7. Inledande av studier i huslig ekonomi på gymnasiet

Skribenter: Janni Haapaniemi, Venla Huldén, Katri Pellikka

 

Att inleda undervisning i huslig ekonomi på gymnasiet är en process i flera steg som kräver samarbete och planering. Detta avsnitt ger praktiska anvisningar och perspektiv på hur huslig ekonomi kan inkluderas i gymnasiets undervisningsutbud. Här behandlas utgångspunkter, olika aktörers roller och perspektiv samt dokument och praktiska lösningar som styr planeringen av undervisningen. Målet är att stödja gymnasierna i att skapa mångsidiga studievägar som stärker de studerandes välbefinnande, vardagshantering och omfattande kompetens.

På den här sidan

Att inleda undervisning i huslig ekonomi på gymnasiet kräver samarbete mellan flera aktörer och en öppen diskussion mellan olika perspektiv. Processen påverkas av de studerande, lärarna, rektorn samt av föreskrifter och dokument som styr gymnasieundervisningen.

Undervisning i huslig ekonomi på gymnasiet stöder den ungas självständighet och färdigheter att hantera vardagen. Den stärker välbefinnandet och orken i gymnasievardagen när pressen och prestationskraven ökar (Erjavšek, 2021; Haapaniemi m.fl., 2024; Kuusisaari, 2014; Macintosh, 2018; Nanayakkara m.fl., 2017). Ändå erbjuds undervisning i huslig ekonomi fortfarande sällan på gymnasiet (Hokkanen, 2024).

Att etablera undervisningen kräver långsiktigt arbete och en intresserad personal. Rektorns stöd är avgörande i planeringen av studieavsnitten och läsordningen (Huldén, 2025). Det är bra att inleda diskussionen redan i början av processen, eftersom rektorn känner till förvaltningsstadgan och vet vilka beslut som behövs och från vilka parter. Samarbete med den grundläggande utbildningen kan underlätta organiseringen av lokaler och personalresurser. Även tidigare traditioner och uppskattningen av läroämnet i gymnasiets verksamhetskultur stöder inledandet av undervisningen (Huldén, 2025).

Att inleda undervisning i huslig ekonomi på gymnasiet är en process i flera steg där flera aktörer deltar. Studerande och deras vårdnadshavare kan ta upp behov och önskemål om undervisningen. Lärarna, särskilt lärarna i huslig ekonomi, är centrala för planeringen och genomförandet av undervisningen, medan studiehandledarna stöder uppbyggnaden av de studerandes studievägar och hjälper till att placera studierna i huslig ekonomi som en del av gymnasiehelheten. Rektorn har en avgörande roll i administrativa beslut och planeringen av studieutbudet.

Vid planeringen är det viktigt att beakta det mångsidiga undervisningsutbudet för studerande, lärarnas vilja och möjlighet att undervisa i ämnet samt tillgängliga undervisningslokaler och finansieringen. En tidig kartläggning av dessa faktorer underlättar processen och ökar möjligheterna till framgång.

Det är bra att bjuda in alla centrala aktörer till diskussionen redan i ett tidigt skede så att olika perspektiv beaktas. Tillsammans med rektorn, lärarna och de studerande kan man också stödja beslutsfattandet. Det är god praxis att bjuda in tjänsteinnehavare till ett lärarmöte eller studerandekårens styrelsemöte, där frågan behandlas. Motiveringarna för undervisning i huslig ekonomi varierar från gymnasium till gymnasium, och utmaningar bör ses som möjligheter. Exempel på praxis finns i andra avsnitt av detta stödmaterial.

För att processen ska lyckas är det viktigt att inleda diskussionen med rektorn tidigt och utreda besluten i enlighet med förvaltningsstadgan. Samarbete med till exempel den grundläggande utbildningen eller yrkesinriktad utbildning för utbudet av studieavsnitt kan erbjuda lösningar för användning av lokaler och resurser. Dessutom är det bra att involvera studerande och vårdnadshavare redan i början av planeringen, så att deras synpunkter och behov beaktas.
 

