I det här avsnittet behandlas genomförandet av samlärarskap och ämnesöverskridande studieavsnitt i undervisningen i huslig ekonomi som en del av gymnasiets verksamhetskultur.
1.3.1. Gymnasiestudier i huslig ekonomi och mångsidig kompetens i gymnasiets läroplan
Grunderna för gymnasiets läroplan 2019 erbjuder allt flexiblare möjligheter att lokalt strukturera studierna. Gymnasiestudierna i de obligatoriska läroämnena beskrivs som moduler i läroplansgrunderna. De obligatoriska studierna i läroämnena struktureras till moduler som omfattar 1–4 studiepoäng och de nationella valfria studierna till moduler som omfattar 2 studiepoäng. Läroplansgrunderna innehåller mål och centrala innehåll som fastställts för dessa moduler. I läroplansarbetet samlas de moduler som ingår i läroplansgrunderna till studieavsnitt. Därför utgör modulerna en ”råvara” för att bygga upp studieavsnitt. I lagstiftningen fastställs att nationella valfria studier i obligatoriska ämnen ska kunna avläggas med en omfattning av två studiepoäng.
Enligt förordningen kan det i gymnasiets lärokurs dessutom ingå gymnasiediplom och andra valfria studier på det sätt som utbildningsanordnaren beslutat. Utbudet av lokala valfria studier och studieavsnitt, inklusive eventuella lokalt fastställda läroämnen, fastställs i gymnasiets läroplan. Beslut om att eventuellt erbjuda gymnasiestudier i huslig ekonomi och om målen för, det centrala innehållet i och omfattningen av de studieavsnitt som ingår i studierna fattas i det lokala läroplansarbetet.
Studieavsnitten kan vara antingen läroämnesspecifika eller gemensamma för flera läroämnen. Beslut om hurdana studieavsnitt som skapas och hur de bedöms fattas på lokal nivå. Detta gör det möjligt att utvidga perspektivet utanför det egna läroämnet och söka kopplingar till andra läroämnen.
I grunderna för gymnasiets läroplan beskrivs de delområden av mångsidig kompetens som utgör de gemensamma målen för alla läroämnen. Till delområdena hör bland annat välbefinnande, kommunikation och samhällelig kompetens, tvärvetenskaplighet samt etik och miljökompetens. Mångsidig kompetens undervisas som en del av gymnasiets läroämnen och kan också inkluderas i studierna genom att moduler från flera olika läroämnen kombineras i ett studieavsnitt. Man behöver inte behandla alla delområden av mångsidig kompetens i varje studieavsnitt, utan kan välja de delområden som bäst lämpar sig för avsnittet i fråga.
Studieutbudet i gymnasiet byggs upp så att de studerande får omfattande undervisning i mångsidig kompetens. Inget separat vitsord ges för mångsidig kompetens, utan den bedöms som en del av studieavsnittet.
1.3.2. Möjligheter till samlärarskap i undervisningen i huslig ekonomi
skribent: Susanna Saartoala
Studier i huslig ekonomi främjar gemenskap, hållbar utveckling och livslångt lärande, som är centrala teman i gymnasiets verksamhetskultur. Samlärarskap och lokalt fastställda studieavsnitt erbjuder en utmärkt möjlighet att göra dessa teman till en konkret del av undervisningen, i synnerhet när man i studierna i huslig ekonomi utnyttjar olika delområden av mångsidig kompetens, såsom välbefinnande, kommunikation och hållbar utveckling. Till exempel studieavsnitt som kombinerar studier i huslig ekonomi och obligatoriska ämnen, såsom biologi, geografi eller hälsokunskap, gör det möjligt att genomföra tvärvetenskapliga projekt som stöder de studerandes mångsidiga kompetens. Genom samlärarskap kan dessa teman integreras effektivt i undervisningen, vilket stärker gymnasiets verksamhetskultur.
Samlärarskap är en arbetsform för lärare som tillämpas på många olika sätt. Till samarbetet hör skolans eget läroplansarbete, samarbetet mellan lärarna, samarbetet mellan de studerande samt arbetet med utomstående aktörer. Till exempel kan man fördjupa den mångsidiga kompetensen i modulerna i huslig ekonomi genom att kombinera dem med andra läroämnen, varvid undervisningen får ett bredare perspektiv på teman som hållbar utveckling eller välbefinnande.
