till exempel studieavsnitt, besök och projekt som ordnas av högskolorna och som integreras i gymnasieundervisningen. Målet är att göra övergången från gymnasiet till högskolan och arbetslivet smidigare samt att erbjuda de studerande ett bredare perspektiv på olika vetenskapsområden och karriärmöjligheter.
På samhällsnivå främjar samarbetet mellan gymnasierna och högskolorna jämlikhet och likabehandling i utbildningen, stöder livslångt lärande och stärker samfundens kompetensbas. I praktiken kan detta innebära gemensamma projekt där de studerande får tillämpa det de lärt sig i praktiska situationer samt samarbete med lokala företag och organisationer. På så sätt får de studerande värdefulla upplevelser och nätverk som gagnar dem i framtiden.
Vid Östra Finlands universitet utvecklas utbildningen för lärare i huslig ekonomi utvecklats genom ett gymnasiesamarbete. Syftet är att erbjuda de studerande en möjlighet att under sina gymnasiestudier bekanta sig med universitetets utbildningsprogram i huslig ekonomi. En del av studierna som ingår i gymnasieutbildningens lärokurs ska ordnas i samarbete med en högskola så att varje studerande i gymnasiet har möjlighet att få erfarenheter av högskolestudier (Utbildningsstyrelsen, 2019). Det introducerande studieavsnittet planeras som en del av reformen av undervisningsplanen för lärarutbildningen i huslig ekonomi vid Östra Finlands universitet 2025 tillsammans med Tulliportin normaalikoulu, som fungerar som universitetets övningsskola. I Tulliportin normaalikoulu erbjuds valfri gymnasieundervisning i tre studieavsnitt: ”Kock i en föränderlig värld” (2 sp), ”Matresa till hemlandet och omvärlden” 2 sp samt ”Gymnasiediplom i huslig ekonomi” (2 sp) (Östra Finlands universitet, 2021). Det är möjligt att studera huslig ekonomi endast vid få gymnasier och få studerande avlägger gymnasiediplom, eftersom det inte har varit till direkt nytta vid ansökan till fortsatta studier. Universitetets nya studieavsnitt kan avläggas som en del av gymnasiestudierna. Studieavsnittet ”Hemmet som verksamhetsmiljö” genomförs som flerformsstudier som kombinerar webbstudier och övningar i hushållsfärdigheter i hemmets verksamhetsmiljö. Under studieavsnittet studerar studerande vid gymnasiet tillsammans med studerande i huslig ekonomi.
Ofta hör man att det inte finns något klassrum för undervisning i huslig ekonomi i gymnasiet, att den ligger i grundskolan eller att undervisningen inte ryms i högstadiets utrymmen. Gymnasieundervisningen behöver dock inte vara beroende av lämpliga utrymmen, utan verksamhetsmiljön kan vara det egna hemmet. På så sätt övar man på färdigheter i huslig ekonomi i en naturlig miljö samtidigt som man utför hushållsarbete. För de studerande som söker till Östra Finlands universitet för att studera huslig ekonomi tillgodoräknas studieavsnittet ”Hemmet som verksamhetsmiljö” som avlagts i gymnasiet. Detta motiverar förhoppningsvis studerande inom gymnasieutbildningen som är intresserade av branschen att genomföra studieavsnittet.
