En källa kan vara en person, ett dokument, en publikation, en databas eller någon annan informationskälla. Medier, journalister och forskare kan använda sådana källor när de utarbetar en nyhet, artikel eller studie – och det kan också en gymnasiestuderande göra för gymnasiediplomet i mediekunskap. Användningen av digitala källor och databaser har särskilt ökat på grund av att de är enkla att använda. Nedan följer anvisningar om hur du hänvisar till olika skriftliga, visuella och digitala källor samt hur du dokumenterar eventuell användning av AI.
Källhänvisningar och källförteckning
När du skriver medieessän eller andra skriftliga delar av mediediplomet kan du också använda citat eller utdrag ur texter och medieinnehåll som andra har producerat.
När du skriver en text som grundar sig på andra texter, det vill säga källor, ska du berätta för läsarna vilka källor du har använt. På så sätt framgår det av texten vilka tankar som är dina egna och vilka du har lånat av någon annan. (Karhumäki m.fl. 2016, s. 63.) Att låna någon annans text utan att ange källan är plagiering.
En källhänvisning är en hänvisning i texten till lånat material. Ett citat kan vara ett direkt citat som markeras med citationstecken eller ett referat med egna ord av en annan text. Med hjälp av källhänvisningen hittar läsaren mera detaljerade källuppgifter i källförteckningen. Ett exempel på källhänvisning finns i stycket ovan.
Källförteckningen är en förteckning i slutet av texten över alla källor som använts. Källorna anges i alfabetisk ordning i källförteckningen. Också i slutet av detta dokument finns en källförteckning.
OBS! I olika texttyper och inom olika vetenskapsområden används olika sätt att ange källhänvisningar och göra källförteckningar. Om någon annan metod är mer bekant för dig än den så kallade Harvardstilen som presenteras här, till exempel fotnoter eller nummerhänvisningar, kan du också använda den i din text.
Att ange en källhänvisning i texten
Källhänvisningen antecknas i texten direkt efter citatet. Källhänvisningen sätts inom parentes och i den antecknas upphovsmannens efternamn, verkets utgivningsår och sidnumret/-numren för det citerade avsnittet. Om du hänvisar till hela verket behöver du inte ange sidnummer. Citatet kan vara ett referat med egna ord eller ett direkt citat ur en annan text:
Änder har smaksinne både i tungan och i spetsen av näbben (Telkänranta 2015, s. 31).
”Rumskamraterna. De där främmande människorna som har kommit hit från världens alla hörn till sluttningen vid Yoshidayama och som – till min förvåning – snart blir vänner, familjemedlemmar. Det känns som om huset är fullt av syskon vars föräldrar har dragit sin väg och lämnat oss att klara oss på egen hand.” (Kankimäki 2013, s. 69–70.)
Det är också bra att fästa uppmärksamhet vid om källhänvisningen placeras före eller efter punkten i texten. När ett verk citeras i flera meningar placeras hänvisningen efter punkten. Om verket bara har citerats i en enda mening placeras källhänvisningen före punkten. I exemplen ovan har Telkänranta citerats i en mening och Kankimäki i flera.
Man kan också hänvisa till den citerade källans författare direkt i den egna texten. Då behöver man bara ange år och sidnummer i källhänvisningen:
Enligt Telkänranta har änder smaksinne både i tungan och i spetsen av näbben (2015, s. 31).
I internetkällor framgår inte alltid personlig upphovsman eller utgivningsåret. Då kan du ange enbart organisationen som upphovsman i källhänvisningen:
Värderingarna vid Järvenpään lukio är individualitet, gemenskap och ansvar (Järvenpään lukio).
Två upphovsmän skiljs åt med tecknet &. Om det finns fler än tre upphovsmän räcker det att nämna den första upphovsmannen och lägga till ordet m.fl.
I sedvänjorna i Japan, Korea och Kina har respekten för äldre och hierarkin en viktig roll. Ålder och ställning avgör vem man hälsar på först och vem som bugar djupast. (Milonoff & Rantala 2012, s. 59.)
Extrema väderfenomen förutses öka på grund av klimatförändringen (Brander m.fl. 2016, s. 52).
Om man i samma källhänvisning vill hänvisa till flera olika källor skiljs de åt med semikolon.
Att ange källor i källförteckningen
Nedan visas hur olika typer av källor anges i källförteckningen. Källförteckningen för detta dokument finns däremot under detta kapitel.
Upphovsmannens efternamn, förnamn. Bokens namn. Förläggare, publiceringsår.
Itäranta, Emmi. Teemestarin kirja. Teos, 2012.
Upphovsmannens efternamn, förnamn & efternamn, förnamn. Bokens namn. Förläggare, publiceringsår.
Salmi, Ronja & Toiviainen, Mikko. 12 tarinaa kirjoittamisesta. WSOY, 2017.
Redaktörens efternamn, förnamn (red.). Bokens namn. Förläggare, publiceringsår.
Nuutinen, Veera (red.). Uusi työväki. Työ ja yrittäjyys prekarisoituvan palkkatyön yhteiskunnassa. Into, 2017.
Skribentens efternamn, förnamn. Artikelns namn. Tidningens namn, sidnummer, utgivningsdatum.
Pesonen-Smith, Anna. Mörkövahti lähti maailmalle. Helsingin Sanomat, B 12, 12.9.2017.