Samlärarskapet kan gälla två lärare, men samlärarskap kan också genomföras som ett team med flera lärare. Vid parallell undervisning delas undervisningsgruppen in i två grupper. Lärarna kan använda olika undervisningsmetoder i sina grupper enligt gruppens behov, men de lär ut samma innehåll. Lärarna kan också lära grupperna olika innehåll enligt sin egen expertis och byta grupper under lektionen. Detta gör det möjligt att genomföra studieavsnitten på ett mångsidigt sätt, där till exempel läraren i huslig ekonomi fokuserar på praktiska färdigheter och den andra läraren kompletterar med teoretiska delar, såsom ekonomiska färdigheter eller samhällsperspektiv.
I modellen för assisterande och kompletterande undervisning har en lärare huvudansvaret för undervisningen medan den andra läraren kompletterar den. Lärarna kan byta roller mitt under lektionen enligt ämnesområde eller lektion, dock så att varje lärare i tur och ordning har huvudansvaret. Samlärarskapet kan stöda målen för mångsidig kompetens till exempel när man integrerar främjandet av hälsa och välbefinnande i studierna i huslig ekonomi med hjälp av hälsokunskap.
Samlärarskapet grundar sig på ömsesidig respekt och förtroende mellan två undervisningsexperter. Utgångspunkten för ett fungerande samarbete är en öppen diskussion om samarbetssätten och målen. Samlärarskap, kompanjonlärarskap eller teamlärarskap förutsätter en vilja att arbeta tillsammans. Dessutom måste lärarna identifiera sina egna och andras styrkor för att arbetsfördelningen ska fungera. En flexibel gruppering av de studerande grundar sig på de uppställda målen. I den studieavsnittsbaserade undervisningen kan grupperingen av studerande utnyttjas så att de arbetar flexibelt med olika läroämnen, vilket utvecklar deras förmåga att arbeta i ämnesövergripande lärmiljöer.
Samarbetet går i bästa fall ut på att dela idéer och ansvar med en annan expert. I bästa fall tar idéerna fart när båda inspirerar varandra. Att integrera mångsidig kompetens i ämnesöverskridande studier genom samlärarskap kan göra lärandet ännu rikare och mångsidigare och erbjuda de studerande färdigheter som reflekteras i deras vardag och framtid. Samarbetet ger energi och mer motivation för vardagen.
Källa:
https://www.eoliitto.fi/wp-content/uploads/2019/01/luksitko-2018-1-yhteisopettajuudesta-monipuolisuutta-opettamiseen.pdf
Anna Rytivaara, (Jyväskylä universitet), Iines Palmu (Niilo Mäki Institutet), Raisa Ahtiainen (Helsingfors universitet), Juha Kontinen (Muurame stad), Jonna Pulkkinen (Jyväskylä universitet)
1.3.3. Samarbete mellan huslig ekonomi och gymnasiets olika läroämnen
skribent: Susanna Saartoala
Artikeln presenterar exempel och praxis för att integrera huslig ekonomi med andra läroämnen i gymnasiet som studieavsnitt. I den presenteras studieavsnitt i olika ämnen i gymnasiet samt förslag på gemensamma innehåll med huslig ekonomi.
Modersmål och litteratur:
Kommunikation 1 (MO3): Under studieavsnittet Språk och kommunikation kan man behandla diskussionskulturen vid matbordet och dess betydelse.
Litteratur 2 (MO8): Under studieavsnittet Litteraturens kontext samt tids- och kulturbilder kan man bekanta sig med traditionella rätter och beskrivningar av dem i litteraturen.
Svenska:
Kulttuuri ja mediat (RUB13): Under studieavsnittet kan man undersöka den svenska och finlandssvenska matkulturen.
Kestävä elämäntapa (RUB17): Under studieavsnittet kan man granska svenska och finlandssvenska [JS1] [MM2] traditioner i matkulturen och hushållen, såsom återvinning och utnyttjande av naturens gåvor.
Engelska:
Engelska språket och kulturen som kreativt uttryckssätt (ENA3): Under studieavsnittet kan man bekanta sig med den brittiska matkulturen.
Tyska och ryska:
Tyska, B2: Under studieavsnittet kan man behandla tyska mattraditioner.
Ryska, B3: Under studieavsnittet kan man undersöka vår gemensamma matkultur.
Matematik och geografi:
Ekonomisk matematik (MAA9): Under studieavsnittet kan man räkna ut måltids- och livsmedelspriser.
En gemensam värld (GE3): Under studieavsnittet kan man granska typiska matråvaror i olika världsdelar.
Kemi:
Molekyler och modeller (KE3): Under studieavsnittet kan man undersöka matfetter, proteiner och tvättmedel ur kemins perspektiv.