Innehållet i studieavsnittet har valts så att det stöder utvecklingen av gymnasiestuderandenas hushållsfärdigheter och mångsidiga kompetens genom tillämpade funktionella uppgifter. I den grundläggande utbildningen är färdigheterna i huslig ekonomi färdigheter i praktiskt arbete, färdigheter i samarbete och kommunikation samt färdigheter i informationshantering (Utbildningsstyrelsen, 2014). De kan utnyttjas och i lämpliga delar användas i gymnasiets läroplansarbete och planeringen av gymnasiestudierna. Av delområdena inom mångsidig kompetens betonas kompetens för välbefinnande och kommunikativ kompetens, etisk kompetens och miljökompetens samt tvärvetenskaplig och kreativ kompetens (se Utbildningsstyrelsen, 2019). Under studieavsnittet strävar man efter att ge de studerande verktyg för att bygga upp en hållbar framtid (se Utbildningsstyrelsen, 2019). Ekonomisk hållbarhet och kompetens som ofta får mindre uppmärksamhet är viktiga, och det vore bra att i vardagen diskutera och dela information om dagliga ekonomiska sysslor och de val som är förknippade till dem (Kortesalmi, 2024). Perspektivet är viktigt när man funderar på ramvillkoren för den egna verksamheten som den ekologiska och sociala hållbarheten medför (Kortesalmi, 2024). Syftet är att väcka diskussion om de egna och familjens dagliga konsumtionsval samt fundera på eventuella ändringsbehov (Salonen m.fl., 2014). I fråga om matvalen styrs studerandena till hållbart ätande enligt näringsrekommendationerna (Nordic Council of Ministers, 2023; Statens näringsdelegation, 2014), ekonomiskt tänkande och beaktande av skördeperioder (Kaskinen m.fl., 2011) samt till att minska matsvinnet (Salonen & Pollari, 2023).
Syftet är också att stöda de studerandes beredskap för fortsatta studier genom att erbjuda undervisning i en webbstudiemiljö tillsammans med studerande i huslig ekonomi (Utbildningsstyrelsen, 2019). De studerande lär sig färdigheter i självständiga studier och övar också på akademiska studiefärdigheter, såsom ansvarstagande för de egna studiernas framskridande samt färdigheter i kritiskt tänkande och argumentation.
Siffervitsord eller prestationsanteckning kan ges för andra studier än de obligatoriska studier som ingår i studieavsnitten som utbildningsanordnaren beslutat om och för nationella valfria studier (A = avlagd, U = underkänd). Som vitsord för lokala valfria studieavsnitt i huslig ekonomi kan således ges ett siffervitsord eller en prestationsanteckning i enlighet med det lokala beslutet.
Hur målen för studieavsnittet uppnåtts bedöms i det här fallet formativt när läraren bedömer och kommenterar mellanuppgifterna skriftligt och muntligt. Den studerande bedömer själv vad hen gjort och diskuterar uppgifterna med andra som deltar i studieavsnittet samtidigt som hen ger kamratrespons till andra studerande och delar idéer (se Atjonen, 2023). Beslut om hur studieavsnitt som inte slutförts ska antecknas och om praxis för komplettering av prestationen fattas i den lokala läroplanen.
För att studieavsnittet ska kunna bedömas summativt på skalan ”godkänd-kompletteras-underkänd”, ska uppgifterna under studieavsnittet vara gjorda enligt instruktionerna, och ”kompletteras” är ett beslut om anteckningssätt som fattats lokalt. Utförandet av de praktiska uppgifterna säkerställs genom att studeranden fotograferar verksamheten hemma.
Härnäst presenteras innehållet, målen och bedömningen för studieavsnittet ”Hemmet som verksamhetsmiljö” (2 sp). Så här kan de presenteras i läroplanstexten.
Innehåll: Levnadskostnader och budgetering samt dagliga val i vardagen och deras hållbarhet. Planering (metaarbete) och utförande av hushållsarbete hemma, såsom att göra upp matsedlar och tillreda måltider, undvika matsvinn, planera och införskaffa reservförråd, göra upp en plan för städningen och städning hemma samt klädvård.
Mål: Den studerande lär sig färdigheter i självständiga studier och övar på akademiska studier i en webbmiljö. Den studerande övar på informationssökning samt samarbets- och kommunikationsfärdigheter genom att diskutera tillsammans och fundera på sina egna val. Den studerande utvecklar sina hushållsfärdigheter och sin tillämpningsförmåga när hen planerar, budgeterar och utför hushållsarbete i sitt eget hem med beaktande av andra familjemedlemmar och hållbara val i vardagen. Den studerande kan förbereda sig och planera ett eget reservförråd.
Bedömning: Studieavsnittet bedöms på skalan godkänd-kompletteras-underkänd. En godkänd prestation förutsätter att uppgifterna utförs enligt instruktionerna samt självutvärdering, kamratrespons och deltagande i webbdiskussioner. Praktiska uppgifter fotograferas.
