Stödmaterial för gymnasiediplomämnen

Skribent: Johanna Hokkanen

Det finns endast lite forskningsdata om undervisning i huslig ekonomi på gymnasiet i Finland, och det finns ingen exakt statistik över gymnasier som erbjuder undervisning. För att avlägga gymnasiediplomet i huslig ekonomi krävs att den studerande har slutfört 4 sp i huslig ekonomi. (Utbildningsstyrelsen, 2022). Under årens lopp har gymnasiediplom som anmälts till Utbildningsstyrelsen utfärdats vid 27 olika gymnasier, vilket visar att undervisning i huslig ekonomi ordnas, men det finns ingen heltäckande bild av dess omfattning. Gymnasiediplomen har fokuserat på teman relaterade till matkultur, fester och studielivet.

Enligt en undersökning finns det få gymnasier som erbjuder undervisning i huslig ekonomi, men det finns intressant innehåll: ekonomiska frågor, seder och bruk, festkultur, bakning, matkultur, ämnen relaterade till hygienpasset samt studerandenas önskemål, såsom budgetering (Hokkanen, 2024). Dessa teman kan utnyttjas i planeringen av studieavsnitten och för att väcka de studerandes intresse.

Gymnasieundervisningen bygger på och utökar det man lärt sig i den grundläggande utbildningen

Gymnasieundervisningen i huslig ekonomi erbjuder fördjupad kunskap och stöd för den studerandes utveckling till en självständig och ansvarsfull aktör. Syftet är inte bara att repetera innehållet i den grundläggande utbildningen. Enligt Hietamäkis (2025) undersökning prioriterar gymnasieelever studier som upplevs som viktiga med tanke på studentskrivningarna. Huslig ekonomi hör inte till de ämnen som skrivs i studentexamen och kan därför vara en orsak till att det utelämnas av många studerande. Ändå kan undervisning i huslig ekonomi avsevärt stödja välbefinnande, samhörighet och till och med inspirera till fortsatta studier inom sektorn (Huldén, 2024).

Varför är huslig ekonomi viktigt på gymnasiet? Ungdomarnas mål och kompetens för en hållbar vardag

En del av gymnasiets undervisning i huslig ekonomi bör vara att beakta ungdomarnas upplevelsevärld och intressen. Detta betyder emellertid inte att undervisningen endast ska bestå av de studerandes önskemål om tillexempel bakning eller matlagning som upprepar den grundläggande utbildningen. Undervisningen i huslig ekonomi på gymnasiet ska erbjuda fördjupad kunskap, där det överordnade målet är att bygga en hållbar framtid (Utbildningsstyrelsen, 2019). Målet med gymnasieundervisningen är att reflektera över den studerandes egen roll i samhället och utvecklingen som en självständig och ansvarsfull aktör (Kiiveri-Raappana & Manninen, 2025). Färdigheter i huslig ekonomi är precis som i grundskolan praktiska färdigheter, samarbets- och interaktionsfärdigheter samt informationssökning (Utbildningsstyrelsen, 2014). Bland gymnasiets övergripande mål betonas välfärds- och interaktionsfärdigheter, etik och miljökompetens samt tvärvetenskaplig och kreativ kompetens (Utbildningsstyrelsen, 2019), som man anser förverkligas särskilt väl i undervisning i huslig ekonomi (Huldén, 2024). De studerande bör särskilt lära sig kritisk utvärdering av information och kritiskt tänkande (Tomperi & Veijola, 2025) samt argumentationsfärdigheter. Med tanke på fortsatta studier kan även övning på självständiga studier och ansvarstagande ses som viktiga mål. 

I gymnasieundervisningen borde blicken redan riktas mot framtiden. Självförverkligande har varit det viktigaste livsmålet för ungdomar som har utexaminerats från grundskolan (Viljanen & Kuusisto, 2021). Efter det kommer lycka och ett gott liv, karriär (studier eller arbete), relationer och familj, pengar och egendom och sedan hälsa. Alla dessa livsmål är sådana som man kan ta tag i i undervisningen i huslig ekonomi på gymnasiet, antingen ensam eller i samarbete med andra läroämnen. Det finns erfarenheter av samarbete med olika läroämnen i fråga om undervisning i huslig ekonomi i grundskolan (Hokkanen, 2024) och detta bör eftersträvas även på gymnasiet (Utbildningsstyrelsen, 2019). Syftet med läroämnessamarbetet är att främja tvärvetenskaplig kompetens, med hjälp av vilken de studerande blir nya typer av experter som kan hitta nya lösningar på nya utmaningar i vardagen (Haapaniemi m.fl., 2024). 