Kemisk reaktion (KE4): Under studieavsnittet kan man fördjupa sig i kemiska reaktioner hos matfetter, proteiner och tvättmedel.
Historia:
Den europeiska människan (HI4): Under studieavsnittet kan man granska matkulturen i Europa vid olika tidpunkter.
Globala kulturmöten (HI6): Under studieavsnittet kan man undersöka den gemensamma matkulturen ur olika kulturers perspektiv.
Religion:
Religionen som fenomen (UE1): Under studieavsnittet kan man behandla olika religioners kost, såsom halal- och koscher-matservering samt kristna mattraditioner.
Hälsokunskap:
Hälsan som resurs (TE1): Under studieavsnittet kan man bekanta sig med näringsrekommendationerna.
Gymnastik:
En aktiv livsstil (LI2): Under studieavsnittet kan man granska kostens betydelse i en aktiv livsstil.
Musik och bildkonst:
Intro – ljud och jubel (MU1): Under studieavsnittet kan man undersöka musikens roll i att skapa stämning under måltider.
Konstens många världar (KU4): Under studieavsnittet kan man ordna en utställning av en värld av pepparkakshus.
Självständiga studieavsnitt inom huslig ekonomi, såsom Kockkursen (KOT1), ger de studerande möjlighet att fördjupa sig i matlagningsfärdigheter och tillämpa det de lärt sig i praktiken.
1.3.4. En inspirerande och trygg studiemiljö: Positivt bemötande i undervisningen i huslig ekonomi
skribent: Susanna Saartoala
Artikeln granskar metoder med tanke på huslig ekonomi med vilka man kan skapa en inspirerande och trygg studiemiljö där positivt bemötande och aktivt aktörskap står i centrum.
En inspirerande och trygg studiemiljö möjliggör upplevelser av att lyckas och studieframsteg. Detta framhävs särskilt i undervisningen i huslig ekonomi, där lärandet sker genom konkreta färdigheter som stöder vardagen. I huslig ekonomi får den studerande delta som en aktiv aktör. Hen deltar inte bara passivt, utan tillägnar sig praktiska färdigheter som främjar välbefinnande och livslångt lärande.
God interaktion, tillit och en upplevelse av trygghet ger de studerande och läroanstaltens anställda en upplevelse av gemenskaplig delaktighet. Att bli hörd, att behov beaktas och de studerandes mod att agera som den människa de är i gemenskapen stärker känslan av delaktighet. I huslig ekonomi är detta särskilt tydligt, eftersom man i undervisningen betonar att de studerande ska vara delaktiga i beslutsfattandet, till exempel när grupparbeten planeras och genomförs. Detta ger huslig ekonomi ett unikt aktörskapsperspektiv där de studerande inte bara deltar, utan tar ansvar för sin lärprocess och lyfter fram sin egen röst och insats.
En stark känsla av samhörighet ökar studiemotivationen och viljan att delta i läroanstaltens övriga gemensamma verksamhet. I huslig ekonomi konkretiseras detta genom gemensamma projekt och grupparbeten där de studerande förutom praktiska färdigheter även lär sig samarbete, ledarskap, kommunikation och ansvarstagande. Enligt docent Liisa Haverinens fronesis-tänkande ska verksamheten vara förnuftig och sikta på att eftersträva något gott. I undervisningen i huslig ekonomi syns detta till exempel i att man lär sig om hållbar utveckling och hälsosamma levnadsvanor som betjänar välbefinnandet hos både individen och gemenskapen.
Ett respektfullt bemötande och en atmosfär som bryr sig om de studerande sker i vardagen: när vi hälsar på varandra, möter varandra utan brådska, är genuint närvarande och lyssnar på varandra. Målet är att förhålla sig positivt till varje studerande. I undervisningen i huslig ekonomi sker detta särskilt när de studerande har en möjlighet att påverka inlärningssituationerna, genom uppgifter som utförs gemensamt och genom ansvaret fördelas i gemensamma projekt. Då kan de studerande uppleva att deras röst har hörts och att de aktivt deltar i både gruppen och lärprocessen.
Samhörighets- och gemenskapskänslan vid läroanstalten kan främjas genom gemensamma evenemang och fester. Det sociala nätverket påverkar den studerandes välbefinnande. En god attityd och ett socialt nätverk främjar de studerandes psykiska välbefinnande, vilket stöder lärandet och utvecklingen. I huslig ekonomi betonas särskilt festkultur samt seder och bruk, eftersom många av innehållen i läroämnet anknyter till vardagsfärdigheter och högtider i livscykeln, varvid gemenskapskänslan stärks genom att man gör saker tillsammans och äter tillsammans.