Från innehåll och mål till genomförande av studieavsnittet
Studieavsnittet genomförs i en webbinlärningsmiljö där man skapar en Thinglink-plan som föreställer det egna hemmet. I omgivningen finns material och videor som de studerande kan använda för att självständigt utföra uppgifterna hemma. Syftet med studieavsnittet är att uttryckligen ta till sig de verksamhetssätt som redan används i det egna hemmet eller skapa nya om den studerande bor ensam. Största delen av uppgifterna är praktiska och stöder den studerandes arbetsinsats i det egna hemmet. Alternativt kan studieavsnittet också genomföras som kontaktundervisning som en del av gymnasiestudierna, varvid en del av uppgifterna i praktiken genomförs under lektionerna och en del som hemuppgifter.
På nästa sida finns en uppgiftsram för gymnasiets studieavsnitt där man har strävat efter att få innehållet och målen till en praktisk nivå (figur 1). Uppgifterna presenteras i så komprimerad form som möjligt, och när de genomförs i praktiken krävs preciseringar och material på basis av vilka man fördjupar sig i ämnet i större detalj. Efter figuren presenteras en lista över rekommenderade material inom olika ämnesområden som kan utnyttjas som stöd för de studerandes arbete.
Figur 1. Uppgiftsram för Östra Finlands universitets gymnasiestudieavsnitt ”Hemmet som verksamhetsmiljö”
Foto:
Johanna Hokkanen
Katso kuvio pdf-muodossa
Tehtäväaihiot: (endast på finska)
Elämisen kustannukset ja budjetointi
1. Mitä eläminen maksaa ja mitä tarkoittaa kohtuullisen minimin viitebudjetti? Tutustu seuraavaan materiaaliin:
- Viitebudjetit - mitä eläminen maksaa?
- Valitse viitebudjeteista yksi, esim. mitä eläminen maksaa alle 45-vuotiaalle aikuiselle, ja vastaa seuraaviin kysymyksiin: Millaisia ajatuksia viitebudjetti sinussa herättää? Budjetoisitko itse eri tavalla? Paljonko pitäisi mielestäsi minimissään tienata kuukaudessa, jotta säästöönkin jäisi rahaa?
2. Testaa tietosi
Arjen valinnat ja niiden kestävyys
1. Valitse seuraavista kulutustuotteista yksi – kännykkä, uusi muotivaate, suklaalevy tai kahvi – ja vastaa linkin takaa löytyviin kysymyksiin tuotteiden kestävyydestä:
2. Miten kotitaloudessanne lajitellaan jätteet ja kierrätetään turhaksi käyneet tavarat? Millainen kierrätyspiste kotitaloudestanne löytyy? Millaisia toimintatapoja kierrättämiseen liittyy ja voisiko niitä kehittää jotenkin sujuvammaksi?
Kotitöiden suunnittelu (metatyö)
Metatyö on aktiivista ajatustyötä, joka mahdollistaa arjen sujuvuuden. Se on kokonaisvastuun kantamista. Metatyön piiriin kuuluu niin ennakointi-, tarkkailu-, suunnittelu-, selvittämis-, muistamis- kuin organisointityötäkin, joka tutkimusten mukaan on usein naisten työtä (Daminger, 2019).
1. Kuka tai ketkä teidän kotitaloudessanne suunnittelevat arjen sujumisen esim. milloin käydään kaupassa, mitä ostetaan, mitä laitetaan ruuaksi, milloin pestään pyykkiä, milloin siivotaan? Keskustele, mitä mieltä kotitaloudessanne ollaan metatyönjaosta ja olisiko tarvetta muutoksille.
Siivous
Miten meillä siivotaan? Haastattele tarpeen mukaan läheistä. Tee siivoussuunnitelma taulukon muotoon, milloin ja mitä siivotaan päivittäin, viikoittain, kuukausittain ja vuosittain. Millaisia siivousvälineitä ja aineita kotitaloudestanne löytyy? Pohdi välineiden ja siivousaineiden ympäristöystävällisyyttä.
1. Tee kodin viikkosiivous.
2. Valitse jokin harvemmin toteutettava siivous, hae siitä tietoa ja toteuta siivoustyö käytännössä esim. ikkunan pesu, hajulukon, tai astianpesukoneen puhdistus.
