Gymnasieutbildningen bygger på grundskolans lärokurs och dess bedömning ska vara mångsidig, uppmuntrande och stärka elevens självbedömning. Vägledande feedback och synliggörande av målen är centrala delar av bedömningen, liksom samarbetet med vårdnadshavarna.
4. Utgångspunkter för bedömning av lärande och kunnande i huslig ekonomi
Skribent: Katriina Sulonen
I bedömningen av lärandet och kunnandet i huslig ekonomi i gymnasiet kan man utnyttja den mångsidiga taxonomitabell som använts vid utarbetandet av kriterierna för slutbedömningen inom den grundläggande utbildningen. Den kan lämpa sig för att synliggöra både undervisningsmålen och undervisningen och lärandet i gymnasiestudierna i huslig ekonomi.
Parallellt med taxonomitabellen kan man också använda sig av samtidig reflektion över vardagskunskap och teoretisk kunskap. Tyngdpunkten i gymnasieutbildningen borde ligga på avsnitten om teoretisk kunskap, vilket inte alls innebär att bedömningen av lärande och kunnande endast ska gälla teoretiskt kunnande
Med hjälp av taxonomitabellen kan man verifiera och påvisa olika kompetenser och kompetensnivåer. Tabellen kan användas såväl i den gemensamma planeringen av undervisningen som när den studerande gör upp sin egen inlärningsplan för studier inom ett visst ämne eller ämnesområde samt för att påvisa kompetens i olika färdigheter.
Professor Pirkko Anttila är insatt i bedömning av färdigheter särskilt med tanke på hemslöjdsvetenskap och slöjdundervisning. Enligt henne ska bedömningen av färdigheterna genomföras så att processen, produkten, inkluderingen och andra delområden i anslutning till bedömningen granskas på ett jämlikt sätt.
Funktionella färdigheter | Föremål för bedömningen, vad bedöms | Bedömnings- metod | Den studerandes bedömningsuppgifter, inkludering |
Planering av uppgiften | Uppgiftsplaneringens karaktär och grundlighet | Självvärdering, parbedömning, kamrat- respons | Utarbetande och presentation av planen för uppgiften |
Utförande, process | Arbetsprocessens smidighet och effektivitet | Observation, processbedömning | Självständigt arbete, pararbete, grupparbete osv. |
Resultat, produkt | Slutresultatets kvalitet och ändamålsenlighet | Bedömning av produkten, kamratrespons | Presentation och bedömning av den färdiga produkten |
Kunskap | Hantering och tillämpning av teoretisk kunskap | Prov, skriftliga uppgifter, muntliga presentationer | Presentation och tillämpning av teoretisk kunskap i praktiken |
Tabell 1. Bedömning av färdigheter (enligt professor Pirkko Anttila, 2013). Tabellen visar exempel på föremål för bedömning samt bedömningens metoder och arbetssätt.
I Andersons och Krathwohls taxonomitabell finns flera nivåer och exempel på hur mål förvandlas till verksamheten.
Kunskapens dimension och processkaraktären hos det ämne som studeras kan granskas på ett mångsidigt sätt, och detta gäller också bedömningen av lärande och kunnande. Den studerande förstår i vilket skede och på vilken nivå hen befinner sig i sin egen lärprocess. Tabellen hjälper den studerande att förstå betydelsen av att ställa upp mål, att det finns olika sorters kunskap och att lärandet inte alltid framskrider linjärt.
Olika kunskaper och kompetensnivåer kan kompensera varandra. Således stärker en flexibel användning av olika syner på lärande i undervisningssituationer kunskapens olika dimensioner.
I tabellen presenteras ”ägg” som ett enkelt exempel på hur många olika dimensioner ett livsmedel kan ha och på hur många nivåer man kan lära ut, studera och också bedöma någonting.
| Kunskapens dimension | Den kognitiva processens dimension | |||||
Minnas (identifiering) | Förstå (tolka, åskådliggöra, klassificera, summera, dra slutsatser, jämföra, förklara) | Tillämpa (tillämpning av kunskap i praktiken) | Analysera (separera kunskap, omorganisera, skilja fakta från åsikt, orsaker, konsekvenser, väsentlig-oväsentlig) | Bedöma (slutledning, kritisk granskning) | Skapa (sammanslagning, planering, produktion, ny slags granskning) | |
Fakta (enskilda ärenden) | Ägg är en proteinkälla | Hönsens olika levnadsförhållanden | Till vilka maträtter passar ägg? | Levnadsförhållandenas effekt på proteinet? | Ägget; behövs det? | Ersättande ingrediens i bakning |
Begreppsinformation (vad, helheter av kunskap) | Lista över olika proteiner | Klassificering av proteiner | Olika matkulturer | Livsviktiga proteiner? | Proteinernas betydelse i olika dieter. | Ersättande ingrediens i mat- lagningen |
Metodinformation (hur, färdigheter) | Hur används proteiner? Hur beter sig äggets protein vid bakning eller matlagning? | Slutledning om hur bristen på eller överskottet av proteiner påverkar hälsan, och hur man avlägsnar äggvitan vid bakning eller matlagning | Planering och tillredning av måltider eller bakverk som innehåller ägg på ett mångsidigt sätt. | Olika slags kost och tillräckligt proteinintag. | Ägg och hållbar verksamhet. | Ersättande ingrediens i måltider som följer en viss kost, såsom vegansk eller ketogen, för att säkerställa tillräckligt proteinintag. |
Metakognitiv information (bedömning av den egna verksamheten, kunskaperna och tänkandet) | Olika proteiner, olika uppgifter i välbefinnandet. | Konsumentens betydelse i äggproduktionen. | Äggets symboliska innebörd, i olika kulturer och religioner. | Jordbruksmetoder som påverkar hönsäggsproduktionen och äggens kvalitet. | Äggproduktionens etik samt den egna konsumtionens effekter på hållbar utveckling. | Hållbar verksamhet, näring, välbefinnande; ökad medvetenhet om hönsäggens hållbara produktionssätt och deras effekter på välbefinnandet. |
Tabell 2. Andersons & Krathwohls taxonomi (Ouakrim – Soivio 2016, 67). Tabellen beskriver dimensionerna av kunskap och den kognitiva processen i den husliga ekonomins sammanhang.