En inkluderande verksamhetskultur och konstruktiv interaktion har stor betydelse för den studerandes välbefinnande. Att höra till läroanstaltsgemenskapen, känna sig accepterad och ha lika möjligheter att påverka minskar polarisering, utslagning och känslan av utanförskap. Genom en inkluderande miljö strävar man efter att uppnå en läroanstaltsgemenskap där var och en upplever som delaktig och kan och vågar vara sig själv. Styrkan i undervisningen i huslig ekonomi är att den förutom delaktighet även synliggör aktörskap. Det är inte bara passiv delaktighet, utan i samband uppgifterna finns det möjlighet till aktiv verksamhet, beslutsfattande och utveckling av de egna färdigheterna.
Källa: Satu Honkala, Miko Lempinen, Katriina Nousiainen, Hanna Onwen-Huma, Aija Salo och Riikka Vacker. Oppaat ja käsikirjat 2019:4a
1.3.5. Positiv pedagogik i undervisningen i huslig ekonomi
skribent: Susanna Saartoala
Artikeln granskar principerna för positiv pedagogik och tillämpningen av dem i undervisningen i huslig ekonomi. Målet med positiv pedagogik är att stärka de studerandes karaktärsstyrkor och livskompetens samt att i undervisningen i huslig ekonomi erbjuda möjligheter för inlärning av vardagsfärdigheter i en trygg och uppmuntrande miljö. Undervisningen i huslig ekonomi är praktisk, och därför kan man betona positiv pedagogisk praxis särskilt för att stärka de studerandes resiliens och aktörskap.
Principerna för positiv pedagogik i undervisningen i huslig ekonomi
Kärnan i positiv pedagogik är tanken att varje studerande har unika karaktärsstyrkor genom vilka hen kan nå framgång i livet och bli lycklig. Detta är särskilt betydelsefullt i undervisningen i huslig ekonomi, där de studerande erbjuds möjlighet att hitta sina styrkor i matrelaterade aktiviteter, hantering av att bo och leva tillsammans i vardagen samt ansvarsfull konsumtion. I undervisningen med anknytning till att stärka karaktären används begreppet ”styrketräning” vars syfte är att öka de studerandes resiliens, dvs. deras förmåga att återhämta sig från livets utmaningar och stress.
Utveckling av resiliens och förmåga att reglera känslor
I undervisningen i huslig ekonomi möter de studerande olika vardagliga situationer där resiliensen och förmågan att reglera känslor kan utvecklas. Till exempel i den gemensamma matlagningsprocessen kan det uppstå utmaningar som kräver lösningsfokuserat tänkande och ihärdighet. Lärarens roll är central, eftersom hen stöder de studerande med positiv respons och handleder dem att identifiera sina egna styrkor. Detta kan innebära att de studerande lär sig att hantera misslyckanden och förstå att de är en del av lärprocessen. Sådana färdigheter är särskilt viktiga när man förbereder sig på praktiska utmaningar i livet.
Till principerna för positiv pedagogik hör också att stärka positiva känslor. I undervisningen i huslig ekonomi uppmuntras de studerande att känna glädje och meningsfullhet i gemensamma lärupplevelser, såsom måltider som tillretts tillsammans eller ansvarsfull konsumtion. Detta stärker gemenskapskänslan och interaktionsfärdigheterna, vilka är centrala för målen för lärande i huslig ekonomi.
Grundvillkor för ett gott liv
I grundvillkoren för ett tillräckligt gott liv ingår fysiologiska och psykologiska behov. Som referensramar i den positiva pedagogiken presenteras grundvillkoren för ett tillräckligt gott liv i form av Maslows behovshierarki samt villkoren för ett gott liv i form av Seligmans PERMA-teori. Enligt Maslow grundar sig den hierarkiska ordningen av människans behov på fysiologiska behov, trygghetskänsla, behov av samhörighet, behov av uppskattning och behov av att förverkliga sig själv.
Betydelsen av positiva känslor
Vårt välbefinnande bygger på vår förmåga att tolerera misslyckanden och uppleva positiva känslor. Positiva känslor kan hjälpa oss att vara optimistiska, granska händelser ur ett positivt perspektiv och tro på våra egna möjligheter. Den relativa andelen positivt tänkande är 1:3, vilket innebär att det behövs tre positiva upplevelser för att väga upp en negativ upplevelse.