Ruuanvalmistus, ostokset ja varautuminen
1. Suunnittele ja valmista viikon ateriat koko perheelle omien ruuanvalmistustaitojesi puitteissa. Huolehdi tarvittavista kauppaostoksista. Suunnittele ja valmista arkipäivinä aamupala, päivällinen ja iltapala, viikonloppuna myös lounas. Laadi budjetti etukäteen ja tarkastele sen toteutumista. Budjettivaihtoehdoista (50, 70, 100, 150) voit valita viikkobudjetiksi sopivan summan. Mieti tarkasti ruokalista ja mitä kotoa jo löytyy, hyödynnä jämät ja pilaantuvat tuotteet ensin. Mieti ruokalajit niin, että ne tukevat monipuolista ja terveellistä ravitsemusta. Suunnittele edullisia aterioita huomioiden satokauden antimet. Huomioi tarvittaessa erityisruokavaliot ja allergiat.
2. Mitä on ruokahävikki ja miten voin vähentää sitä?
3. Mitä kotivara tarkoittaa, mitä sen tulisi sisältää ja miksi se on tärkeä? Suunnittele ja toteuta kotivara.
Vaatehuolto
Miten meillä hoidetaan vaatehuolto (pyykinpesu, tahranpoisto, kuivatus, sileyttäminen kuten silitys tai mankelointi)? Millaiset välineet ja aineet vaatehuoltoon löytyvät kodista? Onko vaatehuollossa kehittämistarpeita tai ongelmakohtia: puuttuuko jotain välineitä tai aineita, onko jotakin turhaa?
1. Huolehdi kodin vaatehuollosta viikon ajan. Tutustu hoito-ohjemerkkeihin, pyykin lajitteluun, pyykinpesu- ja huuhteluaineisiin, tahranpoistoon, pyykinpesukoneen käyttöön ja puhdistukseen sekä pyykin kuivatukseen että sileyttämiseen.
Rekommenderade källor (se även källförteckningen)
- Opetushallituksen ”Minun kotini” -verkko-opetusmateriaali
- Siren, E. 2022. Ekosiivoojan käsikirja. Mäkelä.
- Aalto, K., Routi, N. & Tuominen, M. (2010). Puhdas raikas koti. Sanoma Pro Oy.
- Rito, S. & Määttä, S. (2017). Hyvää ja halpaa. Otava.
- Garantistiftelsen. (2020). Raha-asiat haltuun.
- Pietarinen, A. & Kattilakoski, M. (2024). Viisaat arjen valinnat. Basam Books.
- Salonen, A., Siirilä, J. & Valtonen, M. (2018). Sustainable Living in Finland: Combating Climate Change in Everyday Life. Sustainability 10(1), 104
- Nikhil, B., Shams, R., Kumar Dash, K., Kumar Pandey, V. & Bashir, O. (2023). Recent trends in utilization of citrus fruits in production of eco-enzyme. Journal of Agriculture and Food Research 13, 1-10.
- Rautavirta, K. (2021). Sodan kokemukset synnyttivät kotivaran. Sosiaalilääketieteellinen Aikakauslehti (58), 365–371.
Källor
Atjonen, P. (2023). Formatiivinen arviointi perusopetuksessa. Punamusta Oy. https://erepo.uef.fi/bitstream/handle/123456789/29078/urn_isbn_978-952-61-4784-0.pdf?sequence=1&isAllowed=y
Daminger, A. (2019). The Cognitive Dimension of Household Labor. American Sociological Review, 84(4), 609–633. https://doi.org/10.1177/0003122419859007
Östra Finlands universitet. (2021). Lukiokoulutuksen opetussuunnitelma 2021. Kotitalous. Valinnaiset opinnot. https://peda.net/iy/lops2019/oppiaineet/kotitalous/pvo
Kaskinen, T., Kuittinen, O., Sadeoja, S.-R. & Talasniemi, A. Kausiruokaa herkuttelijoille ja ilmastonystäville. Bookwell Oy.
Kortesalmi, M. M. (2024). Everyday Financial Capability - Enhancements with families and schools. Doktorsavhandling. Helsingfors universitet.
