De olika delområdena i gymnasiediplomet i dans bildar en helhet genom vilken den studerande visar och fördjupar sin egen koreografiska kompetens samt kopplar sin egen dans till den kulturella ramen.
Delområden av gymnasiediplomet i dans som bedöms:
1. en dansuppgift: att göra en koreografi eller att uppträda som dansande
2. en essä
3. en skriftlig självvärdering av det egna arbetet
Gymnasiediplomet i dans bedöms som en helhet. Bedömningen görs verbalt samt med hjälp av en skala (4–10).
Nedan beskrivs utgångspunkterna för det konstnärliga kunnandet inom de delområden som bedöms i gymnasiediplomet i dans som stöd för bedömningen. I slutet av avsnittet presenteras ett exempel på bedömningen som helhet.
Bedömning av dansuppgiften
Genom dansuppgiften i gymnasiediplomet i dans undersöker och utvecklar den studerande sin egen mångsidiga konstnärliga kompetens, sitt tänkande och sitt kroppsliga kunnande.
Den studerande väljer som sin dansuppgift
Att göra en koreografi eller att uppträda som dansare.
Uppgiften kan vara ett solo- eller ett gruppverk och den studerande kan själv uppträda i sin egen koreografi.
Vid bedömningen av dansuppgiften granskas följande delområden:
fysisk kompetens och närvaro
uttrycksfullhet
koreografiskt tänkande
kreativitet och improvisation
reflektion och självvärdering
färdigheter att arbeta tillsammans
uppträdande
tekniska och uttryckliga lösningar
konstnärligt sammanhang och betydelse
Nedan beskrivs dessa bedömningskriterier för dansuppgiften med tonvikt på:
att göra en koreografi eller ett uppträdande som dansare
Bedömning av koreografin
När den studerande utför dansuppgiften som koreograf granskas framför allt hens förmåga att bygga en konstnärlig helhet. Det är viktigt att beakta hur den studerande omvandlar sin egen konstnärliga tanke till rörelsespråk och med vilka lösningar hen utvecklar sitt material under processen.
I bedömningen fästs uppmärksamhet vid den studerandes koreografiska tänkande och kroppsliga kompetens: hur hen skapar, omarbetar och arrangerar rörelsematerial samt på vilket sätt hen sammanställer verkets struktur och dramaturgi. Hur använder den studerande de grundläggande elementen för att skapa rörelse, såsom tid, utrymme, kraft och flöde, uttrycksfullt i sin koreografi? Hur skapar hen dynamiska variationer genom verkets tekniska och visuella lösningar och hur skapar det rumsliga arrangemanget, kostymdesignen, ljudvärlden och scenografin samt rörelsespråket den önskade helheten? Hur tillför den studerande sin egen kroppsliga kompetens, kreativitet och originalitet till sitt koreografiska arbete – hur framhävs den studerandes personliga förhållande till rörelsespråket i verket?
Dessutom granskas den studerandes bearbetning av rörelsematerial, fördjupning i den koreografiska processen samt långsiktiga och engagerade övning. Den koreografiska övningsprocessen är betydande för att det färdiga verket ska bilda en hel och trovärdig helhet. De studerande arbetar i regel självständigt, men den handledande läraren kan om möjligt ordna gemensamma träffar och följa övningarna.
Om den studerande arbetar med en grupp bedöms även hens samarbets- och kommunikationsfärdigheter: hur hen kommunicerar, motiverar och styr arbetet mot ett gemensamt slutresultat. I arbetet med ett soloverk bedöms den studerandes förmåga att kommunicera med andra studerande och den handledande läraren samt en eventuell teknisk stödgrupp.
Den studerandes förmåga att formulera sina konstnärliga mål och analysera sitt eget arbete syns i självvärderingen/sammandraget och är en viktig del av det koreografiska arbetet. I diplomprocessen ingår reflektion, det vill säga den studerandes förmåga att analysera sitt eget arbete, identifiera sina mål och bedöma processens faser.
Under diplomprocessen övar den studerande på att formulera sitt eget arbete; vad är det konstnärliga målet med hens verk och hur strävar hen efter det genom kroppsligt uttryck och koreografiskt arbete.
Bedömning av dansuppträdandet
När den studerande väljer uppträdandet som sin dansuppgift fokuserar bedömningen på hens förmåga att tolka verket kroppsligt, uttrycksmässigt och som uppträdande. Då granskas framför allt hur den studerande använder sin egen kropp som ett uttrycksmedel och hur hen gör verkets innehåll synligt genom rörelse och närvaro.
Kroppslig kompetens är centralt i bedömningen: närvaro, kroppskontroll, koordination, rörelsekvalitet, musikalitet och användning av rörelsens dynamiska faktorer – tid, utrymme, kraft och flöde. En dansare ska kunna göra rörelsemässigt exakta men samtidigt uttrycksmässigt levande lösningar.
