5. Anvisningar för praktisk pedagogik

Detta läromaterial har sammanställts av Petra Koivu från Järvenpää gymnasieskola, Katja Uksila från Otaniemi gymnasieskola och Jarkko Liedes från Helsingfors medie gymnasium.

I detta kapitel delas god praxis för lärare som ordnar och handleder studieavsnittet för gymnasiediplomet i mediekunskap. Kapitlet innehåller råd om hur man handleder den studerandes arbete och hur studieavsnittet för mediekunskap kan ordnas under läsåret. I kapitlet presenteras olika sätt att genomföra gymnasiediplomet i mediekunskap i gymnasiet och hur man kan ordna presentationen av ett medieverk med hjälp av exempel. I kapitlet preciseras dessutom anvisningar och praktiska arrangemang som gäller skrivandet av essän för gymnasiediplomet i mediekunskap.  

På den här sidan

De årliga uppgifterna för gymnasiediplomet i mediekunskap publiceras på Utbildningsstyrelsens webbplats i mitten av maj under våren som föregår gymnasiediplomarbetet. Den handledande läraren informerar hela skolan i maj om gymnasiediplomet i mediekunskap och uppgifterna eller åtminstone till studerande i årskurs 2 (t.ex. via ett Wilma-meddelande). De studerande kan, om de vill, börja arbeta med diplomarbetet genast när uppgifterna har publicerats. 

Den handledande läraren ordnar ett infotillfälle om mediediplomet som är öppet för alla. Under infotillfället går man tillsammans med de studerande som är intresserade av att avlägga mediediplomet igenom diplomets struktur och format, föregående studier, bedömning och tidtabell. Det är bra att också reservera tid för frågor under infotillfället. Studieavsnittet för gymnasiediplomet i mediekunskap kan ordnas under en period som är bunden till läsordningen eller under flera perioder utanför läsordningen. 

I Järvenpään lukio ordnas infotillfället om mediediplomet i maj, strax efter att informationsbrevet har skickats. Det ger de studerande goda förutsättningar att redan i god tid börja planera diplomarbetet och producera innehåll. 

När studieavsnittet för gymnasiediplomet i mediekunskap inleds ordnar den handledande läraren ett möte med dem som avlägger diplomet. Vid det första mötet är det bra att repetera diplomarbetets struktur och de delar som krävs/bedöms samt vad bedömningen i huvudsak fokuserar på. Den handledande läraren informerar om viktiga frågor som gäller tidtabellen, till exempel när arbetet ska vara färdigt, när visningen/utställningen äger rum och när medieessän för gymnasiediplomet i mediekunskap skrivs i skolan. Den studerande ska i början av studieavsnittet göra upp en arbetsplan och lämna in den. Den studerande avlägger gymnasiediplomet i mediekunskap självständigt. Den handledande läraren övervakar hur arbetet framskrider. 

I Järvenpään lukio har man under period 2 avsatt en tid i det rullande schemat för mediediplomen samt en provdag. Information och handledning sker alltså på samma sätt som vid normal undervisning. 

I Otaniemen lukio är studieavsnittet för gymnasiediplomet i mediekunskap placerat i period 2, men frikopplat från läsordningen. På så sätt kan de studerande själva schemalägga arbetet med diplomarbetet under läsåret. 

I början av studieavsnittet för gymnasiediplomet i mediekunskap bokar och håller den handledande läraren personliga handledningssamtal med dem som avlägger diplomet. I handledningssamtalet säkerställer den handledande läraren att verket som presenteras i arbetsplanen uppfyller mediediplomets definition av ett medieverk eller en medieprodukt och att den studerandes andel av det kan bedömas separat om arbetet är ett grupparbete. 

. 