Nordic Council of Ministers. (2023). Nordic Nutrition Recommendations 2023. Integrating Environmental Aspects. https://www.norden.org/fi/node/81400
Utbildningsstyrelsen. (2019). Grunderna för gymnasiets läroplan 2019. https://www.oph.fi/sites/default/files/documents/grunderna_for_gymnasiets_laroplan_2019.pdf
Utbildningsstyrelsen. (2014). Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. https://www.oph.fi/sites/default/files/documents/grunderna_for_laroplanen_for_den_grundlaggande_utbildningen_2014.pdf
Salonen, A., Fredriksson, L., Järvinen, S., Korteniemi, P. & Danielsson, J. (2014). Sustainable consumption in Finland – the phenomenon, consumer profiles and future scenarios. International Journal of Marketing Studies 6(4), 59-82. https://doi.org/10.5539/ijms.v6n4p59
Salonen, A. S., & Pollari, M. (2024). Syö lautanen tyhjäksi! Ruokahävikki sukupolvien välisten ihanteiden ja käytänteiden jännitteissä. Diakonian tutkimus, (1).
Statens näringsdelegation. (2014). Mat ger hälsa! Finska näringsrekommendationer 2014. https://www.ruokavirasto.fi/globalassets/teemat/terveytta-edistava-ruokavalio/ravitsemus--ja-ruokasuositukset/sv/naringsrekommendationer_2014_web.pdf
skribenter: Riikka Kiiveri-Raappana och Marjaana Manninen
2.3.1. Allmänna mål och föremål för bedömning för undervisningen i huslig ekonomi i gymnasie
Anordnaren av gymnasieutbildning fastställer mångsidiga och för vetenskapsområdet typiska mål för undervisningen i huslig ekonomi. Målen för lärandet och föremålen för bedömningen i huslig ekonomi i gymnasiet fokuserar på praktiska färdigheter, samarbets- och kommunikationsfärdigheter samt informationshanteringsfärdigheter. Den studerandes kompetens byggs upp och färdigheterna blir synliga via de centrala innehållsområdena i anslutning till huslig ekonomi. Målet med undervisningen är att de studerande ska arbeta på ett målinriktat sätt både självständigt och i växelverkan med andra.
De studerande ska kunna undersöka och uttrycka vardagliga och kulturella fenomen på sätt som är typiska för olika kunskapsgrenar, lära sig att tillämpa särskild kompetens som de samlat under gymnasietiden och självständig hobbyverksamhet samt utnyttja den mångsidiga kompetens som utvecklas i gymnasiestudierna. Studieavsnitten i huslig ekonomi i gymnasiet fungerar också som grundstudier för gymnasiediplomet, som ger uttryck för den studerandes färdigheter i att tänka, producera, tolka och värdera samt självständig hobbyverksamhet. Undervisning i huslig ekonomi i gymnasiet skapar förutsättningar för att stärka den egna och andras delaktighet, aktörskap och välbefinnande i gymnasiegemenskapen.
Undervisningen i huslig ekonomi i gymnasiet bör erbjuda ändamålsenliga studiemiljöer, arbetssätt och uttryckssätt. Man bedömer lärandet med tanke på uppnåendet av de uppställda målen, såsom arbetet, slutresultatet och helheten. Undervisningen bör dessutom stärka de studerandes delaktighet, aktörskap och välbefinnande i gymnasiegemenskapen.
2.3.2. Mångsidig kompetens i undervisningen i huslig ekonomi i gymnasiet
Gymnasiets mångsidiga kompetens syns på många sätt i undervisningen i huslig ekonomi och är kopplad till de studerandes dagliga liv och framtida val.
Kompetensen för välbefinnande betonar omsorg om sig själv och andra, identifiering och användning av egna styrkor samt identitetsbyggande. Under ett studieavsnitt i huslig ekonomi kan de studerande till exempel lära sig att förbereda näringsrika måltider som stöder deras fysiska och psykiska välbefinnande. De lär sig också tidsanvändning och stresshantering, till exempel genom att planera veckans måltider som hjälper med att balansera studierna och fritiden.
