Avläggandet av gymnasiediplomet i mediekunskap förutsätter kompetens inom flera ämnesområden och färdighetsområden i gymnasiets läroämnen, och studierna som föregår diplomet kan splittras så att de avläggs i flera olika läroämnen. Studierna som föregår gymnasiediplomet i mediekunskap innehåller grunder till exempel i mediernas strukturer och verksamhetsformer, perspektiv på mediefenomen samt många andra innehåll och färdigheter i anslutning till medier. När dessa studier ingår i de obligatoriska eller nationella och lokala valfria studierna i olika läroämnen bedöms de naturligtvis också formativt och summativt beroende på läroämne och studieavsnitt.
Föremålet för bedömningen kan till exempel vara egna färdigheter i att skapa medieinnehåll, innehållsmässig kunskap om medier, förmåga att klassificera, analysera och bedöma medietexter, förmåga att observera och klassificera mediefenomen samt kritisk läskunnighet och påverkansfärdigheter. När den studerande har informerat lärarna i olika läroämnen om sitt mål att genomföra mediediplomet kan lärarna i sitt eget läroämne även styra den studerandes formativa bedömning i förhållande till hens mål att avlägga mediediplomet. På så sätt är det möjligt att i stor utsträckning stödja den studerandes individuella mål för lärandet för gymnasiediplomet utifrån olika gymnasieämnen.
I både den summativa och den formativa bedömningen ingår bedömning av den studerandes arbete. Således splittras bedömningen av mediediplomhelhetens arbete på flera olika läroämnen med beaktande av de studier som föregår diplomarbetet. I det egentliga diplomarbetet spelar dock den handledande lärarens respons och formella bedömning en viktig roll i att handleda och stöda lärandet. Respons om framstegen i förhållande till målen är viktig inte bara med tanke på diplomarbetets innehåll och presentationsformer samt den studerandes färdigheter, utan också tidsmässigt, i synnerhet om den studerande utför diplomarbetet självständigt utanför lektionstid.
De delar av gymnasiediplomet i mediekunskap som bedöms är ett medieverk (vikt 2/3) och en medieessä där den studerande visar färdigheter att analysera och tolka medier och fundera på sitt eget lärande (vikt 1/3).
Bedömningen av mediekritiken kan synas i arbetets innehåll och den kan ställas i relation till arbetets genre och dess särdrag. Uppfyller till exempel en videodokumentär eller en kolumnserie sina typiska särdrag drag och har upphovsmannen lyckats förstå vad som är väsentligt i deras texttyp och genre?
Att beakta vid bedömningen av ett medieverk:
- Fungerar den valda konstformen i sin egen genre vad gäller både det tekniska genomförandet och innehållet?
- Är det valda temat lämpligt för medieverket i fråga?
- Är temat aktuellt/intressant/mediekritiskt?
- Är behandlingen av temat djupgående eller ytlig?
- Har det uppstått nya kunskaper/nya färdigheter/nytt lärande?
- Fungerar verket som en självständig medieprodukt?
- Har immateriella rättigheter respekterats?
- Är verkets omfattning/längd naturlig för den valda genren?
- Har målen i arbetsplanen uppnåtts i det färdiga verket?
En bedömning av den mångsidiga kompetensen ingår i den formativa och summativa bedömningen av mediediplomarbetet. När temana för gymnasiediplomet i mediekunskap är väldigt personliga och tar ställning ska bedömningen ändå inriktas på den studerandes kunskaper, färdigheter och arbete. Till exempel genom formativa bedömningssamtal samt den studerandes egen reflektion och självvärdering är det möjligt att fundera på värderingarnas, attitydernas och visionernas dimensioner. Utöver lärarens eller lärarnas bedömningsrespons lämpar sig den studerandes självvärdering och kamratbedömning också som bedömningssätt för gymnasiediplomarbetet. Gymnasiediplomarbetets publiceringsform möjliggör ofta också kamratrespons på ett naturligt sätt i samband med slutbedömningen av diplomarbetet och inkluderar därmed även andra studerande i bedömningsprocessen för gymnasiediplomarbetet. Detta utvidgar perspektiven på den respons som gymnasiediplomets genomförare får samt ger dem som ger kamratrespons både värdefull bedömningserfarenhet och fördjupning i diplomarbetets teman och innehåll.