Kirsi Lamminmäki - Behind the scenes-kuvia ”Tyttö joka etsisi ikuisesti”-lyhytelokuvasta. Median lukiodiplomi 2025. Otaniemen lukio.
Foto: Kirsi Lamminmäki
Kirsi Lamminmäki – behind the scenes-bilder från kortfilmen ”Tyttö joka etsisi ikuisesti”. Gymnasiediplomet i mediekunskap 2025. Otaniemen lukio.

Den handledande läraren reserverar de lokaler och den utrustning som eventuellt behövs för de studerandes arbete under studieavsnittet för gymnasiediplomet i mediekunskap. De studerande bör med jämna mellanrum kontrollera sin arbetsplan och tidtabell samt fundera på upphovsrättsliga frågor och frågor som gäller mediekritik i sitt arbete. Den studerande arbetar under studieavsnittet också med sin mediebiografi som ingår i mediediplomets portfölj. Under studieavsnittet för gymnasiediplomet i mediekunskap kan man uppmuntra de studerande att ge och dela kamratrespons i olika skeden av diplomarbetet. 

När det gäller upphovsrätt och användning av AI bör man i mediediplomarbetet följa och iaktta gällande lagstiftning, utbildningsanordnarens anvisningar samt spelreglerna som den handledande läraren och de studerande gemensamt kommer överens om i början av studieavsnittet för mediekunskap. Det väsentliga är att respektera upphovsrätten, beakta skillnaderna mellan upphovsrätt och nyttjanderätt samt agera transparent och etiskt i fråga om användning av AI. Att utnyttja AI i mediediplomarbetet ska specificeras, dokumenteras och motiveras på samma sätt som användning av andra källor. 

Eventuell användning av AI under studieavsnittet för mediekunskap i gymnasiet ska i första hand bygga på tjänster som utbildningsanordnaren tillhandahåller. Vid användning av AI ska tjänsternas tillgänglighet och informationssäkerhet beaktas. Man kan inte förutsätta att de studerande använder andra tjänster än de som utbildningsanordnaren godkänner och tillhandahåller. 

Ett gemensamt bedömningstillfälle av arbetena och ett responssamtal mellan de studerande lämpar sig att genomföras i slutet av studieavsnittet, antingen med dem som avlägger mediediplomet eller tillsammans med någon annan lämplig kamratgrupp, så att kamratbedömningen blir en del av studieavsnittet. De studerande handleds att fokusera på uppmuntrande och konstruktiv respons.  

I Järvenpään lukio ordnas på provdagen i skolan en visning/utställning och ett tillfälle för kamratrespons tillsammans med dem som avlägger diplomet i bildkonst. Verken presenteras kort för de andra och responsen ges muntligt. 

Den handledande läraren rekommenderas att ordna en visning och/eller en utställning av mediediplomarbetena, antingen offentligt eller i skolan. För att ordna visningen kan den handledande läraren vid behov utnyttja lokala företag och skolans samarbetspartner. Att koppla visningen/utställningen till skolans årliga evenemang ger också mediediplomen ökad synlighet och kan locka fler studerande att avlägga mediediplomet. För många som avlägger ett mediediplom är den offentliga presentationen av arbetet en stor motivationsfaktor. 

I Otaniemen lukio ordnar den handledande läraren en kvällsvisning av mediediplomen på biografen Kino Tapiola i Esbo. Efter visningen hålls en Q&A där upphovspersonerna berättar om sitt arbete och publiken samt bedömarna får ställa frågor. 

I Järvenpään lukio ordnas en kvällsvisning av mediediplomarbetena i skolans auditorium. Arbetena visas också vid skolans fester och ställs ut i skolans vårutställning i Järvenpäätalo i Galleria Järnätti. 