Den kommunikativa kompetensen omfattar emotionella färdigheter och empatifärdigheter, sociala färdigheter, samarbetsförmåga och färdigheter i att lära sig tillsammans samt färdigheter i språkmedvetenhet och konstruktiv kommunikation. I studierna i huslig ekonomi kan de studerande arbeta i grupper till exempel i matlagningsprocesser där de lär sig att dela ansvar, lyssna på varandra och bygga upp gemensamma lösningar, vilket utvecklar deras sociala färdigheter och samarbetsförmåga.
Den tvärvetenskapliga och kreativa kompetensen uppmuntrar till nyfikenhet och motivation att lära sig samt söka betydelser och kombinera saker på nya sätt. De studerande kan till exempel undersöka olika kulturers mattraditioner och lära sig att kombinera dem med sitt eget kök, vilket öppnar nya perspektiv och uppmuntrar till att pröva nya recept och tillverkningsmetoder.
Den samhälleliga kompetensen utvecklar demokratifärdigheterna och påverkan för en trygg, rättvis och hållbar framtid. I undervisningen i huslig ekonomi kan de studerande behandla aktuella frågor såsom hållbara matval och livsmedlens ursprung. De studerande kan delta i projekt där de tar initiativ till att förbättra studerandemåltiderna eller informerar sina klasskamrater om ansvarsfulla konsumtionsvanor.
Den etiska kompetensen och miljökompetensen betonar värdebaserad och etisk verksamhet för det gemensamma bästa, respekt för den biologiska mångfalden och klimatkompetens som grundar sig på forskningsrön. I undervisningen i huslig ekonomi i gymnasiet kan de studerande bekanta sig med miljövänliga matlagningssätt och ingredienser, såsom säsongsprodukter och ekologisk mat. De kan också delta i projekt som främjar stöd till lokala producenter eller återvinning i köket.
Global kompetens och kulturkompetens främjar internationella färdigheter och en världsmedborgares attityd samt förståelse för kulturell mångfald. De studerande kan bekanta sig med olika länders matkulturer, vilket främjar den kulturella mångfalden och hjälper dem att förstå effekterna av internationell matproduktion. De kan till exempel ordna internationella måltider där de presenterar olika maträtter och berättar om deras bakgrund.
2.3.3. Oulun normaalikoulus exempel och kommunikation till de studerande
Utbudet och genomförandet av studieavsnitt inom huslig ekonomi i gymnasiet innebär särskilda utmaningar. Om gymnasiet endast erbjuder få tillämpade studieavsnitt i huslig ekonomi, till exempel endast ett, är det svårt för de studerande att samla tillräckligt med studieavsnitt och studiepoäng som behövs för gymnasiediplomet. Samma problem gäller genomförandet av halva studieavsnitt, dvs. som en helhet som ger ett studiepoäng. Denna utmaning är inte unik i undervisningen i huslig ekonomi, utan gäller även många andra läroämnen, vilket väcker frågan om det lönar sig att i större utsträckning koppla samman detta problem med utvecklandet av läroplanen.
Vid Oulun normaalikoulu erbjuds två studieavsnitt i huslig ekonomi som kan väljas under läsåret 2024–2025. Under tidigare läsår har endast en kurs eller ett studieavsnitt genomförts turvis vartannat år, vilket har medfört utmaningar för de studerande som skulle ha velat avlägga avsnitten snabbare. Dessutom erbjuder gymnasiet det nationella webbstudieavsnittet ”Livsmedelshygien”, som ger den studerande två studiepoäng och ett studieavsnitt som studieprestation.
De studerande informeras om studieavsnitten via Wilma, som är ett datasystem som används för kommunikation mellan hemmet och skolan. Studieavsnitten i de tillämpade ämnena presenteras under en lektion, vilket har visat sig vara fungerande praxis. De studerandes resultat från självständiga projekt kan presenteras för andra, förutsatt att de studerande har gett sitt tillstånd till det. Det är svårt att placera lektionerna i arbetsordningar, men till exempel lektioner i huslig ekonomi på lördagar eller vardagskvällar har gjort det möjligt att koncentrera sig på vissa teman i ett lugnare tempo.
Det är viktigt att identifiera och svara på dessa utmaningar så att undervisningen i huslig ekonomi i gymnasiet kan stöda de studerandes lärande och välbefinnande.