Skribentens efternamn, förnamn. Artikelns namn. Tidskriftens namn, sidnummer, nummer/år.
Andersen, Andreas. Aivosi kutistuvat nukkuessasi. Tieteen Kuvalehti, 18–25, 14/2017.
Skribentens efternamn, förnamn. Textens rubrik. Webbadress. Läsdatum.
Webbplatsens namn. Sidans rubrik. Webbadress. Läsdatum.
Programmets namn [typ]. Kanal, sändningsdatum*.
Game of Thrones. The Dragon and the Wolf [tv-program]. HBO Nordic, 28.8.2017.
Uppladdare av videon. Videons namn [typ]. Webbadress. Uppladdningsdatum.
Efternamn, förnamn [tilläggsuppgifter]. Typ, datum.
Muhonen, Jenni [Järvenpään lukio, informatiker]. Intervju, 13.9.2017.
* I stället för sändningsdatum anges publiceringsdatum, om programmet endast har delats på nätet.
Brander, Nina; Hiekka, Sini; Paarlahti, Arttu; Ruth, Christina & Ruth, Olli. Manner. GE1 En värld i förändring. Otava, 2016.
Kankimäki, Mia. Asioita jotka saavat sydämen lyömään nopeammin. Otava, 2013.
Karhumäki, Johanna; Kouki, Elina; Jaakkola, Maarit & Varjonen, Anna-Mari. Jukola 1. Svenska och litteratur. Tekstit ja vuorovaikutus. Sanoma Pro, 2016.
Milonoff, Tuomas & Rantala, Riku. Mad Manners. Seikkailijan etiketti – opas maailman tapoihin. Johnny Kniga, 2012.
Telkänranta, Helena. Millaista on olla eläin? Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2015.
När du använder bilder i din medieessä eller i andra skriftliga delar av mediediplomet ska du också ange uppgifterna om vem som gjort dem. Ett vanligt sätt är att numrera bilderna så att det är lättare att hänvisa till dem i texten. Exempel ”I bild 6 försöker vår ljudtekniker hitta en vettig plats för bommen vid bilfotograferingen.”
Anvisningar för hur du anger källuppgifter för bilder som använts:
- Numrera bilderna löpande (Bild 1, Bild 2 …).
- Under bildtexten kan du skriva en kort förklaring till vad som syns på bilden och/eller vad den anknyter till.
- Ange källan i bildtexten eller direkt efter den.
- Om du har tagit eller skapat bilden behövs ingen källa, men du kan till exempel nämna ”Bild: upphovsperson” eller ”Egen bild”.
- Om någon annan har skapat bilden ska du ange källan med samma hänvisningsstil som i övriga texten.
Även bildernas källor tas med i källförteckningen i slutet av texten.
Obs! Om du använder bilder vars upphovsrätt tillhör någon annan (t.ex. ett fotografi eller ett konstverk), ska du alltid säkerställa att det är tillåtet att använda dem. Det kan till exempel betyda att bilden har publicerats med en Creative Commons-licens eller att du har fått tillstånd av upphovspersonen eller rättsinnehavaren.
Användning av AI och dokumentation
Frågor om upphovsrätt och utnyttjande av AI är centrala också i gymnasiediplomen i mediekunskap. Det är viktigt att studerande förstår hur de skyddar sitt eget arbete, respekterar andras rättigheter och använder AI på ett etiskt och ansvarsfullt sätt.
Innehåll som har producerats med AI är inte resultatet av mänskligt skapande och uppnår inte tröskeln för verk, och är därför inte upphovsrättsligt skyddat. Vid upphovsrätt och AI-användning följer man gällande lagstiftning, såsom EU:s AI-förordning, samt utbildningsanordnarens anvisningar. Utbildningsanordnaren kan begränsa användningen av AI-program och -applikationer, och den handledande läraren bör därför genast i början fastställa de slutliga spelreglerna på kursen i gymnasiediplomet i mediekunskap.
Eventuell AI-användning ska bygga på tjänster som utbildningsanordnaren tillhandahåller och godkänner där man beaktar tjänsternas tillgänglighet och informationssäkerhet. Studerande kan inte förutsättas använda andra tjänster.
I gymnasiediplomarbetet i mediekunskap visar den studerande medieläskunnighet, digital kompetens och ansvarsfull innehållsproduktion. Att iaktta upphovsrätten och använda AI etiskt är en viktig del av denna kompetens.
Dokumentation av AI-användning
Om den studerande använder AI som en del av sitt gymnasiediplomarbete i mediekunskap ska följande antecknas:
– Vilket/vilka AI-verktyg?
– I vilket skede av arbetsprocessen?
– Hur redigerades AI-resultatet eller hur kombinerades det med den studerandes eget arbete?
– Exempel på hur man kan ange det:
Jag använde ChatGPT för att komma med idéer för ämnen för ett poddavsnitt. Jag valde och bearbetade idéerna själv och skrev manuskriptet på egen hand.
Den studerande ska alltid visa eget tänkande, sin kritiskhet och kontroll över produktionsprocessen i mediediplomarbetet, även om hen använder AI som källa. AI-användningen bedöms som en del av den digitala kompetensen och medieläskunnigheten. Den studerande ansvarar alltid för upphovsrätten och innehållets eti