Det rörliga och kroppsliga uttrycket står i centrum för uppträdandet som dansare: hur den studerande förmedlar en känsla, stämning eller ett verks budskap genom rörelse, gester och kroppslig närvaro. I bedömningen beaktas också den studerandes förmåga att ta till sig och tolka verkets koreografiska material och att göra det till sitt eget, samtidigt som hen lever sig in i verkets värld.
När man uppträder som dansare granskas interaktionsfärdigheter i förhållande till de andra dansarna och publiken. Hur förnimmer och beaktar dansaren till exempel andra dansare i rummet, hur tar hen kontakt med publiken? Hur agerar hen i rummet som en del av verkets helhet?
Centralt för processen är också den studerandes reflektionsförmåga – förståelse för sitt eget arbete, sina styrkor och utvecklingsområden. Verket granskas som en del av dess konstnärliga och kulturella kontext, och i bedömningen av uppträdandet som dansare granskas hur den studerande som uppträdande synliggör denna kontext och verkets betydelse.
Under diplomprocessen övar den studerande på att formulera sitt eget arbete; vad är det konstnärliga målet med hens uppträdande och hur hen strävar efter det genom kroppsligt uttryck.
Essä
Essän är den skriftliga delen av gymnasiediplomet i dans, där den studerande granskar dans genom skriftligt arbete ur ett perspektiv som hen väljer. Den studerande väljer ämnet för essän och diskuterar det tillsammans med den handledande läraren.
Det rekommenderas att essäns omfattning är 8–15 sidor. Vid bedömningen av essän fästs uppmärksamhet vid
- konsekvent och intressant utveckling av ämnesområdet
- presentation av egna erfarenheter och åsikter
- förtrogenhet med ämnet via källmaterial och anteckning av källorna på lämpligt sätt
- nivån på språkligt och visuellt uttryck
Mer information om användningen och märkningen av källor inom dansbranschen finns till exempel här:
länk> Instruktioner för anteckning av avhandlingens källor
länk> Anvisningar för att skriva en avhandling
Skriftlig självvärdering, det vill säga ett sammandrag
Praxis för skriftlig självvärdering varierar från gymnasium till gymnasium. Oftast genomförs den skriftliga självvärderingen så att den studerande för en inlärningsdagbok under hela gymnasietiden och skriver efter gymnasiediplomprocessen ett sammandrag där hen lyfter fram de viktigaste delområdena och observationerna både om sin gymnasiediplomprocess och sina dansstudier under gymnasietiden.
Stödfrågor för att skriva en skriftlig självvärdering om dansuppgiften:
Hur och varför valde du ämnet för dansuppgiften?
Vilka influenser var viktiga när du arbetade med uppgiften?
Vilka mål satte du upp för dig själv?
Vilka faktorer påverkade ljudvärlden och det visuella?
Vad ville du att ditt verk skulle förmedla till åskådaren?
Vilka upplevelser hade du under arbetsprocessen?
Uppnådde du dina mål?
Vad lärde du dig under arbetets gång?
Stödfrågor för att skriva en skriftlig självvärdering om dansstudierna under gymnasietiden:
Vad har dansen betytt för dig under gymnasietiden?
Vad vill du förmedla genom dansen?
Vad behandlar du med hjälp av dansen?
Vad är det viktigaste för dig i dansen?
Vad har du insett om ditt rörelseuttryck under gymnasietiden?
Exempel på genomförande av skriftlig självvärdering: gymnasiediplomets sammandrag på Sibelius-lukio
Utöver dansuppgiften och essän skriver den studerande 2 sammandrag på cirka två sidor. Det ena är en självvärdering, det vill säga ett sammandrag av gymnasiediplomprocessen, och det andra är självvärderingen, det vill säga ett sammandrag av dansstudierna under gymnasietiden
I sammandraget av gymnasiediplomprocessen beskrivs de viktigaste influenserna och faserna under förberedelserna av koreografin eller uppträdandet (ca 2 sidor). I sammandraget berättar den studerande om de viktigaste frågorna i sitt forskningstema samt om de kommunikativa målen för sitt verk eller sitt uppträdande.
I sammandraget av dansstudierna under gymnasietiden beskrivs den studerandes personliga dansinlärningsdagbok under gymnasietiden (ca 2 sidor). I sammandraget lyfter den studerande fram de viktigaste reflektionerna och insikterna om sin koreografiska inlärning under gymnasietiden.
Dessa sammandrag ska den studerande returnera till den handledande läraren före responssamtalet om diplomarbetet.
8.3 Exempel på en helhet för bedömning av gymnasiediplomet:
För dansuppgiften ges ett betyg (4–10) samt en verbal bedömning.
Betyget för dansuppgiften bildas av medelvärdet av de betyg som båda bedömarna gett (4–10).
Den verbala bedömningen kan vara:
- ett responssamtal och/eller
- skriftlig respons
Essän bedöms på en vitsordsskala (4–10).
Den skriftliga självvärderingen, det vill säga sammandraget, kan höja vitsordet om den har gjorts särskilt förtjänstfullt och moget.
Den studerandes studier och arbetsfärdigheter under gymnasietiden kan ha en positiv inverkan på helhetsomdömet.