2.3.4. Annat att beakta: Kontinuum i undervisningen i huslig ekonomi
Undervisningen i huslig ekonomi i gymnasiet utvidgas från hemmets och den närmaste kretsens influensområde till omgivningen och samhället. I läroplanen och de teman som väljs till gymnasiediplomet är det viktigt att behandla den inverkan som olika val har på samhället och miljön. I gymnasiestudierna kunde den pedagogiska kärnfrågan i huslig ekonomi vara ”Hur kan jag påverka?”. Frågan motiverar de studerande att fundera över sin egen roll och sina möjligheter att påverka i omgivningen och samhället. Den uppmuntrar dem att granska hur deras val och verksamhet kan främja hållbar utveckling och det gemensamma bästa.
Kontinuiteten i huslig ekonomi från småbarnspedagogiken till gymnasiestudierna kan beskrivas på följande sätt: Tyngdpunkten inom småbarnspedagogiken ligger på ”Jag och hemmet”. Den pedagogiska frågan inom småbarnspedagogiken kunde vara ”Vem är jag?”. Frågan hjälper barnen att bekanta sig med sig själva, sina egna styrkor och sin roll i familjen och den närmaste kretsen. Den stöder identitetsbyggandet och självförståelsen, vilket skapar en grund för senare inlärningsskeden.
I den grundläggande utbildningen i 1–2 årskurser fortsätter tyngdpunkten att ligga på ”Jag och hemmet”, där fokus ligger på lärande och förståelse av grunderna. Undervisningen betonar vad som görs och vad de innebär och hjälper eleverna att uppfatta grundbegreppen och aktiviteterna i huslig ekonomi. I årskurserna 3–6 går man djupare in i arbetssätten och processer, varvid man i undervisningen betonar hur saker görs och hur olika aktiviteter utförs och tyngdpunkten ligger på ”Jag i hemmet”. Detta skede utvecklar elevernas praktiska färdigheter och förmåga att tillämpa det de lärt sig. I årskurserna 7–9 övergår tyngdpunkten till djupare förståelse och kritiskt tänkande, varvid man funderar på varför saker görs på ett visst sätt och vad deras innebörd är. Detta stöder elevernas förmåga att analysera och bedöma fenomen och beslut inom huslig ekonomi.
Ett naturligt kontinuum i gymnasiegemenskapen kunde vara ”Utveckling som en självständig, ansvarsfull och kreativ aktör”. Detta kontinuum betonar de studerandes förmåga att så småningom agera självständigt, fatta ansvarsfulla beslut och ta en aktiv roll i sitt eget lärande och i samhället. Den kombinerar tidigare mål och för dem till följande nivå där de studerande förbereder sig för att möta framtidens utmaningar och möjligheter. I och med att studierna framskrider ökar de studerandes ansvar, kreativitet och självständighet, och inlärningsuppgifterna utvidgas och blir mer utmanande.
Referensramen för huslig ekonomi i gymnasiet kunde vara ”Jag i samhället”. Detta kontinuum betonar de studerandes roll i att växa som medlemmar i omgivningen och samhället samt ansvarstagande i en bredare samhällelig kontext genom att kombinera tidigare skeden och utvidga perspektivet utanför hemmet. Det betonar en hållbar livsstil, samhällelig påverkan och förståelse för globalt ansvar som en självständig och ansvarsfull aktör.
I gymnasiet kunde det pedagogiska greppet övergå till fördjupning och självständig tillämpning. Detta skede betonar de studerandes förmåga att använda tidigare inlärda färdigheter och kunskaper i olika och mer komplicerade situationer på ett självständigt och kreativt sätt. Det uppmuntrar till kritiskt tänkande, problemlösning och djup förståelse, vilket förbereder dem för både fortsatta studier och arbetslivet.