Den handledande läraren reserverar i slutet av studieavsnittet tid och plats för de studerande att skriva medieessän (4h). Essän skrivs när medieverket har lämnats in för bedömning. Som hjälp för att skriva essän använder den studerande bland annat sin arbetsplan, sin mediebiografi, dokumentationsmaterial om hur medieverket har kommit till, självproducerat bild- och textmaterial samt tryckta, otryckta och elektroniska källor. När källor anges följer den studerande etablerad praxis för essäer och kan skilja mellan eget tänkande och det som är lånat. I slutet av essän bifogar den studerande en källförteckning med uppgifter om alla använda källor. (Lägg till länk till dokumentet ”Källhänvisningar och källförteckning”)  

En lämplig längd på medieessän är cirka 3–4 sidor text inklusive bilder och angivna källor. Obs! Om texten innehåller en avsevärd mängd bilder kan sidantalet vara större. 

  • När man använder 1,5 radavstånd och fontstorlek 12 (allmän rekommendation) ryms då cirka 250–300 ord per sida, dvs. cirka 1 800–2 000 tecken inklusive mellanslag. 
  • En lämplig textlängd är cirka 5 000 tecken. 

Den studerande lämnar in sitt medieverk och alla delar av portföljen till den handledande läraren vid en på förhand fastställd tidpunkt. Läraren skickar materialet till en utomstående bedömare för bedömning. 

I Järvenpään lukio skrivs essän på studieavsnittets provdag, direkt efter att arbetet har lämnats in för bedömning. 

I Otaniemen lukio skrivs essän vanligtvis samma vecka som premiären, så att responsen från visningen ännu är färsk i minnet.

Den handledande läraren kallar under studieavsnittet in en andra bedömare/sakkunnig utanför skolan för att bedöma mediediplomen. Det rekommenderas att anlita sakkunniga inom området som utomstående bedömare, eller att bedömaren är väl förtrogen med den genre/det medium som den som avlägger mediediplomet väljer för sitt arbete. Det är också viktigt att bedömaren känner till pedagogiken och mediediplomets roll som en del av gymnasieutbildningen.   

Fundera på vilken yrkesperson inom branschen utanför den egna skolan som kunde fungera som den andra bedömaren för mediediplomen. Om diplomarbetenas innehåll och tekniker skiljer sig helt från varandra kan det vara motiverat att exempelvis använda en professionell inom ordkonst vid bedömningen av en diktvideo och en annan bedömare som rekommenderats av Sarjakuvakeskus vid bedömningen av en serie.   

Medieverk och portföljer som ska bedömas skickas till den andra bedömaren för bedömning, till exempel elektroniskt. Den handledande läraren och den utomstående bedömaren håller ett bedömningsmöte efter studieavsnittet för gymnasiediplomet i mediekunskap. Bedömningsmötet kan också hållas på distans. Vid mötet går man igenom båda bedömarnas utlåtanden av arbetena och skriver tillsammans bedömningsutlåtandena. Båda bedömarna undertecknar utlåtandena. 

När det gäller mediepresentationen och essän är föremålen för bedömning medieuttryck, mediekritik och mediekunskap. I fråga om den punkt som nämns under mediekritik, “kännedom om mediegenrer och deras olika former”, och den punkt som nämns under mediekunskap, “gestaltning av mediemiljön”, kan bedömningen och responsen anses inriktas på hur den studerande i sitt mediediplomarbete visar att hen känner till mediefältet och olika genrer samt kan placera sitt eget mediearbete i denna helhet. Bedömningen av mediediplomen bör vara uppmuntrande och fokusera på arbetets styrkor.  

Bedömningen av den studerandes digitala och teknologiska kunnande som en del av bedömningen av medieproduktionen och helhetsbedömningen av gymnasiediplomarbetet i mediekunskap granskar den studerandes förmåga att utnyttja digitala och teknologiska medieverktyg, -programvaror och -applikationer i sitt medieverk på ett kreativt och ändamålsenligt sätt. Då kan man bedöma om det tekniska genomförandet (t.ex. videoredigering och bildbehandling) och medieuttrycket är smidigt och av hög kvalitet. I bedömningen av det digitala och teknologiska kunnandet i gymnasiediplomarbetet i mediekunskap kan man också inkludera den studerandes självutvärdering och kamratbedömning. Bedömningsresponsen ska vara uppmuntrande, men i bedömningsförfarandet ska kriterierna tillämpas på samma sätt på de studerandes prov på kunnande, även om de studerandes utgångsnivåer i användningen av medieverktyg och medieteknik kan variera.  Även den digitala och teknologiska bedömningen bör vara uppmuntrande och vägledande. 