Självförverkligande kunde i gymnasiets undervisningsutbud i huslig ekonomi till exempel betyda ett studieavsnitt i företagande i samarbete med samhällslära. I detta sammanhang kan det vara möjligt att till exempel ta ett hygienpass. Hygienpass kan naturligtvis också utgöra ett eget studieavsnitt. Ett modernare sätt att förverkliga sig själv kan vara innehållsproduktion om den egna vardagen, där man kan samarbeta brett med samhällslära, bildkonst, modersmål och musik. Här vore det bra att gå igenom till exempel beskattning och marknadsföring på praktisk nivå. Olika typer av innehållsproduktion för sociala medier intresserar unga och en del får också inkomster med detta arbete. Ett eget studieavsnitt för huslig ekonomi kan också vara ett studieavsnitt om att skapa en egen kokbok eller inredning av det egna hemmet, som har erbjudits i enskilda grundskolor (Hokkanen, 2024). 

En mer traditionell ”förberedelse för ett självständigt liv” kan särskilt innefatta konsument- och ekonomifärdigheter, tidsplanering och välbefinnande. Dessa innehåll har till viss del erbjudits inom undervisningen i huslig ekonomi i den grundläggande utbildningen (Hokkanen, 2024), men för många skulle detta vara ännu mer aktuellt på gymnasiet. Denna helhet skulle kunna genomföras tillsammans med samhällslära, hälsokunskap och gymnastik. Gymnastik har visat sig stödja gymnasieelevernas ork (Peltola m.fl., 2025). Detta skulle ge förutsättningar för att eftersträva följande livsmål: lycka och ett gott liv, relationer och familj, pengar och egendom samt hälsa. 

Av gymnasieämnena har studier i naturvetenskaper inte varit lika intressanta som tidigare (Kang m.fl., 2023). Som en lösning kan man utveckla ett STEAM-studieavsnitt i huslig ekonomi, där hållbarhetstemat kombineras med undervisning i huslig ekonomi och naturvetenskaper. Ett sådant studieavsnitt skulle stödja både naturvetenskapliga studier och inlärning av hushållsfärdigheter och skulle kunna öka intresset för vidareutbildning inom dessa sektorer.

STEAM-undervisningen förenar naturvetenskap, teknik, ingenjörskonst, konst och matematik (Paas m.fl., 2025). I en huslig ekonomikontext kan det till exempel handla om att illustrera kemiska fenomen i matlagning och rengöring. Matematik i vardagen syns i mätning, prisberäkning och budgetering. Hemmets teknik och programvara medför övning i teknisk kompetens och ingenjörskunskaper i praktiken, medan konsten framhäver estetiska dimensioner i till exempel uppläggning av mat. Ett mångsidigt tillvägagångssätt kan öka elevernas entusiasm att delta, även om deras intressen är olika.

Ytterligare idéer för planering av undervisningen finns i STEAMkitchen-projektets figur 1 (Paas m.fl., 2025). (Endast på Finska)

Figur 1. Teman för hållbar utveckling och STEAM-principer i undervisning i huslig ekonomi (Paas m.fl., 2025) (Endast på Finska)

Text från STEAMKitchen‑projektets publikation → ”KOTITALOUS ja STEAM – Utgångspunkter för tvärvetenskapligt lärande för en hållbar livsstil”, sida 23. Se hela publikationen (endast på finska):

Exempel på läroämnessamarbete i undervisningen i huslig ekonomi på gymnasiet

Här har vi samlat idéer för utbudet av undervisning i huslig ekonomi på gymnasiet, där läroämnessamarbete är kärnan i undervisningsplaneringen. I beskrivningarna av studieavsnittens innehåll beskrivs tydligt vilket innehåll varje läroämne ansvarar för. 

Innehållsproduktion om den egna vardagen (2 sp)

Innehåll: Former av innehållsproduktion; bloggar, artiklar, innehåll på sociala medier, videor, e-böcker och guider (modersmål). Innehållsproduktion och marknadsföring (samhällslära). Effektiva metoder för innehållsproduktion och tillhörande upphovsrättigheter; text eller tal (modersmål), bild (bildkonst), ljudvärld (musik). Den egna vardagen, välbefinnande och egna intressen (huslig ekonomi).  Innehållsproduktion om den egna vardagen (huslig ekonomi). Beskattning av innehållsproduktion (samhällslära).  

Mål:  

Den studerande lär sig  

• kritiskt tänkande, interaktions- och samarbetsfärdigheter samt argumentationsförmåga.
• att förverkliga sig själv och hitta faktorer i den egna vardagen som stödjer det egna välbefinnandet.
• former av innehållsproduktion och att producera innehåll om den egna vardagen med beaktande av effektiva metoder för innehållsproduktion och tillhörande upphovsrättigheter. 
• hur innehållsproduktion kan fungera som en effektiv marknadsföringsmetod. 
• hur inkomster från innehållsproduktion beskattas. 

STEAM-orienterad huslig ekonomi (2 sp)

Innehåll: Hållbar livsstil (tillsammans med huslig ekonomi och biologi), energikällor och hemteknik (tillsammans med fysik och huslig ekonomi). Introduktion i molekylär gastronomi (tillsammans med huslig ekonomi och kemi) och matuppläggning (bildkonst). Rengöringskemi (tillsammans med huslig ekonomi och kemi). 