Figur 2. Kontinuum i undervisningen i huslig ekonomi från småbarnspedagogiken till gymnasiet. Referensgruppen är att växa som medlem i omgivningen och samhället. I gymnasiestudierna är den pedagogiska frågan ”Hur kan jag påverka?” Bild: Marjaana Manninen
I de flesta gymnasier erbjuds två studieavsnitt i huslig ekonomi, men ett tredje studieavsnitt kunde till exempel genomföras som webbstudier och innehålla det elektroniska läromaterialet ”Minun kotini”, som utarbetats för undervisningen i huslig ekonomi i gymnasiet. Minun kotini-materialet behandlar boende, att leva tillsammans och konsumtion som en del av en hållbar livsstil. Materialet innehåller uppgifter som behandlar ekonomi, miljö, mänskliga relationer och att leva tillsammans samt uppmuntrar till att fundera på dessa som värderingar som styr de egna valen. Med hjälp av webbläromaterialet för huslig ekonomi bedöms den egna vardagen, hemmet och konsumtionen med tanke på den ekonomiska, sociala, kulturella och ekologiska hållbarheten. Målet är att lära sig färdigheter i att hantera vardagen som är viktiga för den studerande och främjar en hållbar livsstil och välbefinnande. (Endast på finska.)
2.3.5. Sallan lukios exempel på studieavsnitt i huslig ekonomi
Sallan lukio erbjuder mångsidiga och praktiska studieavsnitt i huslig ekonomi som hjälper de studerande att utveckla färdigheter i livskompetens och utvidga sin kulturella förståelse. Målet med dessa studieavsnitt är förutom att lära ut praktiska färdigheter även att fördjupa de studerandes kunskaper om olika kulturers mattraditioner och fester. Studieavsnitten har planerats för att stöda mångsidig kompetens, såsom etik, miljökompetens, global och kulturell kompetens samt kommunikations- och välfärdskompetens.
Mål: Målet med studieavsnittet är att öka kunskapen om typiska matvaror, maträtter, bakverk, måltidsdrycker och gott uppförande i olika länder. Det centrala syftet med undervisningen i huslig ekonomi är att utveckla tankefärdigheterna och de praktiska färdigheterna, dvs. ”learning by doing”.
Centralt innehåll:
8 x 4 timmar undervisning och 6 timmar självständigt arbete.
Frankrike: matkulturens vagga i Europa
USA: smältugn för många kulturer, amerikansk brunch och picknick
Tex-mex: kryddstark mat
Asien: matkonst
Afrika: exotisk mat
Den finländska matkulturen och utländska gäster
Religioners inverkan på matkulturen
Ett europeiskt buffébord
Metoder för lärande, kunnande och bedömning: Lärarens presentation, uppgifter som går ut på att välja, tillreda och servera livsmedel samt inlärningsuppgifter i anslutning till gott uppförande. I det självständiga arbetet ingår en skriftlig presentation av matkulturen i ett europeiskt land som görs parvis och att laga och presentera ett livsmedel, en maträtt eller ett bakverk som är typiskt för landet. Studieavsnittet bedöms med en prestationsanteckning (A = avlagd, U = underkänd).
- Att planera och ordna fester, 2 sp (KO2)
Mål: Målet med studieavsnittet är att öka kunskapen om och färdigheten i att ordna olika fester som höjdpunkter i människolivet. Det centrala målet är att behärska gott uppförande som hör ihop med fester.
Centralt innehåll:
8 x 4 timmar undervisning och 6 timmar självständigt arbete.
Festens tema, tid, plats, program, arrangörer, gäster och servering
Arbetsfester: inflyttningsfester, talkoarbete och taklagsfest
Höstens och vinterns årliga festligheter
Vårens och sommarens årliga festligheter
Fester med anknytning till livscykeln
Festmiddag
Genomförande av fester som planerats av de studerande
Metoder för lärande, kunnande och bedömning: Lärarens presentation, uppgifter som går ut på att planera, genomföra och utvärdera fester. Till det självständiga arbetet hör en fest som planeras och genomförs parvis. Studieavsnittet bedöms med en prestationsanteckning (A = avlagd, U = underkänd).
- Hantering av vardagen, 2 sp (KO3)
Mål: Målet med studieavsnittet är att öka kunskaperna och färdigheterna i att hantera vardagen. Innehållet byggs upp enligt studerandegruppens behov.
Centralt innehåll:
Kompetens för välbefinnande
Kommunikativ kompetens
Etisk kompetens och miljökompetens
Metoder för lärande, kunnande och bedömning: Studieavsnittet bedöms med en prestationsanteckning (A = avlagd, U = underkänd).
Källa: ePerusteet.opintopolku.fi, Sallan lukion opetussuunnitelma 2021