Gymnasiediplom: Stödmaterial för att utveckla läroplanen

Lärande och kompetens i mediekunskap inom gymnasieutbildningen är en helhet som är kopplad till flera läroämnen och delområden inom mångsidig kompetens. Att lära sig mediekunskap i gymnasiet kan innebära både att man behärskar olika medier, såsom att skriva, fotografera och uppträda, och att man har förmåga att identifiera, läsa och tolka olika medietexter, såsom journalistik, fotografier, filmer och nya medier. Lärande och kompetens i mediekunskap utgör kritiskhet, men också kreativitet och förmåga att identifiera olika genrers särdrag och placera den studerandes egen kompetens i samhälleliga eller kulturella kontexter eller mediekontexter. I lärande och kompetens i mediekunskap kan man beakta att gränserna mellan olika medier så småningom avtar i den digitala mediekulturen. När mediekompetensen utvecklas hittar den studerande sin egen plats som skapare och användare av media.  

Syftet med gymnasieutbildningen är att ge den studerande färdigheter att inleda studier som leder till högskoleexamen vid ett universitet eller en yrkeshögskola (gymnasielagen 714/2014 2 mom.). Att avlägga studier i mediekunskap förbereder den studerande för högskolemässigt självständigt arbete, informationssökning och hantering av helheter samt ger färdigheter att rikta in sig på fortsatta studier i mediekunskap vid en högskola. Utvecklingen av mediekompetensen via studier i mediekunskap och gymnasiediplomet i mediekunskap kan fokuseras närmare via olika läroämnen beroende på gymnasiediplomets tema. Temat och arbetssättet som valts för gymnasiediplomet samt formen på dess slutresultat bestämmer vilket läroämnes mål den studerandes gymnasiediplomarbete starkast anknyter till.  

Även om den studerande inte planerar att fördjupa sin mediekompetens för att inrikta sig på yrken inom mediebranschen är den kompetens som studierna i mediekunskap möjliggör, såsom projekthanteringsfärdigheter, kännedom om mediefältet, samhälleligt och kritiskt tänkande och färdigheter i att skapa medieinnehåll, viktiga färdigheter för fortsatta studier och arbetslivsfärdigheter för många olika branscher. 

Syftet med gymnasieutbildningen är också att stödja de studerandes utveckling till goda, harmoniska och bildade människor och aktiva samhällsmedlemmar samt att ge dem sådana kunskaper, färdigheter och beredskaper som de behöver i arbetslivet, för fritidsintressen och för en allsidig personlighetsutveckling (Gymnasielagen 714/2014 2 mom.). Allt detta stöds på många sätt av studierna i mediekunskap. Studierna i mediekunskap uppmuntrar till samhällelig aktivitet och stöder å andra sidan de studerandes egna fritidsintressen och uppmuntrar till utveckling utifrån den studerandes egna utgångspunkter och intressen. Medierna och journalistiken har en central roll i en fungerande demokrati, och den studerandes mediekompetens ökar därmed också beredskapen att agera som en aktiv medborgare i samhället. En kritisk granskning och bedömning av information är en väsentlig medborgarfärdighet. I studierna i mediekunskap betonas samhällelig kompetens samt kritisk granskning av politiken och maktutövningen. 

Därtill är syftet med gymnasieutbildningen att ge de studerande beredskap för livslångt lärande och för att utveckla sig själva kontinuerligt (Gymnasielagen 714/2014 2 mom.). I studierna i mediekunskap utvecklar den studerande sin kompetens, sina färdigheter och sin reflektionsförmåga.  

I gymnasiediplomstudierna i mediekunskap står den studerande i kärnan av gymnasieutbildningens uppgift när hen under handledning kan arbeta med ett tema och en genomförandeform som hen själv valt och utveckla sitt kritiska och självständiga tänkande. De studerande uppmuntras att lyfta fram den värdegrund som ligger till grund för gymnasieutbildningen och som betonar jämlikhet till exempel i fråga om mänskliga rättigheter, likabehandling och hållbar utveckling i valet av teman och perspektiv för gymnasiediplomarbetet i mediekunskap. Ett aktivt förhållningssätt i det målinriktade gymnasiediplomarbetet i mediekunskap som baserar sig på den studerandes egna intressen förutsätter tolknings-, bedömnings- och analysfärdigheter samt färdigheter att hitta lösningar och utveckla nya slags helheter i enlighet med synen på lärande i grunderna för läroplanen. När den studerandes egna intressen fungerar som utgångspunkt för gymnasiediplomarbetet utvecklas också den studerandes tro på sina egna möjligheter. Samtidigt förbättras den studerandes uppfattning om hantering av helheter och projektberedning, och detta stöder kompetens i arbetslivet och fortsatta studier. 

I enlighet med läroplansgrunderna stöder gymnasiediplomstudierna i mediekunskap de studerandes egen aktivitet och gemenskapliga verksamhet. Enligt genomförandeformen för gymnasiediplomet i mediekunskap kan diplomarbetet stödja den studerandes utveckling till ett aktivt medborgarskap i och med produktionen av medieinnehåll. Temat för gymnasiediplomarbetet i mediekunskap kan analysera samhällsfenomen eller ta ställning till dem både i det egna gymnasiets kontext och i vidare bemärkelse. Gymnasiediplomen kan offentliggöras som en del av gymnasiets läsårsevenemang, eller så kan offentliggörandet utgöra ett separat evenemang där de studerande kan visa upp sin kompetens. När man planerar och genomför ett eventuellt evenemang för att offentliggöra gymnasiediplomarbeten får studerandena som genomför diplomen också öva på färdigheter i att planera, organisera och arrangera, och i bästa fall inkluderar man även andra studerande i arrangemangen. Evenemang och tillställningar som utgår från de studerande främjar delaktigheten, gemenskapskänslan och välbefinnandet i gymnasiets verksamhetskultur. Beroende på gymnasiediplomarbetets tema är det möjligt att genom att publicera diplomarbetet främja medvetenheten om en hållbar framtid och andra teman för mångsidig kompetens i gymnasiegemenskapen och även uppmuntra andra studerande till samhällelig aktivitet.  

Gymnasiediplomarbetena i mediekunskap kan vara erfarenheter som förenar hela skolan, och att visa upp dem och ställa ut dem skapar också en kultur av gemenskap.