Inom gymnasieutbildningen lönar det sig att basera bedömningen på tillförlitlig kunskap i undervisnings- och studiesituationen. Detta stärker bedömningens etiska dimension där till exempel validitet och reliabilitet, uteslutande av slumpmässighet och överraskningar samt planering och den studerandes strävan efter sitt eget bästa betonas.
I gymnasieutbildningen kan man också utnyttja s.k. tyst kunskap (tacit knowledge) som grundar sig på den studerandes fritidsintressen och kunskap som hen lärt sig under den grundläggande utbildningen. På så sätt stöder bedömningen också den studerandes utveckling till en person som känner och accepterar sig själv.
| Vardagskunskap | Teoretisk kunskap |
Grundar sig på direkta observationer | Fördjupar observationerna genom tänkande |
| Riktas till enskilda fall | Grundar sig på medvetna studier, analys, generalisering |
Omedveten, spontan | Medvetet, kräver reflektion |
Producerar snäva verksamhetsmodeller | Analyserar allmänna lagbundenheter, principer |
Producerar färdigt angivna ”sanningar” | Strävar efter kritiskt, förstående tillägnande |
| Beskriver, redogör, klassificerar | Förklarar, gäller fenomenens interna kopplingar och principer |
| Producerar mekaniska rutiner | Möjliggör flexibel tillämpning och kreativ verksamhet |
| Stimulerar och upprätthåller den yttre motivationen | Främjar upplevelsen av meningsfullhet och upprätthåller den inre motivationen |
Tabell 3. Vardagskunskap och teoretisk kunskap styr lärarens bedömningsarbete. Tabellen jämför egenskaperna hos vardagskunskap och teoretisk kunskap och deras effekter på lärandet och bedömningen.
Källor:
Haverinen, L., Syrjäläinen, E. 2012. Näkökulmia taitopedagogiikkaan. Kasvatus (43), 160–170.
Miettinen, R. 2019. 21. vuosisadan kompetenssit. Kasvatus (50), 203–215.
Ouakrim – Soivio, N. 2015. Oppimisen ja osaamisen arviointi. Otava. Keuruu.
- Annat material för att utarbeta och utveckla läroplanen
Material för att utarbeta och utveckla den lokala läroplanen för undervisning i huslig ekonomi finns på Utbildningsstyrelsens webbplats. Nedan följer några nyttiga länkar och resurser för att utveckla och uppdatera den lokala läroplanen för undervisning i huslig ekonomi i gymnasiet så att den motsvarar bästa praxis och grunderna för gymnasiets läroplan (2019).
- Utbildningsstyrelsen: Det finns gott om material och instruktioner för utarbetandet av läroplanen finns på Utbildningsstyrelsens webbplats. Du kan börja med att bekanta dig med Utbildningsstyrelsens webbplats https://oph.fi
- Grunderna för gymnasiets läroplan 2019: Detta dokument innehåller omfattande instruktioner och föreskrifter för utarbetandet av gymnasiets läroplan. Du kan ladda ner det här. https://www.oph.fi/sites/default/files/documents/grunderna_for_gymnasiets_laroplan_2019.pdf
- Särdrag i undervisningen i huslig ekonomi: På Utbildningsstyrelsens webbplats finns också instruktioner och material särskilt om undervisningen i huslig ekonomi. Du kan bekanta dig med dem via den här länken. https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/grundlaggande-utbildning/huslig-ekonomi
- De lokala läroplanerna: Många kommuner och läroanstalter har egna webbplatser där de delar sina lokala läroplaner och god praxis. Du kan bekanta dig med dem via denna länk https://eperusteet.opintopolku.fi/#/sv/kooste/lukiokoulutus
- Webbinlärningsmiljöer och materialbanker: Många läroanstalter och lärare delar sina läromedel och planer på webben. Till exempel Peda.net är ett bra ställe att söka och dela läroplaner och läromedel. Du kan bekanta dig med dem via denna länk: https://peda.net/