I studierna i mediekunskap är lärarens roll att handleda och uppmuntra den studerande till studiemetoder som grundar sig på forskning, experiment och problemlösning. Typiska uttryckssätt för studier i mediekunskap är till exempel skrivande, fotografering, videoarbete eller annan produktion av en mediepublikation, såsom en podcast. I studierna är det viktigt att koppla studierna i mediekunskap till företeelser i omgivningen och samhället, och därför stöds den studerandes kritiska och kreativa tänkande. Mediekritik är en väsentlig del av diplomarbetet och kan i praktiken innebära till exempel att man känner till olika genredrag och ställer dem i relation till sin kontext. I studierna i mediekunskap kan man öva på att behärska helheter och utveckla samarbetsförmåga och kompetens som överskrider läroämnesgränserna.
3. Pedagogik, arbetssätt och lärmiljöer inom mediekunskap i gymnasiet
På den här sidan
I studiemiljöerna ska man fästa uppmärksamhet vid att den studerande har tillgång till tillräckliga verktyg och lokaler för att öva på att skapa medieinnehåll. I studierna i mediekunskap kan man också använda samarbetsutrymmen utanför skolan, såsom konst- och kulturlokaler samt andra läroanstalters och biblioteks lokaler. Utbildningsanordnarna har tillgång till varierande resurser, så det lönar sig att använda de verktyg som finns till förfogande på ett kreativt sätt i studierna i mediekunskap. I stället för det tekniska slutresultatet betonas delområden som visar den studerandes eget tänkande och verksamhet.
Digitala mediemiljöer utvidgar den studerandes perspektiv och erbjuder dessutom publikationsunderlag för arbetet, och den studerande uppmuntras att bekanta sig med dem på bred front. Digitala verktyg möjliggör också olika lösningar för att genomföra studierna i mediekunskap.
Gymnasiediplomet i mediekunskap avläggs som ett separat studieavsnitt på 2 sp som kan placeras i en period eller alternativt fördelas på en längre tidsperiod. Som en del av gymnasiediplomet utarbetar den studerande en arbetsplan, en mediebiografi, en essä och ett egentligt medieverk.
Lärarens uppgift är att handleda prestationen, men den studerande utför det egentliga arbetet självständigt.
Det är möjligt att avlägga gymnasiediplomet i mediekunskap när den studerande har avlagt 8 sp föregående studier som i den lokala läroplanen har fastställts som studier som lämpar sig som studier som föregår mediediplomet.
Som en del av gymnasiediplomet ordnar den handledande läraren möten med de studerande och anlitar en utomstående bedömare som hjälper läraren att bedöma arbetet. Det vore bra om den utomstående bedömaren var expert på mediediplomarbetets mediemiljö, medieformat eller genre.