Diskussionen om att lägga till undervisning i huslig ekonomi på gymnasiet kan inledas från många håll och på initiativ av olika aktörer. Initiativet kan uppstå utifrån en studerandes eget intresse, vårdnadshavarens önskemål, lärarens åsikt, som ett kommunalt eller politiskt initiativ eller på rektorns initiativ. Ju fler parter som deltar i diskussionen, desto bättre beaktas olika perspektiv och behov redan i början av planeringen. Nedan beskrivs vilka möjligheter undervisning i huslig ekonomi erbjuder och hur diskussionen kan fortskrida ur olika aktörers perspektiv.

Den studerandes perspektiv

Undervisning i huslig ekonomi kan erbjuda den studerande många fördelar. Den kan stödja tillträde till fortsatta studier särskilt inom sektorer som kräver konsument-, boende- och familjekompetens. Undervisningen gör gymnasiets utbud mångsidigare och möjliggör mer individuella studier. Dessutom stärker huslig ekonomi välbefinnandet genom att ge beredskap för självständig hantering av vardagliga färdigheter och kombinerar praktiskt och teoretiskt lärande. Den stöder utvecklingen av en aktiv aktör och tillägnandet av en hållbar livsstil (Haapaniemi, Poikolainen, Sekki, Talvi, kommer), stärker färdigheterna för samarbete och gemenskap (https://www.sciencedirect.com/article/pii/S2210656122000162?via%3Dihub) samt uppmuntrar till kreativitet (Huldén, 2025).

På den studerandes initiativ kan diskussionen fortsätta till exempel med vårdnadshavarna, studiehandledaren och rektorn. Även studerandekårens styrelse kan vara ett viktigt forum där ärendet behandlas tillsammans och som rektorn kan bjudas in till.

Vårdnadshavarens perspektiv

För vårdnadshavaren kan undervisning i huslig ekonomi innebära en möjlighet att stödja den ungas välbefinnande och fortsatta studier. Undervisningen erbjuder en fortsättning på studierna i huslig ekonomi i den grundläggande utbildningen och stärker vardagsfärdigheterna. Diskussionen kan inledas mellan vårdnadshavaren och rektorn och fortsätta på studiehandledarens eller föräldraföreningens möte. Beslutsfattandet underlättas när åsikter och motiveringar delas öppet.

Lärarens perspektiv

Ur lärarens synpunkt stöder undervisningen i huslig ekonomi gymnasiets övergripande mål. Den stärker välbefinnandekompetensen, interaktionsförmågan och färdigheterna att lära sig tillsammans (https://www.sciencedirect.com/article/pii/S2210656122000162?via%3Dihub ; Haapaniemi, Taar & Palojoki, 2022). Huslig ekonomi förenar tvärvetenskapligt innehåll och stöder kreativ kompetens (https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/09500693.2023.2213801), stärker samhällspåverkan och tillägnandet av en hållbar livsstil (Autio, Poikolainen & Cohen, 2025, på kommande). Dessutom erbjuder ämnet en möjlighet att kombinera teori och praktik i integrativa projekt (McGregor, 2019) och bredda de studerandes förståelse för hushållssektorn utan att varje studieavsnitt kräver köksutrymmen.

Diskussionen kan fortsätta med rektorn om hur undervisningen i huslig ekonomi skulle göra gymnasieutbildningen mångsidigare och hur undervisningen skulle kunna ordnas på ett meningsfullt sätt, till exempel i när-, distans- eller intensivperioder. Samarbete med andra lärare kan öppna upp möjligheter till integrativa projekt, och det är bra att kartlägga de studerandes intresse i ett tidigt skede.

Rektorns perspektiv

För rektorn kan undervisning i huslig ekonomi erbjuda flera fördelar i gymnasiets verksamhet. undervisningen kan vara en attraktionsfaktor för studerande när de söker sig till gymnasiet och göra undervisningsutbudet mångsidigare genom att erbjuda individuella studievägar. Huslig ekonomi stöder uppnåendet av gymnasiets gemensamma övergripande mål och kan främja möjligheterna att avlägga gymnasiediplomet. Avläggande av gymnasiediplom förutsätter gymnasiestudier i huslig ekonomi som omfattar minst fyra studiepoäng, och om det är möjligt att avlägga diplomet kan även andra studier i huslig ekonomi med beslut läggas till utbudet av studieavsnitt i den lokala läroplanen.