Efter studieavsnittet för gymnasiediplomet i mediekunskap ger läraren ett bedömningsutlåtande till den studerande i samband med det personliga responssamtalet, där båda bedömarna är närvarande, eller så skickar den handledande läraren bedömningsutlåtandena till dem som avlägger gymnasiediplomet. I diplomarbeten som genomförs i grupp kan hela gruppen delta i responssamtalet tillsammans. Det är bra om den handledande läraren i god tid reserverar tid och plats för dessa responssamtal. 

I Järvenpään lukio inleds responssamtalen med att de studerande funderar över vad som gick bra i mediediplomarbetet och vad som var mest utmanande. I samtalet går man också igenom de centrala punkterna i bedömningsutlåtandet. 

 Gymnasiediplombetyget ges som bilaga till gymnasiets avgångsbetyg. 

I Helsingin medialukio läser man upp namnen på dem som avlägger mediediplomet i samband med att stipendietagarna nämns vid studentfesten.  

 

Innan studieavsnittet för gymnasiediplomet  

• Informera de studerande om teman, struktur och genomförande av gymnasiediplomet i mediekunskap i din skola redan på våren när uppgifterna publiceras. Detta är särskilt viktigt om studieavsnittet för diplomet infaller i början av nästa läsår.   

• Använd de första gångerna av studieavsnittet för gymnasiediplomet för att bekanta er med de riksomfattande anvisningarna för gymnasiediplomet samt för att fylla i arbetsplanen och tidsanvändningsplanen.  

• Ge de studerande handledning och stöd i planeringsskedet av studieavsnittet för gymnasiediplomet.  

• Påminn om att det är en absolut viktig del av diplomarbetet att iaktta upphovsrätten.  

• Fundera på vilken yrkesperson inom branschen utanför den egna skolan som kunde fungera som den andra bedömaren av mediediplomen?  • Den bästa andra bedömaren är en yrkesperson inom branschen som också har utbildning/erfarenhet av pedagogiskt arbete.   

• Medieverken och essäerna som ska bedömas är lätta att lämna in för bedömning elektroniskt, och både bedömningsmötet och bedömningssamtalen kan också hållas på distans. 

I slutet av studieavsnittet för gymnasiediplomet 

• Reservera tid och plats för att skriva essän (4 h). Essän skrivs när medieverket har lämnats in för bedömning.  

• Reservera tid och plats för responssamtalen samt för en eventuell utställning och/eller visning av gymnasiediplomet i god tid.  

• Informera i skolan och bland skolans intressentgrupper om den kommande utställningen/visningen av gymnasiediplomet.  

• Ordna om möjligt ett gemensamt bedömningstillfälle och ett responssamtal mellan de studerande. 

Bedömning   

• Ordna bedömningsprocessen för studerande som har inlett sina gymnasiestudier den 1.8.2021 eller senare i enlighet med anvisningarna för gymnasiediplomet i mediekunskap. 

• Ordna ett gemensamt bedömningstillfälle tillsammans med den andra bedömaren där ni beslutar om vitsorden.   

• Skriv bedömningsutlåtandet för den studerande och underteckna det.  

• I bedömningsutlåtandet kan ni direkt använda bedömningskriterierna i anvisningarna för diplomarbetet.  

• Ordna ett personligt bedömnings-/responssamtal för dem som avlägger mediediplomet där det är möjligt att ge mer heltäckande respons än i bedömningsutlåtandet. Sträva efter att få igång en dialog med den studerande i samtalet.  

• Bedömningen av gymnasiediplomet är till sin karaktär uppmuntrande och lyfter fram arbetets styrkor.