Betydelsen av mänskliga relationer och gemenskap
Människorelationer är ett av de viktigaste delområdena i våra liv. Vi upplever glädje när vi får uppleva kärlek, acceptans och växelverkan med andra. Gemenskap och godkännande är viktigt för människans välbefinnande. När vi får positiv respons och känner att vi klarar av utmaningar ökar vår känsla av att lyckas. Målinriktat samspel kan leda till att man uppnår flow-tillstånd när vi fördjupar oss i en meningsfull och krävande uppgift.
Positiv pedagogik betonar vikten av goda relationer och gemenskap, och dessa är centrala i undervisningen i huslig ekonomi. Gemensamma inlärningssituationer, såsom teamprojekt, matlagning eller uppgifter inom hållbar konsumtion, skapar en grund för samverkan och samhörighetskänsla mellan de studerande. Läraren i huslig ekonomi kan uppmuntra de studerande att fördela ansvar och stöda varandra, vilket skapar möjligheter till djupare upplevelser av samspel.
Glädje i lärandet och känsla av gemenskap
I undervisningen i huslig ekonomi kan de studerande uppleva att de lyckas och blir hörda, vilket stärker deras förmåga att delta i gemenskapens verksamhet på ett aktivt och ansvarsfullt sätt. När den studerande känner att hen är en del av gemenskapen och kan påverka den upplever hen sig vara en aktör, inte bara en passiv deltagare.
Principer för positiv psykologi och pedagogik
Positiv psykologi undersöker människans styrkor, förmåga att klara av svåra problem i livet och metoder för att främja välbefinnandet. I Seligmans PERMA-teori bygger välbefinnandet på fem delområden: positiva känslor, nära anknytning till den egna livsupplevelsen, fungerande människorelationer, meningsfullhet och uppnående av mål.
Syftet med positiv pedagogik är att stärka drag som gör människan aktiv och gör det möjligt att utnyttja kognitiva, redan inlärda kunskaper och färdigheter. Undervisningen fokuserar på styrkor i stället för svagheter, och att få acceptans i interaktionen förbättrar de studerandes självkänsla och självförtroende. Det är skäl att medvetet utveckla färdigheterna i känsloreglering. Enligt positiv psykologi och pedagogik blir vi starkare på det som vi gör mycket av och svagare på det som vi gör lite av.
Undervisning i välbefinnande
I undervisningen i huslig ekonomi är välbefinnande en central del och anknyter exempelvis till hälsosam kost, hållbar konsumtion och en hållbar livsstil. Ur den positiva pedagogikens perspektiv kan dessa färdigheter läras ut så att de studerande förstår deras betydelse i sitt eget liv och i sin gemenskap. Lärarens uppgift är att skapa en lärmiljö som stöder de studerandes välbefinnande och möjliggör lärande genom positiva upplevelser.
Förebyggande verksamhet
I gymnasieutbildningen[SJ(1] [MM2] ingår flexibilitet, enhetlighet och återhämtningsförmåga i undervisningen som förebyggande verksamhet. Målet är att stärka drag som gör de studerande aktiva och hjälper dem att utnyttja redan inlärda kunskaper och färdigheter. Målet med den förebyggande verksamheten inom positiv pedagogik och styrketräning är att öka de ungas återhämtningsförmåga för att hantera livets utmaningar och stress. Personer med god återhämtningsförmåga kan lättare möta nya och besvärliga situationer och klarar av att motgångar.
Sammandrag
Att kombinera undervisning i huslig ekonomi med positiv pedagogik gör det möjligt för de studerande att utveckla sina färdigheter i praktiska situationer och stärker samtidigt deras resiliens, självkännedom och välbefinnande. De studerandes aktiva aktörskap och ett förhållningssätt som fokuserar på styrkor stöder deras livskompetens och ger dem förutsättningar för ett framgångsrikt och betydelsefullt liv. I undervisningen i huslig ekonomi skapar den positiva pedagogiken en grund för glädje i lärandet och socialt deltagande som fortsätter även utanför klassrummet.
Källor:
Ahtola, A. (red.). (2016). Psyykkinen hyvinvointi ja oppiminen. Jyväskylä: PS-kustannus.
Uusitalo-Malmivaara, L. och Vuorinen, K. (2017). Huomaa hyvä! Näin autat lasta ja nuorta löytämään luonteenvahvuutensa. Jyväskylä: PS-kustannus.
Vuorinen, K. Myönteisten tunteiden voima. https://kaisavuorinen.com/positiivinen-pedagogiikka/positiivinen-pedago…
Uusitalo-Malmivaara, L. (2014). Positiivisen psykologian voima. Jyväskylä: PS-Kustannus.