Gymnasieundervisningen i huslig ekonomi kan stärka ställningen för färdighets- och konstämnen vid sidan av realämnen och uppmuntra till värdediskussioner om gymnasiets verksamhetskultur. Dessutom kan undervisningen genomföras flexibelt i befintliga lokaler, även om gymnasiet inte har en separat lärmiljö för huslig ekonomi. Lektioner som innehåller matlagning kan ordnas till exempel i ett klassrum för huslig ekonomi på en närliggande skola eller i medborgarinstitutets lokaler.

Diskussionen kan från rektorns perspektiv fortsätta med de studerande antingen direkt eller via studerandekårens styrelse för att se om undervisning i huslig ekonomi upplevs som ett intressant alternativ. Även med läraren i huslig ekonomi, studiehandledaren och andra lärare kan man ta reda på om det finns lärare som är intresserade av ämnet på det egna gymnasiet eller i kommunen. Slutligen går processen vidare till den officiella beredningen i enlighet med förvaltningsstadgan eller annan anvisning tillsammans med beslutsfattarna.

Kommunens eller utbildningsanordnarens perspektiv

Ur utbildningsanordnarens eller kommunens perspektiv kan undervisningen i huslig ekonomi vara en del av strategiska mål, såsom främjande av välbefinnande, ökad attraktionskraft eller program för hållbar utveckling. Initiativet kan komma som ett invånarinitiativ (https://www.kuntalaisaloite.fi/sv) eller som ett politiskt initiativ, och dess framskridande beror på förvaltningsstadgarna och beslutsprocesserna. Huslig ekonomi kan stärka gymnasiets profil, stödja de studerandes välbefinnande och erbjuda nya möjligheter till samarbete till exempel med medborgarinstitutet eller andra läroanstalter. Det är bra att inleda diskussionen tidigt så att resurser, lokaler och lärarbehov kan bedömas realistiskt.

Att lägga till huslig ekonomi bland gymnasiets valfria studier förutsätter att studierna motsvarar de krav som ställs på gymnasieutbildningen. Innan undervisningen inleds ska huslig ekonomi inkluderas i den lokala läroplanen i enlighet med förvaltningsstadgan eller andra anvisningar från utbildningsanordnaren. Detta innebär att både läroplansarbetet och de personer som ansvarar för att producera texterna för det nya valfria läroämnet ska beaktas.

Figur 1 visar de dokument som styr gymnasieundervisningen centralt. (PDF – endast på finska)

 

 

Figur 1 visar de dokument som styr gymnasieundervisningen centralt. (PDF – endast på finska)

Dokumenten som styr gymnasieutbildningen utgör grunden för planeringen av undervisningen i huslig ekonomi:

Gymnasielagen och statsrådets förordning om gymnasieutbildning (714/2018 och 810/2018) fastställer syftet med utbildningen, de studerandes rättigheter och skyldigheter, avläggandet av lärokursen, studentexamen samt utbildningens allmänna mål.

Grunderna för gymnasiets läroplan uppdateras av Utbildningsstyrelsen utifrån dessa dokument. Grunderna för gymnasiets läroplan innehåller ett gymnasiediplom i huslig ekonomi (2 sp), vilket ger alla gymnasier möjlighet att erbjuda diplomet inom ramen för undervisningsanordnarens resurser. För att avlägga diplomet krävs gymnasiestudier i huslig ekonomi som omfattar minst fyra studiepoäng. Studieavsnittens former kan variera och de förutsätter inte alltid att undervisning i huslig ekonomi ordnas i gymnasiet i fråga. Gymnasiet ansvarar emellertid för målen, innehållet och bedömningen, även när studierna tillgodoräknas från en annan anordnare. Tillgodoräknande av studierna förutsätter att gymnasiet har en beskrivning av studieavsnittet, vars studier kan ersättas med studier som avlagts någon annanstans.

Grunderna för gymnasiets läroplan innehåller inga andra mål för huslig ekonomi, men de kan erbjudas i den lokala läroplanen som grund för gymnasiediplomet eller som valfria studier.