Mål:

Den studerande lär sig

• kritiskt tänkande, interaktions- och samarbetsfärdigheter samt argumentationsförmåga.
• element för en hållbar livsstil och att utforma nya innovationer för att öka hållbarheten. 
• att kritiskt bedöma energikällornas hållbarhet.
• planering och användning av teknik i hemmet.  
• grunderna i molekylär gastronomi och rengöringskemi.

Källor 

Haapaniemi, J., Venäläinen, S., Malin, A., & Palojoki, P. (2024) Oppiaineyhteistyö koulun toimintakulttuurin ja kotitalousopetuksen kehittäjänä. I: E. Kauppinen ja H. Janhonen-Abruquah (toim.), Kotitalousopetus – valmiuksia nuorten arkeen ja muuttuvaan maailmaan (s. 115–147). Suomen Ainedidaktinen seura ry. https://doi.org/10.23988/sats.1043  

Hietamäki, S. (2025). ”Sulautuu joukkoon ja tekee mitä kuuluu”: Lukiolaisen vapaus pulpetissa. Kasvatus, 56(2), 187–203. https://doi.org/10.33348/kvt.142044  

Hokkanen, J. (2024). Implementation of Home Economics Teaching at Municipal and School Level in Finland. International Journal of Home Economics, 17(2), 18–35. https://www.ifhe.org/fileadmin/IJHE-Vol-17-Iss-2-A2-Hokkanen.pdf  

Huldén, V. (2025). Lukion kotitalousopetuksen toteutumisedellytykset ja niiden kehittäminen. Pro gradu-avhandling. Itä-Suomen yliopisto. https://erepo.uef.fi/server/api/core/bitstreams/d3023cc2-7182-46ee-8a9a-bf1e93224f7e/content  

Kang, J., Salonen, A., Tolppanen, S., Scheersoi, A., Hense, J., Rannikmäe, M., Soobard, R. & Keinonen, T. (2023).  Effect of Embedded Careers Education in Science Lessons on Students’ Interest, Awareness, and Aspirations. International Journal of Science and Mathematics Education 21, 211–231. https://doi.org/10.1007/s10763-021-10238-2  

Kiiveri-Raappana, R. & Manninen, M. (2025). Perspektiv på de allmänna målen för gymnasiestudierna i huslig ekonomi. Utbildningsstyrelsen. https://www.oph.fi/sv/laromedel/johdanto-lukiodiplomiaineiden-tukimateriaaleihin/kotitalous-ops-tukimateriaali/2 

Utbildningsstyrelsen. (2022). Anvisningar för gymnasiediplomet i huslig ekonomi. Föreskrifter och anvisningar 2022:3b. https://www.oph.fi/sites/default/files/documents/31907835_OPH_Lukiodiplomien_ohjeet_2022_kotitalous_RUOTSI_22_04_27_verkkojulkaisut.pdf    

Utbildningsstyrelsen. (2019). Grunderna för gymnasiets läroplan 2019.https://www.oph.fi/sites/default/files/documents/grunderna_for_gymnasiets_laroplan_2019.pdf  
Utbildningsstyrelsen. (2020). Lärarna och rektorerna i Finland 2019. Rapport 2020:11. https://www.oph.fi/sites/default/files/documents/L%C3%A4rarna%20och%20rektorerna%20i%20Finland%202019.pdf 

Utbildningsstyrelsen. (2014). Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. https://www.oph.fi/sites/default/files/documents/grunderna_for_laroplanen_for_den_grundlaggande_utbildningen_2014.pdf 

Paas, K., Taar, J., Vänt, T., Männik, K., Rossi, M.J., Palojoki, P., Haapaniemi, J., Oikarinen, K., Ulbrich, E., Bekesi, B., Da Cruz, M., Aharonian, V., Hagen Helland, M., Skarstein, F., Olsen, K.M., & Knævelsrud, I. (2025). Kotitalous ja STEAM: lähtökohtia kestävän kehityksen monitieteiseen oppimiseen. Erasmus+ KA201 -projektin julkaisuja. Tallinna: Tallinna Ülikool. Loodus- ja terviseteaduste instituut. 

Peltola, H.-R., Soini, A., Saarikallio, S., & Sääkslahti, A. (2025). Tekemistä, kuulumista ja itsenä olemista: Lukiolaisten kokemuksia liikunnan ja musiikin merkityksestä hyvinvoinnille. Kasvatus, 56(2), 168–186. https://doi.org/10.33348/kvt.144931  

Tomperi, T. & Veijola, V. (2025). Kriittisyys ja kriittinen ajattelu lukion opetussuunnitelman perusteissa. Kasvatus 56 (1), 54–71. https://journal.fi/kasvatus/article/view/145704/102328  

Viljanen, M. & Kuusisto, E. (2021). ”Haluan olla onnellinen ja kokea paljon ja elää täysillä” – Peruskoulunsa päättävien nuorten elämänpäämäärät. Kasvatus & Aika 15 (3–4) 2021, 282–299. https://doi.org/10.33350/ka.110613