Den lokala läroplanen beskriver gymnasiets undervisning och fostran och upprättas i enlighet med förvaltningsstadgan. Den bygger på grunderna för gymnasiets läroplan, men tar hänsyn till lokala särdrag, såsom kompetensstyrkor och de studerandes behov. Arbetet utförs i samarbete med studerande, vårdnadshavare och personal och syftar till att utveckla gymnasiets verksamhetskultur, stödja välbefinnande och inkludering samt diversifiera interaktionen.

I den lokala läroplanen definieras bl.a.:

  • delområden för mångsidig kompetens
  • läroämnenas uppgifter, allmänna mål och bedömning
  • studieavsnittens mål och centrala innehåll samt genomförandet och bedömningen av mångsidig kompetens per studieavsnitt

 

Inom områden för mångsidig kompetens finns det många kopplingar till undervisningen i huslig ekonomi, vilket är bra att beakta i planeringen. Gymnasiestudierna kan omfatta gymnasiediplom och andra valfria studier enligt utbildningsanordnarens beslut. Om huslig ekonomi inte nämns i den lokala läroplanen måste det läggas till innan studieavsnitten erbjuds. Processen varierar mellan olika anordnare, så det är bra att utreda praxisen i det egna området till exempel via rektorn.

Varje kommuninvånare, samfund och stiftelse har rätt att ta initiativ i frågor som gäller undervisningsverksamheten. För att stödja initiativet krävs noggranna förberedelser tillsammans med utbildningsanordnaren. Motiveringar till betydelsen av huslig ekonomi som läroämne för gymnasiets tvärvetenskapliga inlärningsmål finns på Utbildningsstyrelsens webbplats och i detta stödmaterial.

Praktiska planer

Årsplanen som baserar sig på läroplanen beskriver de praktiska arrangemangen för undervisningen. Dessutom utarbetar varje studerande en individuell studieplan i början av gymnasiet, som uppdateras vid behov. Den individuella studieplanen innehåller en plan för studierna, en plan för studentexamen och en plan för fortsatta studier och karriär. Om gymnasiet erbjuder studier i huslig ekonomi kan de inkluderas i den studerandes plan med stöd av studiehandledaren.

 

Källor 

Autio, M., Poikolainen, J., & Cohen, M.J. (2025, kommer). Planetaarinen ajattelu kotitalousopetuksessa. 

Biesta, G., & Tedder, M. (2007). Agency and learning in the life course: Towards an ecological perspective. Studies in the Education of Adults. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/02660830.2007.11661545 

Erjavšek, J. (2021). Kotitalousopetuksen merkitys nuoren hyvinvoinnille. 

Fooladi, E., Tuomisto, H., & Haapaniemi, M. (2023). Interdisciplinary learning in home economics education. International Journal of Science Education. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/09500693.2023.2213801 

Haapaniemi, M., Poikolainen, J., Sekki, P., & Talvia, S. (kommer). Kotitalousopetus ja kestävän elämäntavan omaksuminen. 

Haapaniemi, M., Taar, J., & Palojoki, P. (2022). Vuorovaikutteiset opiskelutavat kotitalousopetuksessa. 

Hokkanen, S. (2024). Kotitalousopetuksen tarjonta lukioissa. 

Huldén, M. (2025). Kotitalousopetuksen vakiinnuttaminen lukioissa. 

IFHE Position Statement (2008). Home Economics in the 21st Century.

Janhonen-Abruquah, H., et al. (2015). Cultural sustainability in home economics education. http://hdl.handle.net/10138/157591 

Janhonen-Abruquah, H., et al. (2018). Sustainability and cultural understanding in home economics. Sustainability, 10(3), 592. https://www.mdpi.com/2071-1050/10/3/592  

Kuusisaari, H. (2014). Kotitalousopetuksen yhteiskunnalliset tavoitteet. 

Macintosh, A. (2018). Home Economics and student wellbeing.

McGregor, S. (2019). Theory and practice integration in home economics education.

Mezirow, J. (2018). Transformative learning theory.

Nanayakkara, S., et al. (2017). Home Economics and life skills development.

Taar, J., & Palojoki, P. (2022). Collaborative learning in home economics education. https://www.sciencedirect.com/article/pii/S2210656122000162?via%3Dihub